Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
27 FEBR. 1932
styrelsen har i viss utsträckning använt kiselgur med
gott resultat. En tillsats av trass eller filler synes
hava praktiskt taget samma effekt för uppnående av
vattentäthet som en tillsats av samma cement, men
medför icke någon nämnvärd ökning av
värmeutveck-lingen vid hårdnandet och icke heller någon ökad
krympning, som kan öka benägenhet för
sprickbildning hos den färdiga betongen. Trass-, filler- eller
kiselgurtillsatsen gör även betonginassan smidig och
lätt att bearbeta i formen.
Jag vill icke underlåta att framhålla att
framställning av kvalitetbetong är att betrakta såsom en
fabrikation. Det sätt på vilket betongmaterialierna
vanligen portioneras och sammanblandas kan
knappast betecknas med det namnet. Vill man uppnå ett
förstklassigt resultat, måste man i god tid studera
egenskaperna hos den sand och sten som skall komma
till användning och genom provningar fastställa att
den betong man ämnar tillverka fyller de krav som
på densamma kan ställas. För framställning av
kvalitetbetong synes den nu påbörjade fabriksmässiga
blandningen och distributionen av färdigblandad
betong ha en stor uppgift att fylla.
Jag skall nu något beröra, vad som är att iakttaga
vid betonggjutningarnas utförande å arbetsplatsen.
Det skulle föra alldeles för långt att här ingå på alla
enskildheter, jag skall nöja mig med att fästa
uppmärksamheten på ett par saker. Den ena är
beträffande materialiernas proportionering vid
blandarsta-tionen. Man har ju länge varit på det klara med,
att man måste väga cementet, då volymmätning ger
alltför obestämt resultat. Vi ha numera gått in för
att även väga sanden, då det visat sig, att sanden
vid olika fuktighetshalt kan variera med 20 % i
volym med endast 2 å 3 % i vikt. Går man nu in
för att väga cement och sand, kan man naturligtvis
lika gärna väga makadamen också. I Höljebro
vägas sålunda nu samtliga ingredienser, och efter
vad jag kan förstå, är entreprenören där mycket
tillfredsställd med denna metod. I detta samband vill
jag inte underlåta att betona, att om man arbetar
med blandad sand, är det nödvändigt att mäta eller
väga finsanden för sig. Blandar man ihop
fin-sanden med den normala sanden i en hög, komma
sandsorterna att skilja sig åt, innan blandningen
hinner in i bländaren, varigenom fmsandtillsatsen
kommer att bli variabel. Detta medför i sin tur en
stor variation i betongens egenskaper.
En annan sak är gjutf ogärna. Som bekant äro i
regel på vanligt sätt utbildade gjutfogar omöjliga att
få täta, även med det mest omsorgsfulla utförande.
Av denna anledning böra gjutfogar i största möjliga
utsträckning undvikas och gjutningen sålunda
bedrivas på skift till full höjd utan avbrott. Särskilt
med hänsyn till de gjutfogar, som uppstå vid varje
skift, om betongkonstruktionen förses med
sten-fceklädnad, bör, för byggnader i vatten,
stenbekläd-nad undvikas.
Där gjutskarvar äro oundvikliga, böra de ägnas ett
särskilt omsorgsfullt utförande. På senare tid hava
vi på Vattenbyggnadsbyrån övergått till att alltid
förse gjutf ogärna med särskild tätningsplåt,
bestående av en järnplåt på båda sidor beklädd med i
asfalt dränkt asbest (Robertson’s protected metal).
Denna plåt gives en speciell bockning och ingjutes
i betongen på ömse sidor om skarven.
Beträffande betongmaterialiernas beskaffenhet och
deras inbördes förhållande skulle jag vilja
sammanfatta de slutsatser, till vilka jag kommit, på följande
sätt.
Snåla ej på cementet men var snål om vattnet.
Sanden bör vara ren och hava en halt av minst
15 % material, som kan passera 0,29 mm sikten.
Om sanden är grovkornig, bör man använda
övervägande grovkorning makadam. Om sanden är
övervägande finkornig, kan man använda såväl
finkornig som grovkornig makadam eller lämpligast en
blandning av dessa sorter. Vid användning av
grovkornig sand bör tillsatsen av stenmaterial göras
mindre än vid användning av finkornig sand. Det
är i allmänhet fördelaktigt att använda stenmaterial
med så stor största styckestorlek som möjligt.
Vid armerade betongkonstruktioner bör största
styckestorleken väljas så, att diametern hos de
minsta sållhål, som stenmaterialet kan passera, ej är
större än avståndet mellan sådana armeringsjärn,
mellan vilka betongmassan skall passera vid
gjut-riingen. Stenmaterialets största styckestorlek bör
dessutom ej vara större än att stenarna, som i regel
ej äro runda, kunna på minst ett sätt passera mellan
de övriga armerings järnen.
Som av det sagda framgår har jag byggt min
framställning på ett rätt begränsat primärmaterial som
haft nära beröring med min egen verksamhet. Det är
därför mycket möjligt att vissa av de slutledningar
jag dragit varit förhastade. Jag har dock icke tvekat
att framlägga de resultat, till vilka jag kommit, ty
endast genom öppenhjärtigt ömsesidigt utbyte av rön
och erfarenheter kunna vi ingenjörer hava utsikt att
föra världen framåt.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET UNDER ÅR 1931.
Vi fortsätta och avsluta i detta nummer
den i föregående häfte påbörjade revyn över
vad som hänt inom väg- och
vattenbyggnadsfacket under år 1931.
VÄGAR.
Av kapten N. VON MATERN.
År 1931 kännetecknas av ett intensivt arbete inom
det svenska vägväsendet. Ett belopp, som närmar
sig 100 mill. kronor,1 torde under året ha nedlagts på
det allmänna vägnätet på landsbygden i form av
väg-förbättringar, vägomläggningar, nya vägar,
vägbeläggningar och vägunderhåll. Denn,a höga siffra
vittnar om vägväsenclets betydelse inom vårt sam-
i Enligt nu tillgängliga uppgifter ha under 1931
förbrukats 37,6 mill. kr. av stads- och vägskattemedel, 14,9 mill. kr.
av vanliga skattemedel samt 51,3 mill. kr. av bilskattemedel.
Stadsmedlen avse endast kostnader för biltrafiken viktiga
vägar och gator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
