Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TEKNISK TIDSKRIFT
19 NOV. 1932
fallet således 41,7 kcal. Efter expansionen i H.
T.-cylindern har ångans fuktighet ökats från 4 % till
9,4 %. Att låta denna våta ånga gå till
kompressorn och använda avlopp s turbinen s arbete till att
förånga vattnet är oekonomiskt. En stor del av
fuktigheten i ångan, ca 90 %, avskiljes därför innan
ångan slappes in i kompressorn (jfr fig. 12). Det
från ångan avskilda vattnet användes till
förvärm-ning av matarvattnet.
För att jämförelsen mellan en maskin med och
utan avloppsturbin skall bliva korrekt, bör
kondensatet återgå med samma temperatur i de båda fallen.
I det valda exemplet är temperaturen hos
kondensatet utan avloppsturbin 43°C. Med avloppsturbin
kan man vid ett vakuum av 0,04 kg/cm2 abs. antaga
kondensatets temperatur till 23°C (dvs. 5°
underkylning). Differensen, uppgående till 20°, måste
kompenseras genom ökad uppvärmning av matarvattnet.
Om denna uppvärmning av matarvattnet förutsattes
utförd på mest ekonomiska sätt, dvs. genom
avtappning av ånga efter L. T.-cylindern, minskas mängden
av ånga som går genom turbinen med
20
596-43
X 100= 3,6%.
Dessutom torkas ångan före turbinen, varvid 5,3 %
av ångmängden bortgår i form av vatten.
Följaktligen blir mängden ånga genom turbinen jämförd
med mängden ånga genom kompressorn
0,964 X 0,947 = 0,913,.
Ångan före turbinen har ett tryck av 0,3 kg/cm2 abs.
och innehåller 0,5 % fuktighet. Trycket efter
turbinen antages till 0,04 kg/cm2 abs. Det tillgängliga
adiabatiska värmefallet är då 67,5 kcal. Den
värmemängd, som tillföres ångan i kompressorn, blir,
räknat per kg ånga som passerar kompressorn
67,5 X 0,75 X 0,913, = 46,2 kcal.
Kompressorns verkningsgrad är ca 60 %.
Förluster i vattenavskiljare och rör måste tagas med i
beräkningen och kunna inforas i beräkningarna som
en minskning av kompressorns verkningsgrad med
4 verkningsgrads-procent. Enligt erhållna
erfarenheter ligger detta värde väl på säkra sidan.
Följaktligen återgår av de erhållna värmeenheterna
56 % i form av ökat tryck och 44 % i form av
stegrad temperatur. Utstrålningsförlusterna i
kompressorn och förbindelserören kunna uppskattas till
omkring 2 %. Ångans energiinnehåll efter
kompressorn har således ökats med:
Adiabatisk kompression .... 46,2 X 0,56 = 25,9 kcal.
Temperaturstegring........ 46,2 X 0,42 - 19,4 kcal.
Summa 45,3, kcal.
Härav följer, att kompressorn höjer trycket före
M. T.-cylindern från 3,75 till 6,6 kg/cm2. Ångan,
som efter H. T.-cylindern hade en fuktighet av 9,4 %,
har höjts till en överhettning av 63°C. Om fig. 11
och 12 jämföras, finner man, att ångan, då den går
in i M. T.-cylindern, har approximativt samma
temperatur i detta fall som i det till höger å fig. 12
illustrerade fallet. (Ångans tillstånd före M.
T.-cylindern enligt fig. 12 är markerat med punkt A å fig.
11.) Den indikerade verkningsgraden hos M.
T.-och L. T.-cylindrarna kommer således att ökas på
samma sätt som i föregående exempel, då man
vid samma ångmaskin övergick från mättad till
överhettad ånga. I M. T.-cylindern expanderar ångan
från 6,6 till 1,7 kg/cm2. Ångan är överhettad under
större delen av expansionen, och verkningsgraden
blir ca 82 % (jfr fig. 11, punkt A och B). Det
adiabatiska värmefallet är 62,5 cal och det indikerade
värmefallet
0,82 X 62,5 = 51,2 kcal.
Enär vattenavskiljning ägt rum före kompressorn,
är mängden ånga i M. T.-cylindern 8,4 % mindre än
i H. T.-cylindern.
För att få beräkningarna så tydliga som möjligt
kan det indikerade värmefallet hänföras till mängden
ånga, som arbetar i H. T.-cylindern, det vill säga
till l kg ånga i H. T.-cylindern som enhet. Det
indikerade värmefallet i M. T.-cylindern hänfört till
l kg ånga i H. T.-cylindern är
0,916 X 0,82 X62,5 = 46,9 kcal.
Då ångan slappes in i L. T.-cylindern, är den i det
närmaste torr. Verkningsgraden blir ca 74 % (jfr
fig. 11, punkt B och C). Ångmängden är samma som
i M. T.-cylindern. Det adiabatiska värmefallet är
65,5 kcal. Det indikerade värmefallet är 0,74 X
X 65,5 = 48,5 kcal och det indikerade värmefallet
hänfört till l kg ånga i H. T.-cylindern
0,916 X 0,74 X 65,5 = 44,4 kcal.
Totala indikerade värmefallet för hela maskinen är
41,7 + 46,9 + 44,4 = 133,0 kcal.
Ångförbrukningen är då 4,75 kg per ind. hkr och tim.
Jämfört med maskinen utan turbokompressor har
ångförbrukningen reducerats med
133,0-106,4
~~ 133,o
X 100:=
Det har ej tagits hänsyn till att 8,4 % har separerats
från ångan i form av vatten med en temperatur av
141°C och nyttjats till uppvärmning av matarvattnet.
Om detta göres, blir värmeförbrukningen per eff. hkr
Q = 4,75 (0,916 /647-43/+ 0,084 /647-141 /) = 2830
kcal per ind. hkr och tim.
Med ångmaskinen utan turbo-kompressor är den
förbrukade värmemängden 3 588 kcal per ind. hkr
och tim. Besparingen i värme-(bränsle-)förbrukning
genom turbokompressorn blir då
3588-2830
__________.
3588
Vid installation av en turbokompressor blir
således i detta fall maskinens termiska verkningsgrad
22,3 % °cn den genom kompressorn erhållna
besparingen 21,1 %.
II. Överhettad ånga, maskinens
effekt oförändrad.
Beräkningarna hänföra sig till samma maskin som
förut ("Kong Gudr0d"). Första steget blir att
undersöka hur den indikerade verkningsgraden hos
M. T.- och L. T.-cylindrarna kommer att påverkas
genom de av kompressorn orsakade ändringarna i
förhållandena. För att även här kunna använda
siffror i anslutning till provresultat, kunna vi välja
t, e. dr Bauers prov med s/s "Adana", publicerade
i "Werft und Reederei" 1921. Fig. 13 visar
resultaten av nämnda prov. Om siffrorna från "Adana"
jämföras med förut angivna siffror från "Kong
Gudr0d", och hänsyn tages till olikheterna i
förhållandena, finner man, att den indikerade verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
