Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 JULI 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
83
förmåga större än som erfordras för
flott-ningens bedrivande, på det att vid riklig
tillrinning så stor del som möjligt av
vat-tenf öringen kan släppas genom
flottnings-utskoven. I annat fall finnes risk för att
timret suges mot de andra utskoven.
I många fall blir det sålunda ett
önskemål att flottningsutskoven konstrueras
dels för framsläppande av stora
vattenmängder, dels för flottning vid olika
nivåer. För dylika fall vänta vi oss
mycket av den på fig. 9 utvisade
trapetsluckan. Den har utarbetats av
Vattenbyggnadsbyrån i samråd med Dalälvens
regleringsförening. För att minska
konstruktionshöjden vid stora djup torde
den lämpligen kunna kombineras med bjälksätt enligt
figuren.
Vidare böra såsom känt flottningsutskoven
konstrueras så att ett jämnt vattendjup erhålles, och
utskoven böra därför i många fall göras
avsmalnande nedåt. För att i möjligaste mån minska
luckornas dimensioner är det därvid lämpligt att
utforma utskovet med en tratt ovanför luckan, se
fig. 10. I andra fall kan med fördel den på fig. 11
utvisade trattkonstruktionen användas. En sådan
konstruktion har -utförts av flottningschef C.
Bengtsson vid Balungsdammen. Vid redan byggda
flott-ningsutskov, vilka visat sig vara för smala, kan
strömningsförhållandena i många fall förbättras
genom en tillbyggnad enligt dessa principer.
Fig. 9. Trapetslucka.
Sänkningskanal.
Vid långa sänkningskanaler är det av vikt att
tillse att rensningarna vid de olika delarna av
sänkningskanalen bliva inbördes riktigt dimensionerade.
I sådana fall när mellan de olika
rensningssträc-korna finnas långa sträckor av lugnvattenskaraktär,
på vilka rensningar icke skola utföras, men där
ändock en viss fallförlust uppstår, bör man särskilt
undersöka huru stor del, som går förlorad på dessa
mellansträckor av den minskning i fallförlust, som
vinnes vid varje rensning. Som ett exempel må
anföras att vid sänkningskanalen för Siljans utvidgade
reglering, där rensningar skola utföras vid 5 olika
platser, på grund av fallförlusten på mellansträckorna
förloras icke mindre än 88 % vid den nedre och
därefter i ordning uppåt, 67 %, 58 %, 36 % resp.
28 %. I ett sådant fall bör därför kanalens
dimension icke göras lika alltigenom, utan störst vid den
övre rensningen och därefter avtagande successivt
nedåt.
Tappningsplaner.
Värdet av en sjöreglering beror i mycket hög grad
på det sätt varpå magasinet utnyttjas, och det är
därför förvånansvärt att tappningsproblemet på
många håll tagits och alltjämt tages med så lätt hand.
Det har visat sig att vid ett flertal företag, såväl
här i landet som i Norge och på kontinenten,
vattenhushållningen icke sker efter på förhand
uppgjord plan eller fastställda grunder. Man har
resonerat som så. eller i varje fall skyllt på, att de
faktorer som inverka på tappningen, tillrinning,
belastningsförhållandena vid egna och samkörande verk
osv., äro alltför osäkra och svårbestämbara. För-
- för beypcriny av
nysvatte
vattenstånd
Fig. 10. Torröns reglering, förslag .till flottningsutskov.
Fig. 11. Ränntrall vid Balungsdammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
