Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
TEKNISK TIDSKRIFT
19 NOV. 1932
Fig-. 1. Jämförelse mellan anlä«’g-inng-skostnaderiia för
Ruthsaokmnula-torer och moderna ångpannor för spetstäckuing-.
Resonemanget gäller generellt för varje form hos
spetsen, varvid endast lutningen av
ackiimulatorlin-jen ändras.
Då i industrianläggningar med variabelt ångbehov,
såsom i cellulosafabriker, textilfabriker,
gummifabriker etc. toppbelastningarna enligt ingående
erfarenheter ytterst sällan hava en varaktighet över 1,:5 högst
2 timmar, inses det riktiga i att redan ur
kapitalsynpunkt en ackumulator installeras för detta ändamål,
bortsett från de i kronor mera s vår upp skattade
fördelarna med den tvångsfria driften i såväl pannhuset
som, vad som är betydligt viktigare, i fabrikationen.
Vid projektering av ackumulatorer i kommunala
elektricitetsverk där eftermiddagsspetsen ofta har en
större bredd, inskränker man sig till att bortskära så
mycket, som enligt beräkningar liknande den
relaterade, är riktigt. Det kan dock ofta visa sig, att det
är ekonomiskt riktigt att bortskära mera av
toppbelastningen än vad en dylik enkel kalkyl visar, en sak,
som måste bedömas från fall till fall. Härpå
inverkar exempelvis, om anläggningen även skall
användas såsom momentanreserv. Så är exempelvis
acku-niulatoranläggningen vid elektricitetsverket i
Göteborg dimensionerad för bortskärning av en
belast-ningsspets, som vid basen är 4,5 timmar. Detta är
fullt motiverat därav, att anläggningen utom för
topptäckning upptill 6 000 kW användes som
momentanreserv för 10 000 kW utifrån tillförd
vattenkraft, varigenom ett batteri ångpannor som tidigare
höllos påeldade i reserv kunnat kalläggas och en
avsevärd minskning i kolåtgången kunnat göras.
Runo Hellborg.
Genom redaktionens välvilliga tillmötesgående har
jag blivit satt i tillfälle att taga del av det inlägg,
ingenjör Hellborg gjort med anledning av min
uppsats i Teknisk tidskrift Mekanik, häfte 9, betitlad
"Förbränningsförloppets anpassande efter varierande
ånguttag vid moderna ånganläggningar med olika
eldstadsanordningar".
Först vill jag för undvikande av eventuellt miss-
förstånd meddela, att de i uppsatsen omnämnda
försöken vid en ångpanna med eldstad av Dano-typ
utfördes vid annan ånganläggning än i Grycksbo.
Som i uppsatsen omnämndes har som källa
använts det föredrag, som dir. Schulte, Essen, höll vid
Verein deutscher Ingenieure-årsmötet i Köln förlidet
år, vilket föredrag i sammandrag senare publicerades
i Archiv fur Wärmewirtschaft, häfte 10, år 1931. Ur
detta föredrag tillåter jag mig citera följande tabell:
Anlagekosten von Speicher- wid Spitzenkraftiverken.
RM/kW
Pumpspeicherwerk ....................................... 350 bis 400
Ruthsspeicherwerk (Charlottenburg)........ 194
Gleichdruckspeicherwerk ............................ 80
Dieselkraftwerk (Hennigsdorf).................... 225
Dampfkraftwerk (Bewag) ............................ 234
Uberlastbares Spitzen-Dam pfkraf twerk
(Mehrkosten gegenliber gewöhnlichem \
Dampfkraftwerk)....................................... 40
|_LeistungsteigeruDg u m 70 vH (Böhlen).... 110 _;
Vidare citerar jag ur samma källa:
"Sehr beachtenswert scheint der Vorschlag von
Mayer und Mtinzinger, die Dampfkraftwerke mit 50
vH Mehrleistung zu erbauen, wodurch nur 40 RM/kW
Mehrkosten entstehen ...’"
Stockholm den 4 november 1932.
Hilding Håkanson.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
BERGMAN, OSCAR, Handbok i järn-, metall och
träbearbetning. Del I, Metallernas egenskaper och
framställning, Järn-, stål- och metallgjutning. 3: dje uppl. 577
sid. med 322 fig. Stockholm, "Verkstädernas" förlag,
1932. Pris inb. kronor 15: -.
Querschnitte durch die Ingenieurforschung. ERK:
For-schungsarbeiten auf dem Gebiete der technischen
Hydromechanik. THURM: Forsch-arb. iiber
Werk-stoff und Festigkeit. LINDNER: Forsch.-arb. iiber
Ver-brenmmg und Verbrennungskraftmaschinen. JAKOB:
Forsch.-arb. auf dem Gebiete der technischen
Thermo-dynamik. NUSSELT: Forsch.-arb. tiber den
Wärme-durchgang. LOSCHGE: Forsch.-arb. iiber Dampfkessel,
Wärmekraft- und Wärmearbeitsmaschinen. 48 sid.
Berlin, VDI-Verlag, 1932.
Siebenundzwanzigste Berichtfolge des
Kohlenstaubaus-schusses des Reichskohlenrates. 1. Richtlinien fur die
Bestimmung von Flugstaub in Rauchgasen. 2.
ZIMMERMANN: Messung von Flugstaub in Rauchgasen.
3. ROSIN, RAMMLER und DOERFFEL:
Flugstaubmess-ungen an einem Braunkohlenkessel. 4. PROCKAT:
Flug-staubabscheidung in den Vereinigten Staaten von
Amerika. 5. AREND: Wirtschaftlichkeit der
Flugstaub-abscheidung. VDI-Verlag, 1931. Pris M. 2: 50.
LACHMAN, KURT, Festigkeit und Formänderung, I, Die
einfachen Falle der Festigkeit. 2dra uppl. 63 sid. med
86 fig. Berlin, Julius Springer, 1932. Pris haft.
M. 2: -.
STEIISTITZ, E. W., Richtige Masehinenschmierung. 177 sid.
med 46 fig. Berlin, Julius Springer, 1932. Pris haft.
M. 7: 80.
KREKELER, KARL, Oel im Betrieb. 50 sid. med 39 fig.
Berlin, Julius ’Springer, 1932. Pris haft. M. 2: -.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
