Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 OKT. 1932
MEKANIK
117
i - 160-c;
160
då vi med c1 och c/ förstå hastigheterna i resp.
rördelar omedelbart efter vågens reflexion. Man kan
ur ovanstående ekv.-system bilda ekv.
^ = ^ - 160 c;............... (13)
f f
............ (14)
c-
och
h0 - h1 = 160 c1, ............ (15)
vilka göra den stegvisa beräkningen av trycken rätt
bekväm.
Saken torde även här bäst åskådliggöras med ett
sifferexempel. Jag antager som förut / - 4 /± samt
att det gemensamma trycket ı vid slagets slut är
l 200 m, med c ^ 1,9 m/sek. resp. c± = 7,5 m/sek. Av
ekv. (13) erhålla vi då h0 =1 200 - 309 = 896 m.
Av ekv. (14) erhålles vidare c1 = 0,6 . c = 1,14 m/sek,
och av ekv. (15) h0-fr = 182 m eller h± = 714 m
såsom första gemensamma tryck efter reflexionen.
Detta betyder sålunda, att hastigheten i grövre
röret, som momentant nedgått till noll, åter vid
vågens framkomst till förträngningsstället
accelereras upp till värdet 1,14 m/sek., och samtidigt blir
hastigheten i den trängre ledningen tydligen 4,;56 m/sek.
Då den tillbakagående vågen åter når den
stillastående kolven, måste hastigheten hos vätskan nedgå till
noll, dvs. trycket sjunka ytterligare med 182 m till
532 m. Då denna våg i sin tur når
förträngningsstället, sker åter en acceleration till hastigheten
0,6 X 1,14 nn 0,684 m/sek, med en trycksänkning av
160 X 0,684 =i 109 m ned till 532 - 109 = 423 m, som
blir nästa gemensamma tryck i ledningarna.
Fortsätter man beräkningarna, så finner man nästa
gemensamma tryck vara ca 248 m och det därpå föl-
looo
#00
600.
4oo _
ÄO-.
j an de ca 157 m. Det blir sålunda en stegvis
av-trappning i trycket ungefär som fig. 8 visar.
Det åtgår i detta fall minst den 4 å 5-faldiga
reflexionstiden för tryckets nedbringande till sådant
värde att insprutningen upphör. Denna tid kan ju
vara kort nog, om blott den grövre delen av
ledningen är kort. Men har ledningen i sin helhet så
stor sektionsarea relativt munstycket att en
tryckvåg reflekteras ända från mynningen, så kan ju en
olämplig försening inträda. Man har ju visserligen
i den fjäderbelastade nålventilen ett medel att
snabbare avbryta insprutningen, men vi hava tidigare
sett, att man med hänsyn till möjligheten av
kör-ning med reducerat varvantal å motorn ej heller bör
belasta nålventilen för hårt.
Ett brantare avbrott å tryckvågen erhåller man
tydligen, om kolven vid slagets slut icke endast
stannar utan omedelbart bibringas en relativt hög
hastighet l andra riktningen. Om hastigheten
tillbaka vore lika hög som framåt och / - 2 /15 så skulle
jag omedelbart erhålla en trycknedsättning till
begynnelsetrycket, dvs. sugledningstrycket. Dock har
jag i första hand icke intresse av att komma så
långt. Tvärtom synes det vara lämpligt, om jag i
tryckledningen kan uppehålla ett visst lämpligt
övertryck i närheten av det tryck nålventilen bestämmer.
Härför är det nödvändigt anbringa en tryckventil i
pumpcylinderns omedelbara närhet. Denna
tryckventil får förutsättning att stänga, sedan kolven vänt
och den härigenom alstrade trycksänkningsvågen
nått fram till densamma. Med hänsyn till de
ogynnsamma verkningarna av utvidgade partier å
ledningen synes det rationellare att utbilda även denna
tryckventil på principiellt samma sätt som
nålventilen än att utbilda den på det för tryckpumpar
i allmänhet vanliga sättet.
Ett synnerligen lämpligt och elegant sätt att
länsa cylindern från rådande övertryck synes vara
den av Bosch tillämpade metoden att genom å kolven
inarbetade kanaler och tillhörande uttagningar i
cylinderväggen plötsligt sätta cylinderrummet i
förbindelse med sugrummet, medan kolven ännu är på
väg framåt. Då man genom kolvens vridning kan
variera tidpunkten för förbindelsens öppnande, och
därmed den effektiva slaglängden, kan man
härigenom åstadkomma nödig reglering och kan låta
kolvens totala slaglängd vara konstant. Härigenom
förenklas rörelsemekanismen för kolven, och man
kan låta densamma mera sakta och varligt utföra
sitt sugslag, varigenom ’man minskar risken för
vätskepelarens avslitning i sugledningen och blir
mera oberoende i avseende å bränslebehållarens
placering.
V. Betydelsen av tryckledningens längd.
Frågan om den möjliga och lämpliga längden å
oljeledningen från pumpen till
insprutningsmun-stycket bör diskuteras med hänsyn till det förut
anförda. Till en början är det klart, att tiden, som
förflyter från början av pumpkolvens slag tills
tryckvågens första frontdel når
insprutningsmun-stycket, är direkt proportionell mot ledningens längd
och låter sig lätt beräknas såsom.
-§.
där a är den förut beräknade
fortplantningshastigheten. Har man klart för sig, i vilket vevläge man
vill börja insprutningen, är det sålunda lätt att räkna
ut, när man bör starta pumpkolvens rörelse. Om
emellertid det inbördes läget mellan de båda
punkterna är bestämt, så börjar insprutningen tidigare ju
långsammare man kör motorn. Detta kan ju lätt
giva anledning till backslag vid långsam gång,
varför det synes önskvärt, att man kan reglera tiden
för pumpslagets början. Vill man bortse från dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
