Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värden på skillnaden mellan huvudspänningarna i
kroppspunkten ifråga. Nu är som bekant skillnaden
mellan huvudspänningarna just dubbla maximala
skjuvspänningen för snitt i olika riktningar genom
kroppspunkten. Lägger man
Fig. 15. Fotoelastisk apparatur enligt Coker.
skjuvspänningshypotesen till grund för hållfasthetsbedömningen, så har
man i en bild som fig. 16 (se plansch I) en karta
över påkänningarna i en modell av den maskindel,
man vill undersöka. I detta sammanhang kan
iakttagas att maximipåkänningen ligger under ytan vid
beröring mellan en cirkulär cylinder och ett plan.
Samma blir förhållandet vid kul- och rullager.
Figurerna 18-20 (se plansch I) illustrera modellförsöken
till utformningen av partiet omkring beröringen
mellan block och innerring i Nomy-lagret. Fig. 17
visar belastningsanordningen med indikatorklockor
för kontroll av tippningsvinkeln. Det sätt varå
modellerna tänkts utskurna vid de olika
utföringsformerna av kontakten framgår av figurerna 13, 14 och
15 i ingenjör Wallgrens uppsats.[1] Spåren i block och
innerring frästes först. Man ser i fig. 18 väldiga
spänningskoncentrationer omkring hörnpunkterna. En
dylik bild är ett kraftigt memento till konstruktörerna
att undvika skarpa hörn. Sedermera slipades spåren,
och spänningsbilden fig. 19 är nu avsevärt
förändrad, dock kvarstå koncentrationer, som kunna
Fig. 17.
bliva obehagliga vid utmattningspåkänning. Vi
hava då jämlikt fig. 20 funnit, att man genom
lämplig avrundning av hörnet, med andra ord genom att
fastställa en till uppläggningsbredden svarande
krökningsradie, kan få den farliga spänningen
utjämnad över ett större område, varigenom då
listbredden blir fullt utnyttjad. Det möter intet hinder
att bestämma den förändring spänningsfältet
undergår då blocket tippar. Det bör påpekas, att enligt
ingenjör Lundbergs och mina ovan citerade
utförligare undersökningar vissa modellregler måste
tillämpas vid omräkning från modell till verklighet
för det fall, att modellens konfiguration (såsom i
figur 16 och 20) i belastat tillstånd är beroende av
materialets elastiska egenskaper. Man har med
Cokers apparat en idealisk metod att experimentera
fram lämpliga former på en konstruktionsdetalj.
Jag beklagar, att tiden ej medgivit ett ingående
på ytterligare detaljer, såsom problemet att välja
krympspänningar med hänsyn till dels hållfasthet,
dels faran för korrosion mellan innerring och axel.
Vidare en mångfald andra dylika problem, vartill jag
kanske får tillfälle återkomma en annan gång.
ASKPROBLEMET.
Under denna huvudrubrik har Archiv für
Wärmewirtschaft i sitt marsnummer 1931 samlat en del
föredrag, i vilka Tysklands främsta förbränningstekniker
givit uttryck för sina synpunkter i denna synnerligen
aktuella fråga. På kallelse av Reichskohlenrat och
Verein Deutscher Ingenieure sammanträdde den 7
januari 1931 i Düsseldorf en representativ samling
ingenjörer och förbränningstekniker för att diskutera
askproblemet, och det är inledningsföredragen, som
publicerats i den förenämnda tidskriften. Med äkta
tysk grundlighet har problemet i hela sin vidd
ventilerats. Då samma fråga även här i Sverige är i viss grad
aktuell, kan säkerligen ett referat av dessa föredrag
vara av intresse.
I ett redaktionellt uttalande, som undertecknats av
den från sitt föredrag å Ingeniörsvetenskapsakademiens
senaste ångtekniska konferens bekante dipl.-ing. ZUR
NEDDEN och den icke mindre kände förbränningsspecialisten
SCHULTE understrykes, att den moderne
förbränningsteknikern framför allt bör sträva efter att
anpassa eldstadsanordningen efter den bränslekvalitet, som
skall förbrännas, då bl. a. askan i de olika bränslena
lägger hinder i vägen för en uniform gestaltning av
eldstadsanordningen. Icke nog med att mängden icke
brännbara beståndsdelar och dessas fysikaliska
egenskaper spela en stor roll utan också till deras kemiska
egenskaper och reaktion med omgivningen
(förbränningsprodukterna, eldstadsväggarna, eldytan m. m.)
måste hänsyn tagas. Mot denna regel brytes allt som
oftast, icke minst här i Sverige. Hur ofta får man icke
i leveransprogram läsa, att leverantören skall erbjuda
en rostanordning, i vilken det lika lätt skall kunna
förbrännas de bästa stenkol som det sura vedavfallet!
Detta har sin grund närmast däri, att konjunkturerna
på bränslemarknaden här i landet äro sådana, att
industrien helt enkelt icke vågar binda sig för en viss
[1] Se Teknisk tidskrift, Mekanik, 1, 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0029.html
