Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 JAN. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
11
fyrkantvirke, inkilat mellan järnbalkar.
Träbeklädnaden har endast att upptaga de under turbindriven
uppträdande belastningar, som förorsakas av
tryckförhållandena i sugröret. Att dessa
tryckförhållanden spela en icke oväsentlig och dittills underskattad
roll har under året visat sig, enär tvenne
anläggningar fått sugrörens träbeklädnad förstörd. Den
till sina verkningar allvarligaste av dessa olyckor
inträffade vid Aborrfors kraftverk vid Kymmene
älv i Finland.
Vid provdrift med det första aggregatet i sistnämnda
kraftverk företogos en del frånslag av last för
utrönande av regulatorns funktion. Vid det största
frånslaget inträffade en katastrof. Ett eller två på
varandra följande vattenslag hade ägt rum i
sugröret, samtliga turbinskovlar hade, som det senare
visade sig, slitits av vid navet, och järnbalkarna för
sugrörets träbeklädnad hade närmast
uppströmsväggen slitits upp, varjämte ett femtiotal spärrar från
träbeklädnaden spolats bort.
Här är icke anledning att närmare gå in på frågan
om Aborrforsolyckans grunder, men den torde
utgöra en tydlig fingervisning, att regleringsförloppet
i Kaplansugrör noga måste genomräknas på samma
sätt, som man sedan länge behandlar dessa problem
vid trycktuber, och att sugrörsbotten måste
konstrueras i enlighet härmed. Vidare torde den
slutsatsen kunna dragas, att eri beställare ej är betjänad
av att alltför hårt söka pressa garantisiffrorna för
hastighetsändringen vid frånslag, ty härigenom är
turbinleverantören tvungen att minska regulatorns
stängningstid, varigenom risk för vattenslag i
sugröret inträder isynnerhet vid lägre fallhöjder än den
normala, enär regulatorn då stänger snabbare än
normalt.
I samband härmed skulle jag vilja vidröra ett i
utlandet under det gångna året framfört påstående,
att verkningsgradsgarantierna för den maskinella,
LÅN6DSEKTION
isynnerhet den elektriska, utrustningen för
vattenkraftanläggningar i allmänhet drivits alltför långt, så
att anläggningarnas totalekonomi härigenom
försämras. Enligt Kommerskollegii nyligen utkomna
publikation "Sveriges utbyggda vattenkraft 1930" utgör
anläggningskostnaden för svenska vattenkraftverk i
vägt medeltal 475 kr./kW, varav 106 kr./kW för tomt
och naturkraft, 255 kr./kW för byggnadsarbeten och
114 kr./kW för maskinell utrustning. Av dessa
siffror framgår, att en genomgående ökning av den
totala maskinverkningsgraden om l % kan motivera
ett merutlägg, som i det närmaste motsvarar 5 %
av förutnämnda kostnad för maskinell utrustning.
I detta merutlägg skall naturligen den ofta rätt
betydande merkostnaden för sugrören inräknas.
I detta sammanhang skulle jag även vilja påvisa
byggnadsarbetenas under senare år alltmera
dominerande inflytande på vattenkraftanläggningarnas
totalkostnad. Före kriget var förhållandet mellan
kostnaden för byggnadsarbeten och kostnaden för
maskinell utrustning 2,0, under kriget 2,5 och under
de senaste tio åren 2,7. Denna bestämda tendens mot
ökning av byggnadskostnadernas relativa andel
torde väl, åtminstone delvis, få tillskrivas det
förhållandet, att byggnadsarbetet är en skyddad
hemmaindustri, som dessutom är svår att rationalisera,
medan däremot maskinindustrien arbetar under en
prispressande internationell konkurrens, som
nödvändiggör rationalisering.
De senare årens utveckling på det ångtekniska
området har för ångkraftverken medfört en kraftig
nedgång av kolförbrukningen per producerad
kilowattimme. Ångkraften har därför numera i vissa
fall större utsikt än förut att konkurrera med
vattenkraften som bottenkraft. Beträffande toppkraften
synes däremot utvecklingen huvudsakligen i Tyskland
bära vittnesbörd om att förhållandena äro de
motsatta. Under senare år hava där ett flertal
vattenkraftverk för pumpmagasinering- och
toppkraftleve-rans tagits i drift. JEnbart de tre största av dessa
verk hava en sammanlagd turbineffekt om ca
350000 kW. Deras pumpenergi erhålles till stor
del såsom överskottskraft från ångkraftverk, var-
HORISONTALSEKTION GENOM MAQKINSALEN
Fig. 2, Preliminärt förslag för Krångede kraftverk. Längd- och horisantalsektion av kraftstationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
