Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
16 JAN. 1932
"Ymer" ligger med sistnämnda bränslekvantitet
och i övrigt normala förråd 6,4 m djupt. Vid
isbrytning kan det vara önskligt, att fartyget är så
tungt som möjligt. Efter hand som
brännoljetankarna länsas, kunna de fyllas genom inpumpning av
vatten. Utgår man från att den viktminskning, som
uppstår genom efter hand förbrukade förråd, såsom
av dricksvatten, proviant, smörjolja m. m. väl
kompenseras vid intagande av vatten i brännol jetankarna
genom viktskillnaden mellan vattnet och oljan, kan
man alltså på detta sätt alltid hålla fartyget nere
vid nämnda djupgående.
För ytterligare nedlastning erbjuda sig följande
möjligheter. Barlasttankarna i dubbla bottnen rymma
tillsammans ca 230 ton. Trimtankarna rymma
vardera 130 ton och krängningstankarna vardera 200
ton. För att kunna utnyttja sistnämnda tankar för
trim- resp. krängningsändringar, tar man ej in mera
vatten, än vad en trimtank och en krängningstank
rymmer. På detta sätt kan man emellertid nedlasta
fartyget med 230 -f 130 + 200 = 560 ton. Då 100
ton svarar mot en nedtryckning av 100 mm, ökas
alltså djupgåendet härigenom med 560 mm eller till
ca 7 m.
Genom ,att fylla en av trimtankarna kan man ge
fartyget en trimändring av ca +1,2 och -1,2 m vid
stävarna. Genom att förflytta trimvattnet från
trimtank till trimtank kan man försätta fartyget i en
däremot svarande rörelse. Ju fortare denna
trimändring kan ske desto bättre. Allt för grova
rörledningar kan man emellertid ej få fram i fartyget.
Med i specifikationen angivna rördimensioner
beräknas förflyttningen, som sker med en Centrifugalpump
av 20 000 minutliters kapacitet, äga rum på ca 6
min. Vattenkvantiteterna i resp. trimtankar skall
kunna avläsas å instrument såväl i
hjälpmaskinrummet, varifrån trimningen sker, som på
kommandobryggan.
Genom att barlast- och brännol jetankarna fördela
sig över större delen av fartyget erbjuda sig
ytterligare trimningsmöjligheter.
Genom att pumpa vatten mellan stbs och babs
krängningstankar kan fartyget krängas ca 6° åt
vardera hållet. Den härför erforderliga
vattenkvantiteten (200 ton) skall kunna förflyttas på !1/2 minut.
Vattnet överföres medelst en i förbindelsetrumman
mellan tankarna insatt direkt omkastbar
propellerpump. Denna skall kunna manövreras från bryggan,
och vattenmängden i resp. tank skall kunna avläsas å
instrument såväl på bryggan som i
hjälpmaskinrum-met. I förbindelsetrumman insattes en slussventil för
att vid behov kunna hålla vattnet i ena eller andra
krängningstanken vid viss nivå.
(Forts.)
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst höll sitt ordinarie höstsammanträde å
restaurang Rosenbad den 5 december 1931.
Den avgående styrelsen omvaldes, likaså avdelningens
representanter i föreningens styrelse och klubbmästarna.
Avdelningens funktionärer för år 1932 äro således
följande: marinöverdirektör Y. SCHOERNER, ordf. och
avdelningens representant i föreningens styrelse,
civilingenjör V. NORDSTRÖM, vice ordf. och avdelningens
representant i föreningens styrelse, mariningenjör E.
LINDBERG, sekr., civilingenjör N. J. LJUNGZELL, redaktör
och suppleant i föreningens styrelse, inspektör W.
LUNDBOHM, civilingenjör A. BJÖRKLUND och docent H. F.
NORDSTRÖM, styrelseledamöter; mariningenjörerna O.
BOLDT-CHRISTMAS och A. DÖLLING, klubbmästare och vice
klubbmästare.
Föredrag hölls av kommendör G. REINIUS om
"Utvecklingen av handelsfartygens djupgåenden, ävensom
av hamndjupen". Talaren illustrerade sitt intressanta
föredrag med talrika tabeller och diagram samt
framhöll bl. a. vikten av ett samarbete mellan redare,
skeppsbyggare och hamnmyndigheter för att ernå bästa
ekonomiska utnyttjande av såväl fartyg som hamnar,
särskilt med tanke på att förändringarna i fartygens
dimensioner på grund av fartygens relativt ringa
livslängd skedde i betydligt snabbare tempo är förändringar
i hamnarnas djup.
Marindirektör G. HALLDIN och överingenjör N.
ERICSON höllo föredrag om "Statsisbrytaren Ymer", den
förre om fartygets skeppsbyggnadstekniska
konstruktion, den senare om dess maskineri. I de båda
intressanta föredragen, illustrerade av talrika
skioptikonbilder, lämnades bl. a. en kortfattad redogörelse för det
kommittébetänkande, som legat till grund för
propositionen om beviljande av 3400000:- kr. för att bygga
ytterligare en statsisbrytare, jämförande data för olika
isbrytarfartyg, beskrivning av det dieselelektriska
propellermaskineriet och redogörelse för de fördelar, man
avsett att vinna med detsamma. Båda föredragen
komma att inflyta i Teknisk tidskrift.
Till slut höll civilingenjör A. HAMMARSKIÖLD ett
intressant och klarläggande föredrag om "Maihaks
torsionsmätare", som även demonstrerades. Föredraget
kommer att inflyta i Teknisk tidskrift.
Till sammanträdet hade på styrelsens inbjudan
infunnit sig statsrådet D. HANSEN, generallöjtnant J.
ÅKERMAN samt kommerseråden C. E. LANDBERG och A.
LINDBLAD. Efter sammanträdet, som var talrikt besökt,
intogs gemensam middag, varefter följde ett angenämt
samkväm.
E. L-g.
Det svenska Skeppsbyggeriets produktionsvärde, dvs.
totala värdet per år av vid landets skepps- och båtvarv
utförda nybyggnader och reparationer av fartyg, har
enligt Kungl. Kommerskollegii statistik för
nedanstående år utgjort:
år 1913 ........................ 19,7 millioner kronor
, 1924 ........
............. 42,4
" 192(5 .......
......... 49,0
" 192>6 ............
.......... 55,5
" 1927 ......
........... 62,5
1928 ......
......... 78,7
1929 .....
. . 90,6
.. 1930 ............
........... . . 96.1
Sistnämnda års produktion, närmare uppskattad till
96 102 812 kr., var fördelad på följande sätt:
nybyggnad av större maskinfartyg ...... 57 723 732 kr.
segelfartyg ........ 280 930 "
" pråmar.................. 180 238 "
" ,, mindre motor- och ångbåtar 752 326 "
" andra mindre båtar ...... 623 267 "
reparationer ............................ 36 542 319 "
För år 1931 föreligga inga uppgifter ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
