Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 APRIL 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
45
tg JL under förutsättning, att kurvan tangeras av
ax
x-axeln (se fig. 10 a).
En kurvas vinkelbild är ett diagram över kurvans
vridningsvinkel som funktion av båglängden (se
fig. 10 b).
En kurvas krökningsbild är ett diagram över
kurvans krökningsvärde som funktion av båglängden
(se fig. 10 c).
Vinkelbilden är krökningsbildens integral.
db
a=
d b
Q
Kubiska parabeln (se fig. 10) med sitt (för små
vinklar) linjärt tilltagande krökningsvärde har
hittills varit förhärskande som övergångskurva icke
blott vid järnvägar utan även vid spårvägar.1 Vid
spårvägar användes emellertid även en sammansatt
kurva, som på grund av sin krökningsbilds utseende
i uppsatsen kallas trappkurva (fig. 11). Den består
av ett stort antal korta cirkelbågar och har den
fördelen, att den även vid stora vinklar kan uppvisa ett
likformigt tilltagande krökningsvärde, under det att
kubiska parabeln har sin minsta krökningsradie redan
vid 24° 06’ vridningsvinkel, varför den icke kan
användas som övergångsbåge för vinklar överstigande
detta värde. De små diskontinuiteter hos
trappkur-van, som äro en följd av kröknings värdets
trappfor-miga ökning, äro knappast märkbara i praktiken,
eftersom redan ett tämligen litet axelavstånd
åstadkommer en tillräcklig utjämning.
Utom dessa kurvtyper ha under årens lopp
lance-rats ett otal andra övergångsbågar, som gjort
anspråk på att dels underlätta och förbättra vagnarnas
i Kubiska parabeln har utförligt behandlats av
PETERSEN: "Die Gestaltung1 der Bogen ini Eisenbahngleise", Berlin
1920, samt av UEBING : "Die kubische Parabel im Gleisbau",
Verkehrstechnik 1931, s. 193-212.
rörelse i kurvorna och dels giva kurvorna en enklare
form. En sådan är parabeln av fjärde graden. Den
är liksom kubiska parabeln relativt enkel att beräkna
men har en gynnsammare krökningslinje, som
tangerar abskissaxeln i origo, under det att kubiska
parabelns krökningsbild börjar med en vinkel. Den har
med kubiska parabeln den nackdelen gemensam, att
den icke kan användas över en viss vridningsvinkel
(28° 07’). Vid ändpunkten, där den ansluter sig till
cirkelbågen, får dess krökningsbild en skarp knäck
liksom kubiska parabelns, för så vitt den icke tages i
anspråk för en vinkel av 28° 07’, dvs. utnyttjas till
den punkt, där dess krökningsradie har minimum.
Denna ogynnsamma egenskap återfinnes icke hos den
sinuslinje, som rekommenderas av BLOSS.1 Enligt
hans förslag bör man ersätta en cirkelkurva och dess
övergångsbågar med en halv våglängd av en lämpligt
vald sinuslinje. Denna metod kan användas för alla
i praktiken förekommande vridningsvinklar upp till
ca 170°. För större vinklar, som blott ytterst sällan
förekomma, är man nödsakad att inlägga en
cirkelbåge i kurvans mitt. Sinuslinjen enligt Bloss’ system
har liksom kubiska parabeln den nackdelen, att
krök-ningsbilden börjar under en vinkel.
En övergångskurva, vars krökningsbild ansluter
sig till såväl rakspår som cirkelbåge utan någon
knäck, låter sig icke definieras genom en enkel
ekvation. SCHRAMM2 har övervunnit denna svårighet
därigenom, att han utgår från en given krökningsbild
och därifrån utsätter kurvan enligt NALENZ-HÖFERS
förfarande.3 Denna metod är emellertid
användbar blott för järnvägar och icke för spårvägar,
vars kurvskenor nästan alltid måste böjas, borras och
avskäras, innan de nedläggas. Detta förutsätter
en noggrann beräkning av kurvornas båglängd.
Schramms övergångsbågar äro omöjliga eller åtmin-
1 BLOSS: "tibergangsbogen und Sinuslinie", "Organ" 1931,
Heft. 3.
2 SCHRAMM: Der vollkommene Gleisbogen, Berlin 1931.
3 HÖFER : Die Absteckung von Gleisbogen aus
Evolventen-unterschieden, Berlin 1927.
Fig. 9. Utfartskurva.
Fig. 10. Kubisk parabel
y = c x3, a) kurvbild,
b) vinkelbild, c)
krökningsbild.
Fig. 11. Trappkurva. a)
kurvbild, b) vinkelbild, c)
krökningsbild.
Fig. 12. Idealkurvan, a)
kurvbild, b) vinkelbild, c)
krökningsbild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
