Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEKNISK TIDSKRIFT
26 MARS 1932
Berlin anser att sten-mängden bör vara 20-40 % med
en största kornstorlek av 7 mm. Användes större
stenstorlek inträder lätt krossning’ av stenarna i
beläggningen. I England anser man däremot att
sten-storlekar upp till 12 mm kunna användas utan
olägenhet. Som stenmaterial kan man använda både
singel och makadam. Singel torde giva massan
större smidighet, medan det är möjligt att
makadamen istället giver en mera stabil beläggning.
Beläggningens sammansättning. Vid
sammansättning av mineraldelen i gjutasfalt strävar man efter
att erhålla en tillräckligt tät massa. Hålrummet i
denna bör uppgå till ca 18-20 % i sammanskakat
tillstånd. Till massan tillsättes så mycket bitumen,
att ett överskott av 2-5 volymprocent erhålles.
Sammanlagda bitumenhalten uppgår därvid till ca
9-10 viktprocent. Har mineralmassan för stort
hålrum, åtgår för mycket bitumen för att giva önskat
överskott, varigenom beläggningens stabilitet
nedsattes. Har åter mineralmassan för litet hålrum,
exempelvis 12-15 %, blir bitumenhalten låg, vilket
medför stark avnotning om också stabiliteten och
tryckhållfastheten blir hög. Man kan icke motverka
mjukheten hos beläggningar vid stor bitumenhalt
genom att använda en hårdare asfalt, enär
beläggningen då blir spröd vintertid.
Som jämförelse angives i efterföljande tabell
exempel på procentuella sammansättningar hos
gjutasfalt tillverkad med mastix och syntetisk gjutasfalt.
Gjutasfalt
med mastix
Syntetisk
gjutasfalt
Trinidadasfalt ..,........... 3 % 3 %
Oljeasfalt (pen. 51-60) ..... 2 % 6 %
Mastix ................... 45 % -
Filler..................... - 20 %
Sand..................... 14 % 35 %
Sten (2-12 mm).......... 36 % 36 %
Summa 100 % 100 %
Sammansättningen måste givetvis varieras med
hänsyn till materialet. Bindemedlets mjukhet
regleras genom varierande proportioner mellan
trinidad-och oljeasfalt. Beträffande fillerhalten har man på
senare tid börjat öka denna. Äldre
gjutasfaltbelägg-ningär innehöllo endast 10-15 % filler, men numera
utföras beläggningarna med 20-25 % filler, vilken
då antingen ingår i den tillsatta mastixen eller
tillsättes i form av kalkstensmjöl eller dylikt.
Efter siktning av mineraldelen kan man
teoretiskt beräkna dess sammanlagda yta per viktsenhet.
Denna bör därvid uppgå till minst 20-25 m2 per kg.
Hérrman har med ledning av denna yta beräknat
bitumenhinnans tjocklek för ett stort antal
beläggningar, och han har därvid funnit att hinnans
tjocklek bör uppgå till ca 3,5 ya. Blir hinnan tjockare får
beläggningen lätt dålig stabilitet. Blir hinnan
tunnare blir avnötningen stor.
Allmänna synpunkter beträffande gjutasfalt.
I vårt land har gjutasfalt som gatubeläggning
huvudsakligen kommit till användning i Stockholm,
Malmö och Norrköping beroende på beläggningens
höga pris samt nödvändigheten av god
under-grund. I Stockholm kan den förut befintliga
gatstenen användas som undergrund. Ovanpå denna
lägges bindlager av öppen asfaltbetong med en
tjocklek av 40 mm samt slitlager av gjutasfalt med
samma tjocklek. Priset för beläggningen
inklusive bindlager uppgår därvid till ca 9 kronor per m2
vid stadens omfattande arbeten i egen regi. Det
relativt höga priset beror huvudsakligen på den stora
arbetskostnaden vid massans utläggning, vilket sker
för hand. Erforderlig maskinutrustning för massans
framställning ställer sig även dyrare för denna
beläggningstyp än för andra asfaltbeläggningar. I
jämförelse med sandasfalt och topeka erbjuder
gjutasfal-ten vissa fördelar. Genom att massan icke behöver
vältas blir beläggningen avsevärt jämnare.
Misslyckade g j utasf altbeläggningar äro mindre vanliga
än misslyckade sandasfalt- och topekabeläggningar
beroende på, att massan i gjutasfalt måste hava exakt
sammansättning för att den skall kunna bearbetas för
hand vid läggningen. Oriktig sammansättning av
sandasfalt giver sig vanligen till känna först efter
något eller några års trafik genom hastig
förslitning. Vissa trånga, starkt trafikerade gator, vilka
sällan bliva solbelysta, kräva en absolut tät
beläggning, enär otäta beläggningstyper där hastigt
genomträngas av fukt och frysa sönder. På dylika gator
har gjutasfalten, som är fullt tät, visat sig överlägsen
andra beläggningar. Gjutasfalten är mindre än någon
annan beläggning känslig för väderlek och
temperatur vid utläggandet. Man kan därför utföra
gjutas-faltbeläggningar under hela den snö- och tjälfria
delen av året, vilket särskilt vid reparationsarbeten
är av stor fördel.
Försök att utlägga gjutasfalt med maskin hava
påbörjats utomlands. Om detta blir praktiskt utförbart,
är det möjligt att reducera beläggningspriset.
Inom Stockholms stad har sedan år 1927 utförts
ca 180000 m2 gjutasfalt, huvudsakligen på de mest
trafikerade gatorna.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 14 mars 1932
ordinarie sammanträde å restaurant Gillet under
ordförandeskap av civilingenjör E. PAUL WRETLIND.
Sammanträdet öppnades med justering av protokoll
från avdelningens sammanträde den 8 februari 1932.
Ordföranden meddelade därpå att avdelningens
styrelse utsett en kommitté för den vid föregående
sammanträde behandlade frågan om undervisningen i
väg-teknik vid Tekniska högskolan, bestående av
ordföranden, civilingenjör JOSEF GENDT och major P. F. PLOMAN
samt att civilingenjör F. SCHUTZ åtagit sig att vara
sekreterare i kommittén.
Sedan på styrelsens tillstyrkan i avdelningen invalts
civilingenjör Thord Sundlöf och ingenjör Sven
Klingberg, Stockholm, meddelade ordföranden, att
Internationale Vereinigung fur Briicken- und Ho>chbau kommer att
avhålla sin första kongress i Paris den 19-25 maj 1932
och redogjorde för det huvudsakliga i kongressens
program samt hänvisade intresserade till
sammanslutningens svenska representanter hrr Kolm och Frost.
Ordföranden meddelade vidare, att styrelsen till
avdelningens representant i föreningens nyligen tillsatta
biblioteksnämnd utsett civilingenjör WALO FINNÉ.
Ordföranden meddelade slutligen, att avdelningen
genom föreningens styrelse ombetts inkomma med sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
