Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEKNISK TIDSKRIFT
18 JUNI 1932
saken härtill torde väl i huvudsak vara att
befintliga torsionsmätare varit synnerligen dyrbara och
rätt komplicerade.
Denna olägenhet kan emellertid i samma
utsträckning ej längre anses vara förhanden, då det numera
finnes ett instrument, som är jämförelsevis enkelt
samt tillförlitligt och även kan erhållas för ett
överkomligt pris. Detta instrument är utfört enligt en
ny konstruktionsprincip; varför en kortare
beskrivning av detsamma torde kunna vara av intresse.
Fig. 1. Torsionsmätarenö princip.
Vid mätning av torsionen utgår man från den
bekanta förutsättningen att två tvärsnitt genom axeln
vinkelrätt mot dess längdriktning vridas i
förhållande till varandra, då ett kraftbelopp överföres
genom axeln. Om man märker en punkt på
vardera av två dylika tvärsnitt så, att dessa punkter
vid stillastående axel båda ligga i ett plan genom
axelns centrum, komma dessa punkter att förskjuta
sig i förhållande till varandra, om axeln blir utsatt
för vridning. På så sätt får man ett mätbart
avstånd betecknat med a på fig. 1. Detta avstånd är
ett mått på vridningen, dvs. på axelns effekt under
förutsättning att varvtal och skjuvningsmodul hos
axeln är känd. Sträckan a blir större, om avståndet
b mellan de båda tvärsnitten ökar, a blir givetvis
till sin storlek blott en bråkdel av l mm, även om
mätsträekan b får en längd av l m eller mera. En
torsionsmätare blir alltså i princip ett ytterst
noggrant längdmätningsinstrument av speciellt
utförande. Den skall nämligen rotera med axeln, och
mätresultatet måste exakt kunna avläsas på ett fast
instrument. Fig. 2 visar ett schema över hur
tor-sionsmätningen utföres med Maihaks torsionsmätare.
På en axel finnas två ringar b och c, vilka äro
försedda med skarpa kanter, så att de kunna dragas
fast vid axeln och ej rubbas vid dennas rotation.
Det fria avståndet mellan dessa kanter utgöres av
mätsträekan. De förut nämnda märkpunkterna på
axeln representeras av två stavformiga utsprång,
mellan vilka en mättråd, a, är spänd. De båda
ändarna på denna tråd svara mot märkpunkterna.
Strängen a kommer alltså att undergå
längdförändringar proportionella mot axelns torsion. Strängen
utgöres av en i båda ändar inspänd, fritt svängande
ståltråd av bestämd längd och därigenom med
bestämd tonhöjd. Vrides axeln, så töjes strängen
h-?-^
Fig. 2. Mätpunkternas anordning.
Fig. 3. Mätanordning för tre axlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
