Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK TIDSKRIFT
27 AUG. 1932
lagret, men de fina partiklarna däri virvlas upp av
vinden och de grövre partiklarna kastas av
vagnshjulen ut till sidorna, varest också det finare
materialet så småningom hamnar. Det är därför
alltjämt nödvändigt att återföra materialet till
körbanan. Som bekant ha rätt stora vägsträckor i
Aabenraa och S0nderborgs Amt tills för helt nyligen
sedan underhållits på detta sätt, i det att till
grustäckning använts stenmjöl från skilda
makadamfabriker. Det har också lyckats att på detta sätt
under en följd av år underhålla körbanorna i orten
på ett jämförelsevis billigt sätt - det angives cirka
l 000 kronor pr km pr år - men en olägenhet
kommer man icke ifrån vid ett sådant
tillvägagångssätt, nämligen dammplågan. Man kunde möjligen
anse, att även nötningen på själva makadamen
skulle bliva stor under dessa omständigheter, men
detta är knappast fallet. På försökssträckan på
Roskilde vägen hade man till att börja med några
övergrusade sträckor. Det visade sig, att det vid
de på försökssträckan rådande förhållandena
behövdes cirka fyra å fem gånger så stor
hästfordontrafik för att uppväga verkan av en viss mängd
automobiltrafik, eller att en viss mängd
auto-mobiltrafik medförde dubbelt så stora
vägutgif-ter som samma mängd hästfordonstrafik. Men det
visade sig också att ytbehandlingen av körbanan
var en långt billigare åtgärd än övergrusning och
att detta måste antagas hava varit fallet till och
med om automobiltrafiken blott hade varit av en
förhållandevis ringa storlek. Då utgifterna för
underhåll av luftringsbanan emellertid huvudsakligen
bestodo i arbetslöner, och då dessa nödvändigtvis
måste bliva förhållandevis stora för en så kort sträcka
som försöksbanan, kan man likväl säga att det är
möjligt att på ett ekonomiskt försvarligt sätt
underhålla en makadamiserad körbana genom
övergrusning, så länge som automobiltrafiken är
tämligen obetydlig, men dammfrågan kommer man i
varje fall icke ifrån på detta sätt - likaså litet som
övergrusningen kan förminska makadamens
vatten-genomtränglighet och de därav följande
olägenheterna.
I Ringk0bings Amt underhållas en del av vägarna
ännu som "grusvägar" genom täckning med
material av kornstorleken cirka 5-20 mm och hyvling
på norskt och svenskt maner. En olägenhet, som
härvid har gjort sig gällande i generande grad är
korrugeringen i det översta lösa gruslagret.
3. Behandling med dammbindande medel.
Då man vid automobilernas framträdande på ett
iögonfallande och kännbart sätt kom till klarhet
om vattenbunden makadams olämplighet för
automobiltrafik, fäste man först sin uppmärksamhet vid
symptomerna av denna olämplighet, nämligen
dammfrågan, och det var denna man satte i gång med
att bekämpa, antingen genom dammbindande olja,
dammbindande hygroskopiska ämnen eller
ytbehandling med tjära. Under det att det förstnämnda
medlet, i varje fall här i landet, spelade en
förhållandevis kortvarig roll, tillämpades användningen
av hygroskopiska ämnen längre, och i våra nordiska
grannländer användas de alltjämt på grusvägarna.
Användningen av hygroskopiska ämnen kan
möjligen vara ändamålsenlig på sådana vägar. Hos oss
övergav man dem för bättre medel, ty väl voro de
nämnda ämnena ägnade att minska dammet under
den torra årstiden, men de bidrogo samtidigt till att
vägbanan också invändigt drog till sig fuktighet,
och man kan därför antaga att de under den
fuktiga årstiden medförde en ökning av den inre
nötningen.
4. Ytbehandlad makadam.
Vad yttjärning av körbanor angår, var det, då
man kom in på detta förfarande, icke avsikten att
åvägabringa ett bituminöst slitlager på körbanans
yta, utan snarare att försöka att impregnera denna
genom att få den lättflytande tjäran att tränga ned
i körbanan (på liknande sätt som den
dammbindande oljan eller de hygroskopiska ämnena). Det
visade sig emellertid att tjärlagret i förbindelse med
täckgruset, efter hand som yttjärningen upprepades,
bildade ett slitlager på ytan, och man kom under
fund med att det betalade sig under de moderna
trafikförhållandena att låta trafiken försiggå på ett
sådant tunt ytlager, så att slitningen icke banade
sig väg till de underliggande makadamstenarna.
Man kom vidare efter hand till klarhet om att det
var viktigt att god förbindelse förefanns mellan
yttäcklagret och den underliggande makadamen samt
att det var stenmaterialet i det tunna yttäcklagret,
som upptog slitningen och gjorde lagret stabilt. Man
kom således efter hand in på den moderna formen
för ytbehandling, som nu uppnått en rätt hög grad
av fullkomning och i verkligheten består i att
åvägabringa ett tunt yttäcklager på ett underlag av
vattenbunden makadam. Det må dock märkas att
det mest rationella sättet att åvägabringa ett tunt
yttäcklager näppeligen är enkel "ytbehandling",
dvs. att först utsprida bindemedlet och därefter rent
stenmaterial. Bättre är det säkert i vissa avseenden
att använda stenmaterial, som på förhand är
överdraget med en hinna av bindemedlet och inskränka
mängden av direkt påfört bindemedel. Som vi
senare skola se, går-utvecklingen också i denna
riktning.
Själva den vanliga hittills använda metoden för
ytbehandling skall j!ag vid detta tillfälle icke komma
in på i detalj, men jag skall uppehålla mig något
vid betydelsen av att makadamkonstruktionen, när
den ytbehandlats, icke längre skall avgiva slityta
och icke längre utsättes för nederbördens
inträng-ning.
Jag har utförligt förklarat de principer som
till-lämpas vid vanliga makadamkonstruktioner, och vi
erforo att det var den genom makadamlagrets
ge-nomblötning vikande stabiliteten med därav följande
ökad inre och yttre nötning, som under tidigare
trafikförhållanden var en av de väsentligaste
olägenheterna. Ytbehandlingsmetoden har i detta
hänseende en mycket betydelsefull - om än
sekundär - verkan, i det att yttäcklagret, när det
vederbörligen underhålles, förhindrar nederbörden, som
faller på körbanans yta, att tränga ned i
skärvlagret. Att det kan tränga in vatten från sidorna eller
nedifrån är en annan sak, som jag här icke skall
gå närmare in på; detta må, där fara härför
föreligger, söka förhindras på annat sätt. Man skulle
härav kunna draga den slutsatsen, att ytbehandling
också skulle eliminera faran vid användningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
