- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
99

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 AUG. 1932

MEKANIK

99

vara parallellt med det gamla. Vi kalla dess
koordinater | och q och få dess läge enligt fig. 3.

Om fjäderbussningens ytterdiameter = D och
fjäderbladets tjocklek – t, erhålles

D + t .

sm (p,

l = x H_____–-

D + ^

COS ff.

Fig. 3.

Koordinaterna för punkten x1, y± i det nya syste-

met bli då:

180 . S0 f ’ . . / S Y]

f = . . . sm (p - sm icp - - - cp +

JT . 9 L \ o0 /J

.
- sm <

.

-f a sm a -

180 . s0 r / s \ n

.yj - cos l <p - 90 1 _ cos cp

JT . 99 L \ 00 / J

a cos | a - (p

D +

Man brukar beräkna f- och ^-värdena för resp.
90 = ± 5°, ± 10° och ± 15°, vilket motsvarar
sin ± 5° = ± 0.0872; sin ± 10° = ± O.nse;
sin ± 15° == ± 0.258s;

COS ± 5° == 0,99625 COS + 10° = 0,9848;

COS ±: 15° = 0,9659.

s

Ofta brukar - vara ungefär 0,92, varför då
b0

S

(p – . (p £Q 0.08 99.
50

sin ± 0,40 = zh O.OOTO; sin + O.so = ± 0,oi4o;
sin 3H 1,20 = ± 0,0209;

COS ± 0,40 = 1,0000; COS -h 0,80 = 0,9999’,
COS+ 1,20 = 0,9998.

Någon korrektion för den rörliga bultens rörelse
utefter en cirkelbåge i stället för utefter en rät linje
ge vi oss icke in på här, emedan detta för till
alltför besvärliga formler. Det har också i praktiken
visat sig, att den noggrannhet man med ovan
angivna formler erhåller är tillräcklig även för de fall,
då fjädern är upphängd i ett hänke i den ena änden.

Efter beräkning av de nu angivna punkterna kan
man med rätt stor noggrannhet grafiskt inlägga en
cirkelbåge genom dem. Detta innebär, att man från
denna punkt kan inlägga ett stag eller dylikt, utan
att detta stag kommer att förlängas eller förkortas
nämnvärt vid fjädringen.

Vi övergå nu till en kort behandling av de tre
viktigaste fallen, vid vilka denna teoretiska
utredning har användning, och börja då med
kardanaxel-fallet,

Fallet illustreras av fig. 4. Punkten V betyder

Fig. 5.

baxaxdväxelns centrum, K kardanknutens centrum.
Cj betyder den approximativa cirkel utefter vilken
kardanknuten rör sig på grund av fjädringen.
Figuren är ritad med fjädern normalbelastad.
Pin-jongen, K V, bör i detta läge ligga på
sammanbind-ningslmjen mellan C^ och V, om minsta möjliga
kardanknutsvinkel skall förefinnas. Den främre
kardanknuten C2 bör då också ligga på linjens V C^
förlängning för att minsta längdvariation av
kardanaxeln skall kunna hållas. Den erforderliga
förkortningen av kardanaxeln för ett annat läge. då knuten
ligger i punken /i1, är då givet av måttet mellan
cirklarna C^ och C9 utefter linjen C2 K1.

Fig. 5 visar schematiskt en med bakaxeln fast
bromsnyckel .¥, vilken rör sig på cirkeln M. För
att bromsnyckeln skall kunna manövreras riktigt
utan inflytande av fjädringen medelst hävarmar
N SN och M SM samt ett mellanliggande stag SM SN

Fig. 6.

Fig. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free