Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
TEKNISK TIDSKRIFT
16 APRIL 1932
ning, uppträdde negativ strömning i övre kylröret.
Vid en bestämd rörlutning inverkar dock stigrörens
storlek så tillvida på cirkulationen, att ju större
deras diameter är desto snabbare blir
vattenomloppet. Följaktligen ökas då både He och Hs i tuberna,
varigenom risken för negativt strömningsförlopp
reduceras.
Beräkning av möjlighet för negativ cirkulation.
I ett kylrörsystem med liggande rör kan man
ganska lätt approximativt beräkna om negativ
strömning kan uppträda i något rör. Man
behöver endast uträkna de relativa motstånden i stig-
och fallrör samt i kylvägg och ur dessa värden
härleda Hs. Man går lämpligen ut från att hastighet
och specifik vikt i fallrören är l och räknar sedan
de relativa hastigheterna i kylsystemet samt i stigrören. Värmeövergången antages lika stor i alla kylrör och lika fördelad över rörlängden. Under
antagande av en viss volymprocent ånga i stigrören
samt att emulsionens volym växer proportionellt med
den tillryggalagda vägen i kylrören erhållas de
relativa motståndstalen enligt vanlig beräkningsmetod.
Denna metod är välbekant och anföres därför icke
här. På detta sätt beräknas de relativa motstånden
för alla emulsioner, som kunna tänkas komma ifråga
och bör med lämpliga mellanrum göras från O till
nära 100 % ånghalt, ifall pannan är avsedd för
mycket växlande belastningar.
H e och H s uträknas för varje emulsion. Visar det
sig för någon emulsion, att He + Hs blir mindre än
A, föreligger enligt föregående risk för negativ
strömning.
Emulsionen får icke samma medeltäthet i alla kylrör, utan den antagna emulsionstätheten motsvarar
ett totalt medelvärde och gäller approximativt blott
för mittuberna. För tuber, som ligga högre upp, blir
särskilt vid stor höjd på kylsystemet risken för
negativ strömning avsevärt större än för mittuberna.
Dylika kylsystem bruka dock i regel blott bestå av
ett fåtal rör.
WI - relativt strömningsmotstånd i fallrör, fig. l,
W2 = " " " stigrör,
Wz = " " " kylrör,
h = avstånd från kylsystemets mittpunkt till
pannans vattenyta i mm,
V = volym av ånga i förhållande till emulsionens
totala volym i stigrören,
Ym = medelspecifika vikten å emulsionen i
kylrören, när spec. vikten i fallrören = l,
Hs = –
W*
He = A Ym
i
f- v
l V fi
"» = -y ~jxdx~
l
V~ 10gni_F
Ångans vikt är i denna beräkning lämnad utan
avseende.
Avståndet h är vid olika specifika vikter hos
emulsionen i tuberna något föränderligt, dvs. att ett
mindre fel vanligen uppstår, när man mäter från
kylsystemets mittpunkt. Som emellertid avståndet h i
regel är 8-10 meter eller mera, spelar detta fel
mycket liten roll.
Som bekant har i själva verket ångan i en
emulsion en viss hastighet i förhållande till vattnet. Hur
stort ångans försprång blir i ett liggande rör är
såvitt författaren känner ej bekant. Säkerligen är
det dock åtminstone vid små strömningshastigheter
hos vattnet betydligt större än i ett stående rör.
Härigenom blir Hs i kylrören mindre än som
beräknats men samtidigt stiger H e, vilket i viss mån
utjämnar felet.
VERKTYGSMASKINER PÅ LEIPZIGERMÄSSAN 1932.
Av diplomingenjör EDVIN LUNDGREN.
Även om årets mässa till följd av det avsevärt
minskade antalet utställare och besökande icke
undgått depressionens prägel, kunde man dock
konstatera, att den kvalitativt stod på en hög nivå och att
här på många håll aktningsvärda försök gjorts för
att genom nya insatser, uppslag och konstruktioner
övervinna krisens förlamande inverkan. Särskilt
gäller detta verktygsmaskinutställningen, som
företedde en hel del anmärkningsvärda nyheter.
De mest slående av dessa utgjordes av sådana, som
äro en följd av den nyvunna kännedomen om höga
skärhastigheters inflytande på de bearbetade ytornas
beskaffenhet. Vid höga skärhastigheter synes
nämligen den fundamentala arbetsprocessen av spånavskiljandet försiggå på ett helt annat sätt än vid de
hittills vanliga, relativt låga hastigheterna. Medan
man i Överensstämmelse med hitintills gällande
uppfattning kan anse, att det spånavskiljande verktyget
vid lägre hastigheter principiellt arbetar
lossbrytande, vilket medför att materialet å och direkt under
den kvarlämnade ytan blir ojämnt och i viss mån
uppluckrat, synes vid de höga, med widia eller
diamant tillåtna hastigheterna en ren avskärning äga
rum, som lämnar glatta rena ytor utan spår av
åverkan på det under ytan liggande materialskiktet.
Den maskin, vid vilken denna förmån tydligast
kom till uttryck och vars arbetssätt belystes genom
ett antal mikrofotografier, var ett s. k.
"Feinbohr-werk" av Ernst Krause & C o., Wien.
Maskinen är, som av fig. l framgår, av en synnerligen
stabil och massiv konstruktion, som i möjligaste mån
skall förhindra vibrationer. Vikten är ca 2 500 kg.
Drivningen sker med hjälp av en 4 hkr flänsmotor
över en växellåda med remöverföring till spindeln,
som kan erhålla 8 olika hastigheter mellan 260 och
3 050 varv/min. Det använda verktyget är försett
med endast ett skär, av widia eller diamant, och
kräver således i jämförelse med vanliga flerskäriga
brotschar och borrhuvuden endast ringa
underhållskostnader. Naturligtvis har stor omsorg ägnats åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
