Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 MARS 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
33
liga förtöjningspållarna anordnat fyra flytbojar för att
underlätta fartygens förtöjning. Det är möjligt, att
detta system i en framtid kommer till ytterligare
användning.
11) Beträffande en del andra framsteg i fråga om
konstruktioner för inlandssjöfarten synes användandet
av lyftverk endast vara att rekommendera, när vissa
speciella omständigheter samtidigt äro för handen,
nämligen: goda grundförhållanden, stor slussningshöjd
samt omöjlighet att till billigt pris återpumpa
sluss-ningsvattnet.
12) I därför lämpliga fall har användandet av
sponter, särskilt järnsponter visat intressanta och
ekonomiska resultat vid konstruktion av ledverk och
slussmurar samt som tätande sponter.
I betraktande av att vid tömning och fyllning av
slusskammare med stor slussningshöjd bildas
vågrörelser och strömningar i de angränsande böljorna och att
dessa verkningar äro av stor olägenhet såväl för
sjöfarten som för strändernas och bottnens bestånd, samt
i betraktande av att det följaktligen är skäl i att söka
begränsa dessa skadliga verkningar genom lämpliga
åtgärder, uttalas det önskemålet:
att denna fråga göres till föremål för noggrant
studium från ingenjörernas sida och för meddelanden till
föreningen samt att den uppsattes på programmet för
nästkommande kongress.
Det första meddelandet inom sektionen för inre
vattenvägar hade följande lydelse:
Kanaler, som samtidigt tjäna sjöfartens och
åkerbrukets behov. – Samtidigt utnyttjande av
sjöfartskanaler för bevattning och bevattningsvattnet för
kanalens behov.
Generalrapportör: Ing. M. VINCENT DARDANELLI,
In-specteur ’Supérieur du Génie Civil, Rom e.
Dessa frågor, som icke hava något större intresse
för vårt land, äro däremot av den allra största
betydelse för de flesta sydeuropeiska länder, där
nederbörden i allmänhet är otillräcklig för att möjliggöra
lönande jordbruk, om den icke skulle kompletteras
med konstgjord bevattning under de varmaste
sommarmånaderna. Generalrapportören lämnade en
mycket omfattande redogörelse för de växlande
uppfattningar, som givit sig till känna i dessa frågor.
Ehuru kombinationen mellan kanaltrafik och
bevattningsändamål icke förekommer i Sverige, har dock
vid vissa tillfällen en annan likartad kombination
ägt rum, nämligen sjöfartskanalers utnyttjande som
tilloppskanaler för kraftstationer. De resultat,
vartill man i denna fråga kommit i andra länder, kunna
därför även vara av intresse för oss svenskar.
Det framhålles bl. a. i en del rapporter, att vid
byggandet av mycket stora sjöfartskanaler en t. o. m.
trefaldig kombination kan ifrågakomma, nämligen
för sjöfart, bevattning och kraftproduktion. Från
Holland beskrives denna sak mycket ingående.
De för en mansålder sedan existerande kanalerna
voro i allmänhet så små, att sjöfarten på dem i
avsevärd mån förhindrades, om vatten för bevatt-
ningsändamål jämväl skulle framsläppas genom
dem, varför man på den tiden icke ansåg en
kombination lämplig. Under senare årtionden har
emellertid vid utförandet av stora kanaler, särskilt
i landets sydligaste delar, frågan kommit i ett annat
läge. Holländska ingenjörer anse därför numera,
att man vid byggandet av dylika stora kanaler utan
olägenhet för sjöfarten jämväl kan framföra vatten
för bevattningsändamål och även använda den för
dränering av stora landområden.
Denna fråga har för kongresslandet Italien en
mycket stor betydelse, särskilt för Po och dess
bifloder. Där pågår en mycket omfattande
kanalisering, varvid man har för avsikt att anlägga en med
järnvägarna fullt konkurrenskraftig pråmkanal ända
upp till den stora industristaden Milano. Man väntar
härigenom väsentliga fördelar såväl för industrien
som för det rika jordbruket på Poslätten. Då
nederbörden icke på långt när är tillräcklig för intensivt
jordbruk, som vid tillräcklig vattentillgång kan giva
tre skördar om året, är givetvis av stor betydelse,
om man på detta sätt kan taga vatten för irrigation
ur sjöfartskanalen. Denna fråga intog därför en
mycket bemärkt plats vid kongressens förhandlingar,
ty förbättringen för industri och jordbruk av den
inre sjöfarten liksom bättre bevattningar av
jordbruksdistrikten är givetvis av största betydelse, då
det gäller att inom landet skapa ökade
försörjningsmöjligheter för den snabbt växande befolkningen. I
denna fråga antogs följande resolution:
1) Såväl beträffande nya kanaler, avsedda för
sjöfarten eller för jordbruket (bevattningskanaler eller
dräneringskanaler) som beträffande redan existerande
kanaler bör man alltid studera den tekniska möjligheten
eller den ekonomiska fördelen av att på hela längden
eller delvis förena dem till en enda kanal.
2) Under vissa förhållanden kan ett ömsesidigt
utnyttjande av sjöfartskanaler för bevattning och
bevattningsvattnet för kanalers behov vara till nytta och
fördel, och om så är förhållandet, och om möjlighet
därtill finnes, bör man tillämpa detta för att tillgodose
trafikens och jordbrukets allmänna intresse.
3) Med tanke på detta allmänna intresse är det
önskvärt, att anläggnings-, drift- och underhållskostnaderna
för dessa blandade kanaler bestridas av staten eller av
andra offentliga organisationer, som i stor utsträckning
åtnjuta statsanslag.
4) Av samma anledning är det önskvärt att avskaffa
avgifterna för sjöfarten.
5) Med hänsyn till de olika intressen, som de stora
kombinerade sjöfarts- och bevattningskanalerna böra
tillgodose (såsom t. e. fallet är med floden Po i Italien),
måste man, om ett av dem, t. e. sjöfartsintresset skulle
komma att lida skada från annat håll, dvs. av
bevattningsintresset, taga i övervägande skäliga restriktioner
i avsikt att förhindra, att kanalens användning för den
ena uppgiften skadar det andra på ett överdrivet sätt,
såvida ej ett av intressena är av så vital betydelse, att
det helt dominerar över det andra. (Forts.)
BYGNING AV FISKEHAVNER.
Av overingeniør E. HOLST.
I Teknisk tidskrifts häfte 7 og 8 f. å. har øverste
O. Z. Ekdahl redegjort for de grunnleggende
synspunkter for molokonstruksjoner således som de
formentlig almindelig er gjeldende ved bygning av den
svenske stats fiskehavner. Da det herav fremgår
at disse synspunkter ikke helt faller sammen med
erfaringene ved den norske stats havnevesen, tør
følgende bemerkninger muligens være av interesse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
