Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEKNISK TIDSKRIFT
23 JULI 1932
sik-, gädd-, gös-, laxöring-, bäckröding- och röringyngel till mycket måttliga priser.
Erosion.
Vid sådana regleringar, där dämningsgränsen är
förlagd under det förutvarande höga vattenståndet,
har det visat sig att ökningen av erosionen genom
regleringarna, blir mycket obetydlig. Vid Siljans
reglering ställdes erosionsfrågan i stor omfattning
på framtiden, men endast i ett par enstaka fall ha
hitintills påståenden om skada blivit framställda.
Vid dämning över högvattennivån torde man
däremot i vissa fall få räkna med jämförelsevis stor
erosionsåverkan.
Grundläggningar.
Vid sådana regleringsföretag, där en sänkning av
förutvarande lågvattenyta kommer till stånd,
inträffar ofta, att befintliga grundläggningar av trä,
vilka i regel förlagts med sin högsta del minst 0,3 m
under oreglerat lågvatten, bliva blottade under det
sista skedet av den egentliga sänkningsperioden.
Enligt gängse betraktelsesätt har det därvid
hitintills alltid föreskrivits, att grunderna skola
ombyggas så att trävirkets övre fria del kommer att
ligga minst 0,3 m under den reglerade
lågvattenytan. Understundom betingar en dylik ombyggnad
av grunden avsevärda kostnader, och detta krav
kan därför i många fall lägga hinder i vägen för en
sänkning, som med hänsyn till övriga kostnader
skulle ställa sig mycket lönande.
Som exempel härpå kan anföras, att vid den
hittills genomförda regleringen av
Skattungen-Oresjön stannade man vid den gräns, som icke kunde
antagas medföra skada på grundläggningarna, och
vid Siljan var ett av skälen för att man som ett
första stadium gick in för den partiella regleringen
just att stora skador befarades vid brobyggnaderna
genom en ökad sänkning. Vidare må anföras, att
vid Mjösens reglering i Glommen i Norge
reglerings-intressenterna ålades att bidraga med icke mindre
än 250 000 kronor för ombyggnad av broar.
Enär den egentliga avsänkningen vid våra
regleringar i Dalälven, och det gäller ju även för en
stor del av vårt land, uteslutande sker under den
kalla delen av året, uppstod emellertid tvivelsmål,
huruvida, en dylik sänkning verkligen medför skada
på trävirket i grundläggningarna. Inom Dalälvens
regleringsförening verkställdes därför en preliminär
undersökning härom, vilken leddes av nuvarande
professor O. Eneroth, och som gav ett mycket
gynnsamt resultat. Sedermera har ingenjörsvetenskapsakademien fortsatt ifrågavarande undersökning,
varvid professor T. Lagerberg verkställt den biologiska
delen samt professor C. Forssell den
hållfasthetstekniska delen av utredningen. Båda dessa
undersökningar äro publicerade i Ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar.
Vidare ha i samband med ett aktuellt fall vid en
planerad ytterligare avsänkning av Skattungen-
Oresjön i Dalälven en del kompletterande
undersökningar utförts med ledning av fil. dr G. Beskow
över temperatur- och fuktighetsförhållanden i de
inre delarna av ett landfäste ävensom i de yttre
delarna av konstruktionen under vårflödenas början.
Utredningarna gåvo till resultat, att vid
vattendrag med utpräglad vinterkaraktär, exempelvis inom
norra Svealand och Norrland, inga rötskador äro
att befara, för den händelse sänkningen endast
förekommer vintertid. Dels är nämligen
temperaturen låg, dels är fuktighetshalten i de
grundläggningen omgivande luftlagren hög och
under sådana förhållanden kunna svampangrepp
icke uppstå. Den relativt höga temperatur som
kan inträffa under vårflodens början har i regel
icke någon skadlig inverkan, enär under denna tid
vattentemperaturen är låg och lufttemperaturen
närmast vattnet till följd därav även i regel låg,
varjämte detta luftskikt dessutom praktiskt taget är
mättat med fuktighet. För att erhålla ökad
trygghet för att luften skall vara vattenmättad kan en
enkel inbyggnad göras och försök utförda vid
Skattungen-Oresjön visade, att genom en sådan
inbyggnad en mycket hög fuktighetshalt kan tryggas.
Regleringsåtgärder.
I stort sett bör ju dammbyggnaden för en
sjöreglering utföras efter enahanda grunder som
regleringsdammen vid en kraftanläggning. En
principiell skillnad uppstår dock så tillvida, att vid en
sjöreglering ofta vattendragets avbördningsförmåga
ökas, varigenom man i sådana fall, där
dämningsgränsen är belägen under det oreglerade
högvattenståndet, har möjlighet att nedbringa det
exceptionella högvattenståndet, och därigenom minska
dammens konstruktionshöj d. Vidare har man i en
del fall möjlighet att nedbringa den högsta
högvattenmängden, varigenom utskovsöppningarna kunna
minskas och sålunda dammbyggnadens konstruktion
i viss mån förenklas.
Dessa båda frågor sammanhänga med möjligheten
att kunna förutsäga vårfloden, vartill jag
återkommer senare. Jag vill emellertid redan i detta
sammanhang framhålla, att vid en förnuftig skötsel
av regleringen såväl högvattenståndet som
högvattenmängden i många fall kunna väsentligt
nedbringas, och att därigenom i en del fall avsevärda
besparingar kunna göras.
Flottningsutskov.
Vad beträffar flottningsutskovens allmänna
anordning må anföras, att det ur flottningssynpunkt är
ett önskemål att så stor del som möjligt av den för
flottningen erforderliga vattenkvantiteten kan
framsläppas genom flottningsutskoven. Härigenom
erhållas goda inmatningsförhållanden och stor flottningskapacitet.
Vid överreglerade sjöar, som endast i
undantagsfall äro fyllda under flottningstid, behöver man i
regel under denna tid endast släppa fram den
vattenmängd som i och för sig erfordras för flottningen,
och flottningsutskoven behöva därvid icke
dimensioneras för större vattenkvantitet än som
erfordras för flottningen. Vid sådana sjöar, som äro
fyllda under större delen av flottningstiden, sålunda
vid lägre regleringsgrader, måste vid inträdande
regn o. d. vattenframsläppningen genom dammen
vid flera tillfällen ökas till värden betydligt över
flottningsvattenmängden. För att inmatningen skall
gå lätt även under dylika tider, är det i många fall
önskvärt att göra flottningsutskovens avbördnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
