Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISK TIDSKRIFT
23 JULI 1932
Juni Juli Aug. Sept. OM. Tfov.
Fig,
Dec. Jan. reor. Mars
12.
April Mc/j Juni
visso är det i många fall mycket svårt att veta, hur
man skall tappa, men för mig står det klart, att ju
osäkrare och ju mer skiftande förutsättningarna äro,
desto viktigare är det att man på förhand genom
hydrotekniska beräkningar analyserar problemet, så
att man har om icke en fix tappningsplan så dock
grunderna fastställda. Därigenom kan man vid varje
särskilt tillfälle lättare avgöra hur man skall förfara,
under det att tappningen utan dylik
förhandsberäkning måste ske mer eller mindre i blindo.
I många fall äro för övrigt förutsättningarna så
säkert kända, att tappningsplaner kunna uppställas,
vilka man kan följa i detalj utom under
exceptionella förhållanden, då givetvis avsteg måste göras.
De faktorer som i främsta rummet inverka på
tappningen äro belastningsförhållandena vid
kraftverken och vattentillgångens karakteristik, storlek
och fluktuationer. Kraftverkens
belastningsförhållanden äro i regel tämligen säkert kända för den
närmaste tiden framåt. Svårare ställer det sig i regel
beträffande vattentillgången.
För att vid varje tillfälle med största möjliga
säkerhet för viss tid framåt kunna förutsäga
vattentillgången måste man först och främst fastställa de
karakteristiska dragen. En dylik förutsägelse måste
nämligen nästan uteslutande bygga på
karakteristiken och läggas som en ren sannolikhetskalkyl,
baserad på de faktiska förhållanden, som varit rådande
under tiden för vilken observationer föreligga. Några
prognoser därutöver kunna enligt min åsikt endast
göras i relativt begränsad omfattning och därvid
huvudsakligast beträffande vårflödena. Jag
återkommer till detta senare.
Som ett exempel beträffande vattenföringens
karakteristik må anföras att inom Dalälvens
flodområde vet man, att i normala fall vattentillgången
under årets olika delar fluktuerar enligt fig. 12 med
vår- och höstflöden och med lågvatten däremellan.
Man vet också att höstflod uteblir ungefär l år av
o, i vilka fall en sammanhängande lågvattenperiod
uppstår från den ena vårfloden till den andra. Man
vet vidare, att vårfloden tidigast börjar en halv
månad före och senast en halv månad efter den
tidpunkt då den inträder i medeltal samt att
vatten-föringen under vinterperioderna i regel förlöper på
ett visst sätt och att om vattenföringen vid vinterns
början är hög, man i regel också får en högre
till-rmning under vintern, än om vattenföringen vid
vinterns början varit låg.
Däremot vet man icke på sommaren, om höstflod
kommer att inträffa eller utebli just det året, och
man vet icke heller, om tillrinningen under den
blivande vintern kommer att förlöpa på ett normalt
sätt eller om den kommer att avvika från det
normala. Man vet endast att höstflod kommer att
inträffa med en sannolikhet av 80 % och att man i
medeltal erhåller det bästa resultatet om man räknar
med att tillrinningen under vintern kommer att
förlöpa normalt.
Det skulle leda för långt att här ingå på
tappningens utformning i detalj vid olika
regleringsgrader utan jag får hänvisa till uppsatser härom.
Det må endast meddelas att för alla sjöar inom
Dalälven på förhand uppgjorts detaljerade
tappningsplaner, vilka kunnat följas utom i vissa
exceptionella fall.
Vid en under hösten företagen studieresa till
Tyskland och Schweiz befanns det att man endast i ett
relativt fåtal fall använde på förhand uppgjorda
tappningsplaner. Vid en del företag användas dock
dylika planer, och i två särskilda fall var jag i
tillfälle att konstatera att tappningsplanerna voro
uppgjorda efter i stort sett samma principer som
till-lämpas inom Dalälvens regleringsförening. Detta
gällde i ena fallet vid en underreglerad sjö och i
det andra fallet vid en överreglerad sjö.
Som ett stickprov visas på fig. 13 tappningen från
Torrön enligt ett föreliggande förslag. Som synes
måste tappningen från Torrön sättas mycket
variabel, för att vattenföringen vid Storsjöns utlopp, i
detta fall tappningspunkten, skall bliva konstant.
Prognoser.
Det vore för regleringens skötsel av mycket stort
värde om man med större säkerhet än som kan
utläsas ur vattentillgångens karakteristik kunde på
förhand för längre tid, helst månader framåt,
förutsäga vattenföringen.
Det är ju i första hand nederbörden och
temperaturen som äro avgörande för vattenmängdens
storlek och fördelning. Tyvärr vet man emellertid icke
något om den blivande väderleken för någon längre
/7f f nan rey/er/nyssjön
o rf o J F fi A
Fig. 13. Tappning från Torrön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
