Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEKNISK TIDSKRIFT
20 AUG. 1932
OM RÖRELSEN HOS AUTOMOBILAXLAR MED HÄNSYN
TILL FJÄDRARNA.
Av civilingenjör ERIK CARLBERG.
Rörelserna av en automobil^ fram- och bakaxlar
betingas i viss mån av fjädrarna. Vi skola här rent
geometriskt behandla axlarnas rörelser utan hänsyn
till masskrafterna och de därigenom uppkommande
svängningsrörelserna.
Dessa betraktelser ha den största betydelse för
tre olika element vid de vanliga
automobilkonstruk-tionerna, nämligen bromsarna, styrinrättningen och
kardanaxeln.
Vi skola till att börja med beräkna rörelsen av
eri viss punkt på centrumlinjen av en fjäders
huvudblad under förutsättning att denna centrumlinje är
fast i ena ändpunkten och att dess andra ändpunkt
rör sig på en rät linje genom den fasta punkten i
enlighet med fig. 1. Om fjädern har gjorts i
enlighet med rätt princip, dvs. som jämnstark balk av
konstant höjd med bredden noll ute i den belastade
spetsen och linjärt ökande bredd mot mitten, där
bredden uppgår till fjäderbladens bredd gånger
bladantalet, blir deformationslinjen en cirkel.
Vi antaga ett koordinatsystem (x, y] inlagt med
origo i den fasta punkten i enlighet med fig. 1.
De-formatiorislinjens radie kallas för @, fjäderlängden
2 S0. Övriga beteckningar framgå tydligt av figuren.
Koordinaterna (x, y) av en punkt på fjädern på
avståndet S från den fasta punkten (origo) kan man
direkt ur figuren erhålla:
x - Q sin cp - Q sin (cp - \p\
y = Q co’s (cp - ip) - Q cos cp.
I dessa uttryck kunna vi ersätta Q och y med
funktioner av cp, vilka erhållas av följande
ekvationer, som direkt härledas ur samma figur:
S0 S
Q = - OCh y = ~ Cf).
Cp 00
Koordinaterna x och y erhållas då efter hyfsning
under formen:
y==^
Variabeln cp kan tydligen icke elimineras ur de
bägge ekvationerna utan vi få nöja oss med att för
en serie ^-värden beräkna motsvarande värden för
x och y. Härvid är att observera, att cp är mätt i
bågmått och ej i grader. Vilja vi uttrycka cp i
grader, vilket med hänsyn till förefintliga tabeller är
lämpligast, erhålla vi uttrycken för x och y
förändrade till
x =
n . cp
180- Sc
y __ ––––
n - cp
cp - sin (cp - - cp J J ,
\cp - - cpj - cos 99J .
I allmänhet intresserar man sig icke för rörelsen
av någon viss punkt på fjäderns huvudblad utan
vanligen i stället för rörelsen av någon annan punkt,
som kan sägas vara i fast förbindelse med någon
punkt på huvudbladets centrum. Om nu denna nya
punkt ligger på avståndet a från den gamla och linjen
a bildar vinkeln « med radien Q genom den förra
punkten och koordinaterna för den nya punkten kallas
a?1, y± kan man direkt erhålla värdet på denna nya
punkts koordinater, se fig. 2
x1 = x -f- a sin (a - cp + y)>
y1 = y -|- a cos(a - cp -j-
^)-Vi hade
S
varför
x1 = x -j- a sin la -
y1 = y + a cos (a-
<P-h ä-<P
D.
S
S~o’
s
eller med de tidigare funna värdena för x och y
xi = i8o_-_So rsin _ sin,
n . cp L
180 . Si
n . cp
. / S \
a sm a - cp +- 991,
\ o0 /
r / s \
cos 199 - o^q9) - cos (p
+
/ S \
+ a cos a - cp + - - cp .
\ o0 /
Om punkten (a?1, y*-) är fast vid fjädern i punkten
(x, y}, förblir såväl vinkeln a
som avståndet a konstanta.
Vanligen är icke heller det nu
använda koordinatsystemet fast
i förhållande till chassiramen,
emedan fjädern brukar vara
fästad vid ramverket omkring en
fjäder bult. Vi gå nu att
undersöka hur detta koordinatsystem
förflyttar sig under antagande
att den andra fjäderbulten rör
sig endast fram och tillbaka
utefter en rät linje genom bägge
bultarna. Det nya
koordinatsystemet kommer då att alltid
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
