Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 FEBR. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
21
kg/cm2. På grund av sandens ringa halt av fint
material blev emellertid betongen icke vattentät.
Genom tillsats av 25 % fin sand med den
kornstorlek, som angives mitt å fig. 8, erhölls en
sandblandning enligt diagrammet till höger. Denna blandade
sand visade sig giva åt betong med en cementhalt av
375 kg/m3 en hållfasthet vid 28 dygns ålder av ej
mindre än 427 kg/cm2. Betongen blev också genom
tillsatsen av finsand fullkomligt vattentät.
Den anmärkningsvärt höga hållfastheten synes mig
böra tillskrivas förefintligheten av en utpräglad grop
i diagrammet mitt i sandregistret. Sandkorn i
storlek mellan 1,2 och 0,3 mm saknas nämligen nästan
fullständigt. Någon annan orsak än förefintligheten
av denna grop finnes icke för den anmärkningsvärt
höga hållfastheten.
Vi se nu, att den s. k. idealsanden, vilken som
nyss nämnts har ett jämnt kornfördelningsdiagram,
ingalunda är den, som giver bästa möjliga betong
vid viss cementhalt pr m3.
Beträffande de betongprovningar, som gjorts vid
uppförandet av Bergvik och Ala nya aktiebolags
kraftverk i Höljebro, må anföras följande.
Den sand, som står till buds, har det
kornstorleks-diagram, som framgår av fig. 9. Man ser genast, att
denna sands halt av fint material är för liten för att
giva god betong. Till betongblandningen sättes
därför finsand, så att den använda sandblandningen får
den kornstorlek, som diagrammet till höger visar.
Nu är det naturligtvis oundvikligt, att sanden
varierar från dag till dag. De angivna kurvorna
visa ungefärliga extremvärden för denna variation.
Beträffande de resultat, som erhållits vid
uppförandet av dammen över Daläven vid Avesta och
kraftverken på ömse sidor tillhöriga Avesta jern verks a.-b.
och Alby nya kloratfabriks a.-b. må anföras följande.
Den sand, som stod till buds, är, såsom framgår
av fig. 10, för våra svenska förhållanden mycket
finkornig. Den har i regel tillräcklig halt av material
under 0,3 mm. så att tillsats av finkornig sand icke
kan komma i fråga. Cementbruk blev med denna
finkorniga sand icke vattentätt i magrare blandning
än l : 1,7 viktdelar, men med tillsats av trass till 15
vikt % av cementets vikt erhölls provkroppar
tillverkade av cementbruk vattentäta i blandning
l c : 0,15 t: 2,3 s efter vikt. Med anledning härav har
Sand
Betong
Betonq Cementhalt Motsv. enl. vikt G28
I 365 kq/m3 betong 1:2,19:3,10 380 kg/cm
JT 365 » * h 2,19:3,IO 502
II 27G " » h 2,89: 4,11 376
Sand n–r l Sand n:r 3 Betong
75 -
38 /
) 38 ~
19
19 ~
9,4
9,4 -
4,7
4,7 -
2,4
2,4 -
1,2
1,2 -
0,59
0,59 -
0,29
0,29 ~
0,15
0,15 -
0,074
0, 074 -
0,037
0,037 ~
0,019
0,019 ~
0,009
0,00!) -
0,005
Fig. 9. Saudsorter använda i Höljebro.
Fig. 10. Sandsorter använda i Avesta.
till att börja med trass och sedermera filler kommit
till användning som tillsatsmedel. Den betong, som
kommit till användning, har haft en cementhalt av
300 kg/m3 och varit sammansatt i
blandningsförhållandet l c : 0,22 f : 2,8 s : 4,00 m enligt vikt. Denna
betong har i regel visat sig fullt vattentät vid 28
dygns ålder. Vi stå här inför det egendomliga
förhållandet, att betongen blir vattentät, utan att den
i densamma ingående bruksmassan är vattentät. Vi
se också, att förhållandet mellan i blandningen
ingående mängder av makadam och sand är ovanligt
högt. Detta beror på sandens finkornighet.
Vid Avesta utfördes även prov för undersökning
av möjligheten att ersätta den här använda
granit-och gnejsmakadamen med makadam av annan
bergart, som var mera lättkrossad. Proven visade
emellertid, att detta icke gick för sig. Betongprovkroppar
i den vid bygget vanliga blandningen, i vilka den
vanliga makadamen blivit ersatt med makadam av
den mera lättkrossade bergarten, blevo ej alls
vattentäta, under det att de blevo vattentäta, då sådant
utbyte ej skedde. Styckestorleken hos de båda
makadamslagen var exakt densamma, och den mera
lättkrossade bergarten kunde icke påvisas innehålla
några för cement skadliga ämnen vid undersökning
vid Statens provningsanstalt.
Jag har i det föregående flyktigt nämnt, att vi i
Höljebro och Avesta använt tillsatsmedlen filler och
trass. Som jag nyss nämnde, medför en stor
cementhalt vissa risker för sprickbildningar dels under
gjutningen, dels efteråt på grund av stor svallning
och krympning. Då man skall framställa en tät
betong, men önskar undvika de olägenheter, som en
stor cementhalt medför, ledes tanken givetvis in på
att söka blanda i något annat ämne än cement, som
har samma tätande egenskaper, dvs. är lika
finkor-nigt som detta, men som icke på samma sätt som
en ökning av cementhalten ökar risken för
sprickbildning. Sådana ämnen äro moler, pozzolana,
tälj-stensmjöl, skiffermjöl och trass, filler och kiselgur.
Om de fyra förstnämnda har jag själv ingen
praktisk erfarenhet tills vidare, beträffande trassen, som
vi använt både vid Hammarforsen, Krångforsen,
Län-forsen och Avesta, ha vi uteslutande goda
erfarenheter, och likaledes ha vi goda erfarenheter av filler,
som vi använt vid Avesta och använda vid
Höljebio. Filler är ett bergartsmjöl erhållet genom
finmalning av grönskarn vid Nybergs gruvor vid
Smedjebacken. I kemiskt avseende består den av
kalk-, magnesia- och lerjordssilikater. Vattenfalls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
