Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 AUG. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
91
sämsta i Europa. År 1346 antogs en lag angående
utskrivning av vägavgifter ("toll"), och under
Henrik VIII (1509-1547) stiftades en lag, som pålade
socknarna vissa förpliktelser med avseende på
vägarnas underhåll, ett underhåll som väsentligen gick
ut på att två gånger om året fylla hålen i vägen
med sten från markerna eller grus hämtat från
närliggande ställen. Intet allvarligt försök gjordes
emellertid att skaffa bättre vägar förrän år 1653,
då man Införde det s. k. "turnpike"-systemet, enligt
vilket vägavgifter utkrävdes vid bommar med
vändkors ("turnpike") tvärs över vägen, och samtidigt
utfärdades förordningar om utvidgning och
förbättring av de offentliga vägarna. Trots denna och en
mångfald andra väglagar, som stiftades upp mot det
19:de århundradet, synas vägarna dock permanent
ha befunnit sig i ett ytterst dåligt skick. Fig. 5,
som torde vara något karikerad, visar en
tvärsektion av en engelsk väg omkring år 1800. Den
streckade konturen anger vägens profil före
iståndsättandet. Man gick från den ena ytterligheten till
den andra. En konvex väg blev överdrivet konkav.
I början av det 19:de århundradet framträdde i
England flera duktiga vägbyggare, och bland dessa
må först nämnas MAC ADAM, men också andra
samtida ha inlagt bestående förtjänster till
vägbyggnadens renässans, såsom JAMES PATERSON och
THOMAS TELFORD.
John Loudon Mac Adam föddes i Skottland 1756
och dog 1836. I sin ungdom vistades han i U. S. A.,
men år 1783 vid slutet av befrielsekriget återvände
han till Skottland, varest han verkade som
vägbyggare. Från år 1796 var han anställd hos staten. År
1815 blev han utnämnd till väginspektör i Bristol,
där det gavs honom goda möjligheter att utarbeta
sitt system. År 1827 blev han slutligen "General
Surveyor of Roads". Mac Adams system gick bl. a.
ut på att använda slagen sten av likartad storlek i
vägbeläggningens hela - men förhållandevis
begränsade - tjocklek, på ett sådant sätt att dessa
stenar genom trafikens åverkan kilades mot och
mellan varandra och därvid bildade en fast och jämn
körbana.
Det kan måhända tyckas att detta
tillvägagångssätt icke skulle kunna berättiga Mac Adam till den
berömmelse han rönt, ty icke endast fore utan även
efter Mac Adams tid har man använt stor sten underst
i barlasten, och vi ha också sett att användningen
av makadam icke heller var något alldeles nytt.
Det kan därför vara anledning att närmare
skärskåda, vari Mac Adams egentliga insats bestod. Man
kan läsa härom i åtskilliga källor. På danska
föreligger sålunda en gammal intressant anonym bok
"Om de engelske Veje efter Mac Adam och
Paterson", utgiven år 1828 och tillägnad kung Frederik
VI. En mycket klar redogörelse för och kritik av
Mac Adams system föreligger också i en särdeles
utmärkt och välskriven "Praktisk Vejledning i Vejes
Bygning och Vedligeholdelse" av Ingenieurmajor C.
T. J0RGENSEN, Köbenhavn 1865.
Jag skall vid min närmare behandling av Mac
Adams system huvudsakligen stödja mig på dessa
böcker. Vad den sistnämnda angår, hävdar förf.
att Mac Adam har bidragit mycket väsentligt till att
bringa "Kunsten til dens nuvserende höje
Ståndpunkt", en uppfattning som otvivelaktigt är riktig.
Men han bekräftar också de intryck, man får vid
läsningen av Mac Adams skrifter, nämligen att Mac
Adam säkerligen var större som talesman och
administratör än som tekniker i strängare mening.
J0rgensen säger härom samt om Mac Adams
system följande: "Även om de av Mac Adam
framförda teorierna icke alla kunna tillräknas honom
såsom förste uppfinnare och även om det må
erkännas att flera av hans teorier gå alltför ytterligt,
så må dock i varje fall en mycket stor del av äran
tillkomma honom för de många och stora
förbättringar som under det sista halva århundradet
införts såväl vid vägars byggnad som vid deras
underhåll. Han har nämligen i början av århundradet
framkallat en stor och gagnande uppryckning av
vägbyggarna, icke allenast genom den duktighet han
själv lade l dagen vid nya vägars byggande och vid
ombyggnad av en mängd äldre vägar, som på hans
tid i allmänhet voro i ett mycket dåligt tillstånd,
rnen också genom den djärvhet och hänsynslöshet,
varmed han förde fram sina egna teorier, och
varmed han fördömde tidigare använt tillvägagångssätt,
Mc Adams uppträdande vände i hög grad
uppmärksamheten på vägbyggnad och framkallade emellan
de skilda åskådningarna en strid, som väl var bitter,
men likväl gagnande för konsten, icke allenast i
hans eget fädernesland, men också i Frankrike, det
land, varest vägbyggnadskonsten i ett århundrade
städse har stått på högsta ståndpunkt.
De av Mac Adam framförda och förfäktade
teorierna voro - alltjämt enligt J0rgensen - följande:
"a. ät Jordbunden i fullkommen t0r Tilstand er
tilstrsekkelig til ät bsere Byrderi af Fserdselen.
b. ät det altsaa ene kommer an paa ät udt0rre
Veidaemningen og derefter ät bevare den fuldkomne
T0rhed eller med andre Ord, ät g0re Steenbanen
uigjennemtrsengelig for Vand.
c. ät derför Tykkelsen af Steenbanen alene b0r
bestemmes efter den Mängde Materiale, som behöves
for att danne et saadant uigjennemtrsengligt Lag
og aldeles uden Hensyn til ät give den BaBreevne.
d. ät Veimaterialet, for ät frembringe en saadan
Steenbane, skal vsere aldeles reent uden
nogensom-helst Inblandning av Leer, St0v og andet
vand-sugende Materiale.
e. ät Veimaterialet skal vsere av eensartet
St0r-relse igjennem hele Banens Tykkelse, for ät Stenene
kunne ligge varig fast, da han antager, ät de st0rste
Steen ved en Rysten og det Tryk, som Fasrdselen
foraarsager, ville arbe j de sig franeden opefter og
altsaa 10sne den fäste Förbindelse mellem Materialet.
f. ät en Steenbane, som er gjennemtraBngelig for
Vand, vil tabe sin Fasthed, hvor tyk den end er.
g. ät Steenbanens Oprunding skal va3re saa ringe
som muligt.
h. ät der er magtpaaliggende ät gj0re Veien
elastisk."
Vi återge efter Jorgensens bok en tvärsektion
(fig. 6) av en väg, utförd enligt Mac Adams
principer. Märkas må, att vägbanan är försedd med
staket mot dikena, att körbanan är mycket bred och
att den upptager hela den del av vägen som icke
upptages av staket och gångbana. Beläggningens
tjocklek är 0,29 m på mitten och 0,15 m vid kanterna.
Kullrigheten är l : 70.
Mac Adams skrifter innehålla förträffliga syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
