Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEKNISK TIDSKRIFT
15 OKT. 1932
Fig. 18. Borsig-kättings tillverkning.
kan dylika brott ofta undvikas genom regelbunden,
sakmässig utglödgning vid 650°C å 800°C.
Härigenom återfår materialet sin ursprungliga struktur.
Har emellertid kättingen från början underkastats
en riktig värmebehandling, förädlats, torde
efterföljande utglödningar bliva överflödiga och för
vissa material rent av skadliga.
Sedan många år tillbaka har man sökt kringgå
alla dessa svårigheter vid svetsad kätting genom att
försöka andra metoder för stolpkättings
framställning.
En sådan produkt är BoRSiG-kättingen. Denna
tillverkas av bandjärn, som likformigt uppvärmes till
vällt emp er atur, hopvalsas spiralformigt till en ring
av fyrkantig tvärsektion i en specialmaskin samt
utvalsas sedan till en rund ring, vilken slutligen i en
hydraulisk press erhåller sin elliptiska form och
förses eventuellt med stolpe, fig. 18. Alla dessa
operationer utföras i en och
samma uppvärmning och så
hastigt, att länkens
sluttemperatur icke hunnit sjunka
under 900° C, varför
kristallförstoring förhindras.
Enligt en annan metod,
publicerad iBulletinTech-nique de Bureau V
e-ritas 1930, tillverkas
varje länk i 3 delar, beståen-
de av två skänklar samt en stolpe, vilken är försedd
med hylsliknande fästen, i vilka skänklarna instickas
och fastsmidas efter upphettning till l 000° C.
Brotthållfastheten uppgives till 40 kg/mm2. Denna kätting
har försöksvis börjat användas i franska marinen.
Av liknande konstruktion torde den amerikanska
D i - L o k-kättingen vara, som tillverkas av B o l d t
Anchor Chain Co. Enligt en notis i M
a-rine Engineering and Shipping Age,
1929 uppgives, att brottgränsen vid försök
uppgått till 54 kg/mm2 för 2±/2// kätting.
Den stora fördelen med denna metod är, att den
kan användas för allt smidbart material utan hänsyn
till vällbarheten, varigenom högst betydligt ökad
hållfasthet erhålles, som nyssnämnda siffror utvisa.
Osäkerhetsfaktorn genom svetsfogen bortfaller
likaledes. För speciella ändamål kunna material såsom
lättmetall, bronser och rostfritt stål användas.
Ett mycket lovande framställningssätt är att gjuta
kättingen av stål samt därefter värmebehandla
densamma. I princip går denna metod ut på att först
gjuta halva antalet kättinglänkar var för sig,
varefter kättingen gjutes färdig i sin helhet med hjälp
av 4-delade formar, där de färdiga länkarna ingå
parvis.
Brotthållfastheten garanteras ligga 40 % över
klassens fordringar för svetsad kätting av samma
dimensioner. Beträffande närmare detaljer hänvisas
till en uppsats av mariningenjör QUISTGAARD "Om
stålgjuten kätting" publicerad i Teknisk tidskrift,
S k e p p s b. 1930.
Svenska marinen har under flera år använt
stål-gjuten kätting för de största pansarskeppen och
hittills endast haft god erfarenhet av denna.
För ett givet fartyg är bogankarets vikt och
tillhörande kättingdiameter bestämd av klassens
tabeller, Då det kan vara av intresse att jämföra ett
ankares provbelastning med korresponderande
kät-tings prov- och brottbelastning, hava med ledning av
Lloyds tabeller dessa samband grafiskt
åskådliggjorts i fig. 20.
Som abskissa har tagits vikten av ankaret med
stock för normalankaret. Man märker först en
Fig. 19. Skänkellänk.
mo 2000 3000- 4000 5000 6000 Kg
Ankorvikt med stock
Fig. 20. Sambandet mellan ankares och kättings proybelastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
