Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 JAN. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
9
ordningar har som bekant under året framlagts och
redogörelse däröver har lämnats inför denna
förening och i dess tidskrift. I Stockholm, närmare
bestämt i Bromma vid Ranhammarsdikets utlopp i
Bällstaviken, har under !1/2 års tid varit i drift en
försöksanläggning för rening enligt metoden med
aktiverat slam av avloppsvattnet från de samhällen,
vilka avbörda sitt spillvatten till nämnda vik.
Driftresultatet har varit gott, och arbetet med utförande
av en definitiv reningsanläggning på denna plats
torde därför inom kort komma att påbörjas.
Anläggningen blir dimensionerad för rening av 180
kbm sp ill vatten per timme. I Nässjö har under åren
1930-31 anlagts ett reningsverk för mekanisk rening
av stadens avloppsvatten, innan detta utsläppes i
Huskvarnaån. Anläggningen är överbyggd och i
övrigt utförd på sådant sätt, att den framdeles kan
utbyggas jämväl för biologisk rening. I
anläggningen kan renas 100 kbm spillvatten per timme.
I fråga om pumpstationer har det i 1929 års revy
omnämnda arbetet med ombyggnad av pumpstationen
å Gullbergsvass i Göteborg samt anläggandet av en
avskärande ledning längs Mölndalsån till denna
pumpstation blivit genomfört för en kostnad av mer
än l1/4 million kronor. Ledningen utgöres av 1,2
meters armerade betongrör. Pump stationens
maximi-kapacitet efter ombyggnaden uppgår till 7 600
sekundliter. Även Lundby pumpstation har utvidgats.
I Norrköping och Lidköping ha anlagts automatiska
pumpstationer. Anläggningen i Norrköping betjänar
ett 8 hektar stort område, försett med särskilda
spillvattenledningar.
Vattenledningar. Vid Stockholms
vattenledningsverk pågå en del utvidgningsarbeten,
nödvändiggjorda av den ökade vattenförbrukningen. Mest
betydande är nybyggnaden av en
vattenreningsanläggning å Lovön, det s. k. Lovöverket, med tillhörande
huvudledning till staden. Vid det nya verket, till
vilket vattnet intages uteslutande från Mälaren,
kommer reningsförfarandet att ske genom
snabbfil-trering efter föregående utfällning med
aluminiumsulfat. Vattnet kommer även att tillsättas med kalk
och klor för desaktivering, resp. sterilisering. Till
verkets maskinstation pumpas vattnet från den
s. k. intagskammaren, varifrån tvenne 1-meters
intagsledningar utgå i Mälaren. Huvudledningen
till staden utgöres av 80 cm smidda rör och har
en längd av omkr. 15. km. Det nya verkets
kapacitet är omkr. 50 000 kbm pr dygn eller omkring
hälften av Norsborgsverkets. Möjligheter till
utvidgning till den dubbla nämnda kapaciteten äro
förutsedda. Kostnaderna för verket äro beräknade till
7,3 millioner kronor, varav för huvudledningen 3
millioner. Av större intresse vid detta
ledningsarbete har varit sänkningen av under
vattensledningarna vid Drottningholm och Nockeby, den senare
med ön längd av över 500 m. I sin helhet beräknas
Lovöverket kunna tagas i bruk våren 1933 (fig.
10-11).
I Göteborg har under året färdigställts en
högtrycksledning för de östra stadsdelarna med
helautomatisk pumpstation i Bagaregården, och högreservoar
i torn i Lunden. Arbeten med utvidgning av
snabb-filteranläggningen vid Alelyckan ha igångsatts och
anläggandet av huvudledning därifrån och till
Majorna slutförts. I Malmö togs vid årsskiftet 1930
Fig. 11. Undervattensledningen i Drottningholmssundet.
-31 i bruk ett mindre pumpverk, anordnat för direkt
vattenuppfordring genom 250 mm rörbrunn från 70
m djup under markytan. Under året ha pågått
undersökningar för utförande av flera dylika
pumpverk. I Borås har arbetet med anläggande av nytt
vattenledningsverk vid Öresjö fortsatt och väntas bli
färdigt i slutet av 1932.
Flygplatser. Ifråga om nya anordningar för
luftfarten kan nämnas, att de tidigare av Svenska
luftfart sförbundet igångsatta utredningarna angående
farleder för lantflygplan å sträckorna Stockholm-
Jönköping-Malmö samt
Malmö-Halmstad-Göteborg-norska gränsen under året fortsatts med
bidrag från av riksdagen anvisade anslag. Längs dessa
luftfartsleder erfordras ett flertal nödlandningsfält.
För Stockholm, som för närvarande saknar
lantflyg-station för civil luftfart, skulle ett för ändamålet
reserverat område i Bromma iordningställas. Vid
Stockholms sjöflygstation vid Lilla Värtan har tagits
i bruk en ny hangar byggnad, som dragit en kostnad
million kronor.
VATTENKRAFT.
Av civilingenjör E. UPMARK.
Den ojämförligt viktigaste händelsen under 1931
på vattenkraftens område i Sverige är påbörjandet
av Krångedefallens utbyggande i Indalsälven. Som
bekant är kraften härifrån avsedd att utnyttjas i
Mellansverige. Avståndet från Krångede till
tyngdpunkten för de tillämnade belastningsobjekten torde
vara tre gånger så stort som motsvarande avstånd
för något nu i drift varande kraftverk i Sverige.
Var och en av de båda turbinerna i Krångede har
föreslagits bliva utförd för en effekt av omkring
32000 kW, dvs. dubbelt så stor effekt som de
hittillsvarande svenska rekordturbinernas vid
Karse-forsen men däremot endast hälften så stor som de i
U. S. A. för den ryska anläggningen Dnjeprstroj
byggda världsrekordturbinernas.
Betingelserna för en billig utbyggnad av mycket
stora kraftbelopp torde vid Krångede kunna anses
vara särdeles gynnsamma. Fallhöjden uppgår till ca
60 m och är sålunda obetydligt större än vid Porjus,
som hittills varit landets enda storkraftverk med en
fallhöjd av denna för våra förhållanden
jämförelsevis höga storleksordning. Vid Porjus föres vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
