Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 JUNI 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
67
kanten och giva uppslag till isbarriärer av större
eller mindre utsträckning. Dylika uppstå alltså t. e.
vid iskanter i havet eller större insjöar (Vänern)
vid pålandsvind och samtidig isbildning samt i älvar
med jämförelsevis ringa vattenhastighet vid stark
vind och isbildning osv.
Inverkan av utbyggande av fall.
I en forssträcka tillföres vattnet så mycket värme,
som motsvarar den förlorade effekten, dvs. hela
naturkraften och i ett utbyggt fall en värmekvantitet
som svarar mot effektförlusten hos turbinerna. I
förra fallet till- resp. bortföres dessutom från vattnet
en del värme genom den mera intensiva beröringen
med luften (luftningen). Denna kan icke anges i en
matematisk formel. Det framhålles emellertid, att
vid kyla, dvs. bortförande av värme från vattnet,
som närmast är av intresse, bildas vid lugnt väder
över forsarna ett mot värmeavgivning skyddande
hölje av vattenånga, under det vid stark blåst den
större vattenhastigheten i forsarna och deras ibland
ringa bredd utgöra faktorer motverkande
värmeavgivningen från vattnet i forsarna.
Mängden av det i fallet till vattnet förda
värmet är
(l - -/]) X H X Q X -437- kgcal/sek.
och den härav orsakade temperaturstegringen
där TJ = turbinernas verkningsgrad,
Q =r. vattenmängden i m3/sek,
// == fallhöjden i m.
Om vi antaga r\ - 0,9 och räkna med Göta älv vid
en framrinning av 500 m3/sek. erhålles t. e. för Lilla
Edet vid H = 6 m en till vattnet förd värmemängd
av 700 kgcal/sek. och en temperaturstegring i vattnet
av 0,0014.
Vid stark vind och -10°C är denna värmemängd
bortförd från vattnet redan på några tiotal meters
avstånd från stationen.
I varje särskilt fall måste emellertid olika faktorer
begrundas, för att man må kunna bedöma, huru
forsarna eller de utbyggda fallen inverka på
isbildningen.
Svårigheter för kraftstationer på grund av
isbildning i vattendrag och medel däremot.
Svårigheterna äro dels sådana, vilkas orsak icke
direkt äro att hänföra till kraftverksanläggningarna,
t. e. just de ovan nämnda isbarriärerna, dels sådana
som bero på mera direkt inverkan på stationen, t. e.
igensättning av fiskgrindar.
Vad då isbarriärerna beträffar, är det givet, att de
orsaka ökad fallförlust, som resulterar i minskad
produktionsförmåga vid kraftstationerna i vattendraget.
I trafikerade vattendrag utgöra de ett svårartat
hinder för båttrafiken. Effektförlusten kan bliva
betydande - för Göta älvstationerna flera l 000 kW -
och vara i flera veckor. För det fall, att isbarriärerna
bero på förträngningar i strömfåran, kunna de
förhindras eller mildras genom vidgning av strömfåran,
om detta är ekonomiskt lämpligt. Detta botemedel
kan icke tillgripas vid utbyggda eller
utbyggnings-bara fall. Om älven ej är trafikerad, kan anordning
med tvärlänsa ovan en dylik förträngning tänkas
vara välgörande. I den mån barriärerna t. e. nedom
ett utbyggt fall bero på hård vind vid låg
temperatur, torde det i regel bli svårt att finna botemedel.
Svårigheten med igensättning av fiskgrindar på
grund av gro vis avhjälpes därigenom, att
huvudparten av isen antingen magasineras i vattendragen
ovanför kraftstationerna, tills den smälter, eller också
genom isutskov föres förbi kraftstationen eller
vanligen genom en kombination av dessa åtgärder.
Huru dessa detaljer skola anordnas, bero i högsta
grad på lokala förhållanden. För kraftverken i Göta
älv har i stor utsträckning tillgripits magasinering
av isen ovanför både Lilla Edet, Trollhättan och
Vargön. Utom minskad effektförlust på grund av
besparing av spolvatten erhålles skydd mot den nedan
avhandlade, besvärliga igensättningen av
fiskgrindarna på grund av sörpning.
Som skydd mot sörpning räcker det icke med
enbart avbördning, ty hela vattenmassan är fylld av
iskristaller med stor vidhäftningsförmåga. Medel mot
sörpning äro anordningar (t. e. tvärlänsor ovanför
kraftverket), som underlätta bildande av det istäcke,
som i alla fall måste bildas någonstädes, för att
sörp-ningen överhuvud taget skall sluta. Detta räcker
emellertid icke enbart, ty innan detta, man kan säga
"läkande", istäcke bildats och sörpningen därför
upphört, förflyta ofta flera dygn, under vilken tid
kraftstationen skulle sättas ur drift, om grindarna
icke upptogos, något som icke alltid är tillrådligt.
Ett andra medel är uppvärmning av grindarna, så
att iskristallerna icke häfta vid gallren.
Anordningar för värmning av fiskgrindarna.
l Trollhättan. I ovan nämnda uppsats i Tekn.
tidskr. har beskrivits, huru anordningen då var
utförd vid Trollhätte kraftverk, Trollhättan.
Denna har emellertid för l:a och 2:a utbyggnadens
8 aggregat ändrats så, att i stället för en enda
värmd grind av 8 X 50 mm lameller med 20 mm fri
öppning anordnats en fast värmd grind av 12 X 70
mm lameller med 78 mm fri öppning mellan
lamellerna och framför denna upptagbara grindar med
20 mm fri öppning, som tagas upp på vintern.
Om vi antaga samma förhållande mellan höjd och
bredd av lamellerna, att effektutvecklingen skall vara
proportionell mot lamellernas yta och att
konstruktionen skall hava samma mekaniska styrka, finner
man lätt att
2
W2 ~ ~i
~~ - w
w, -
, . 011- ., antal lameller före ändring
där n mz förhållandet –––––––––––––––––-
antal lameller efter ändring
W1 = effekt före ändring,
W2 = effekt efter ändring.
För n " = l 2 3 4 5
W,
:= l
0,63 0,48 0,40 0,34
Genom att införa en värmd vrak grind med färre
antal lameller minskas med samma ytvärme
erforderlig effekt, som synes, rätt avsevärt. Med hänsyn
till, att i Trollhättan med sväll föres rätt så stora
mängder stenar, kan man icke välja öppningen
mellan lamellerna för stor. Efter försök med
trämodeller, som skjutits mellan turbinernas ledskenor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
