Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEKNISK TIDSKRIFT
25 JUNI 1932
För värmetransport genom avdunstning anger
De-vik formeln
9l = 1,09 \jv + 0?3 (f o-f]
där f0 = mättad vattenångas tryck vid vattenytans
temperatur,
/ = luftens ångtryck vid vanlig
observations-höjd.
Avdunstningen anges i
Meteorologisk-hydrografiska anstaltens årsböcker. T. e. för åren 1928-30
har för vintermånaderna dec.-febr. angetts ett max.
av 4 och medelmax. av 1,7 mm per dygn. Detta
motsvarar per tim. 9 resp. 3,8 gramcal. per cm2 yta.
Lagarna för värmetransport genom strålning äro
välbekanta enligt Stefars 4:de potenslag. För dessa
praktiska beräkningar måste emellertid hänsyn tagas
till huru mycket, som reflekteras och absorberas i
atmosfären, och rent empiriskt funna värden
tillgripas. Från markytan utstrålar, mest vid klart
väder, värme till kalla rymden och till kallare moln
medelst långa värmevågor under såväl dag som
natt, då däremot under dagen värme strålar till
jordytan medelst korta värmevågor såväl direkt från
solen som indirekt från solen via molnen.
Beträffande värdet av de genom strålning till jordytan
förda resp. från jordytan bortförda värmemängderna
hänvisas till nämnda uppsatser av De vik och av
Ångström.
Som exempel på de värden, till vilka Ångström
nått, anföres ur nämnda arbeten följande.
Maximala instrålningen från sol och moln har t. e.
utgjort under
dec............. 4,8 gramcal. per timme och cm2
jan............. 6,6 " " " " "
febr............lo,2 " " ,, ,, ,,
mars ........... 26,4 " " " " "
Totala instrålningen i gram-cal. pr månad och cm2
utgör
från solen ensam fråin moln summa
för dec......___ ca 50 600 650
" jan.......... " 300 600 900
" febr......... ,,1000 1300 2300
" mars ........ " 3 000 2 300 5 300
Enligt Ångström utgör maximala utstrålningen ca
11,3, (sept. 1926) gramcal. pr tim. och cm2.
Värmetransporten mellan vatten och stränder resp.
botten är vid Isläggning av underordnad betydelse
och försummas här i diskussionen.
För att med ett exempel visa, huru de olika
faktorerna inverka, tages t. e.
klar januarinatt -10°C lufttemp. och 10 m/sek,
vindhastighet.
Från en vattenyta bortföres räknat i gram-
cal./timme och cm2
genom strömning .......................... 16
" strålning ........................... 11,3
" avdunstning storhetsgrad ........ t. e. 6
S:a 33,3
Under samma förhållanden en klar dag mitt på
dagen i jan.
33,3
__7
En marsdag med t. e. -f 5°C i luften och samma
vindhastighet tillföres vattnet mitt på dagen
genom strömning ........................ - 8,0
" strålning......................... - 26,4
- 34,4
bortföres genom strålning ................ 11
" " avdunstning..........t. o. 6
17
S:a -17,4
Summa per dygn blir enligt ovanstående exempel:
Januaridygnet
genom strömning................. 24 X 16 ~ 385
" strålning .........ca 24 X 11,3-^-= 241
oU
" avdunstning ........... t. e. 24 X 6 - 144
770
Marsdygnet
genom strömning ................ 24 . 8 - - 192
" strålning .......... 24 - 11,3- ^ + 94
" avdunstning .......... t. e. 24 . 6 - 144
46
Man kan alltså åtminstone tillnärmelsevis och
uppskattningsvis beräkna värmetransporten under olika
väderleksförhållanden, och framgår av ovanstående
vindens, lufttemperaturens och strålningens
dominerande inflytande vid isbildningen. Frågan om
värmebalansen har här endast vidrörts och hänvisas f. ö. till
speciallitteratur i frågan.
Isbarriärer.
I älvar erhållas på en del platser barriärer av
issörja ofta till betydande djup. För att få ett begrepp
om storleksordningen av isproduktionen skall ett
exempel från Göta älv anföras. Ovanför Lilla Edets
kraftstation hejdas isen genom en islänsa. Avståndet
till den punkt nedanför kraftstationen där älvens
vattenyta till större delen är täckt av is och
snösörja är 13 km. Om älven har en medelbredd av 180
meter och vid en viss vattenföring av 0°C
temperatur en medelhastighet av 0,6 m/sek, erhålles en
vattenyta av 13 000 X 180 = 23 X 105 m2 utsatt för
avkylning direkt vatten till luft. Vid ovan angivna
väderleksförhållande bortföres från denna yta per
dygn 23,5 X 105 X
770
1000
X 104 = 17,7 X 10Ö kgcal.
S:a 26,3
Per dygn produceras 17,7 X 108– X 103 = 220000
80
ton is på denna sträcka. Denna höga siffra
bekräftas av erfarenheten, och isproduktionen är, vid
låg temperatur och när stark blåst sätter till,
kolossal i en älv av Göta älvs storleksordning och
konfiguration.
Vid vattenhastighet under ca 0,5 m/sek flyta
is-partiklarna upp och bilda större och mindre
isstycken, som på lämpliga platser stoppa upp, så att
ovanför undan för undan bildas istäcke, tills på
någon sträcka av vattendraget rörelsen i vattenytan
antingen på grund av starkare ström eller vind eller
bådadera är så stark, att ispartiklarna icke kunna
baka ihop sig, då de i stället följa med under is-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
