Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 AUG. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
97
bindande väggrus och måhända nästan härigenom
likasom sätta kronan på verket i
makadamkonstruktionens utveckling.
Detta är nog också förhållandet till en viss grad,
men det gör sig dock vid användningen av
lerhaltigt grus till makadam, som skall ytbehandlas, vissa
betänkligheter gällande. Då man kommit in på att
ytbehandla vägarna, upptäckte man snart att
lerhaltiga gruskakor på vägens yta icke kunde fasthållas
av det bituminösa materialet utan skalades av,
vilket i och för sig själv icke var så märkvärdigt. Det
är heller icke märkvärdigt att tjäran icke tränger
ned i lerhaltigt grus, och så länge som man
eftersträvade att tjäran skulle tränga ned i
grusmaterialet, var det rimligt att detta borde vara så fritt
från lera som möjligt. Annorlunda blir
förhållandet, om man ser den uppgift som föreligger vid
ytbehandling i åvägabringandet av ett yttäcklager,
som skall vara väl förankrat i makadamlagrets
skärvor därigenom att själva den massa, varav yttäcklagret består, går ned i fogarna mellan dessa
skärvor. Då skulle leran i gruset till synes icke kunna
skada utan blott gagna. Det återstår dock ytterligare
åtskilliga "men". Det är sålunda en känd sak, att
lera kan nyttjas som emulgeringsmedel i emulsioner,
och det kunde tänkas att närvaron av lera vid
fuktig väderlek kunde medverka till tjärlagrets
uppmjukning. Denna fara föreligger dock knappast med
mindre än att vägen är belägen under särdeles
ogynnsamma fuktighetsförhållanden och måhända
samtidigt utsatt för förorening. Vidare måste man
taga i betraktande, att starkt bindande grus
försvårar vägens rengöring, om den fått torka, innan
ytbehandlingen företages. Av denna orsak må det, när
ytbehandlingen företages någon tid efter makadamiseringens utförande - vilket (som nedan närmare
skall motiveras) i ett visst avseende är gynnsamt
- anbefallas att företaga den sista grusningen av
makadamen - dvs. grusningen efter vältarbetets
fullbordan - med icke lerhaltigt grus. Något
annorlunda ställer sig förhållandet, om ytbehandlingen
följer omedelbart efter själva makadamiseringen,
dvs. företages vid det som vi i Danmark kalla
"Toplagsfyldnmg". I sådant fall företages uppkratsningen och rengöringen av fogarna mellan skärvorna
genom att samtidigt bruka vatten, och det är då
icke svårt att få fogarna rena och klara t. o. m. om
gruset innehåller lera, men det är också just i detta
fall av betydelse att hava gott bindande grus, ty
det är av vikt att skärvorna sitta väl fast och icke
rivas upp vid rensningen och tvättningen av ytan.
I detta avseende synes vanlig ytbehandling och
"Toplagsfyldning" hava en fördel framför de senare
omtalade typerna av makadambeläggning.
Vad angår själva makadamlagret i en makadamiserad väg, som avses ytbehandlad, bör det således
framställas såsom vid vanlig makadamväg, men med
särskild hänsyn till att en god förbindelse skall
åvägabringas med yttäcklagret. Man kunde dock
tänka sig att skärvstorleken och skärvmaterialet
kunde väljas något annorlunda än i en rå
makadamväg. Detta kan vara riktigt för stenmaterialets
vidkommande, evad angår motståndskraften mot
slitning, eftersom slitningen icke längre sker direkt på
materialet, men knappast evad angår krossningsstyrka och seghet, i det att skärvorna i varje fall
skola kunna tåla vältningen. Vad skärvstorleken
angår, kunde man, likaledes därför att det icke slites
direkt på skärvorna, tycka att det av hänsyn till
ytans största möjliga jämnhet kunde vara fördel
förbunden med att välja en något mindre skärvstorlek,
men också i detta avseende kan det i allmänhet
knappast tillrådas att avvika från det som har visat
sig gynnsammast vid vanlig makadam, ty det är av
vikt att skärvorna i ytlagret sitta väl fast, dvs. gå
tillräckligt djupt ned - dels med hänsyn till den
behandling ytan göres till föremål för före själva
ytbehandlingens utförande, dels med hänsyn till att
det är i dessa skärvor det tunna ytlagret skall
förankras. Det må också tillrådas att använda
jämnstor skärv, alltså t. e. 45-60 mm, och icke, som
skett på en del ställen, en blandning av större och
mindre skärv, t. e. 35-60 mm; detta är icke mera
försvarligt eller rationellt vid ytbehandlad makadam
än vid vanlig makadam.
(Forts.)
EN REGISTRERANDE NEDERBÖRDSMÄTARE AV NY TYP.
Av byrådirektör GUSTAF SLETTENMARK.
En tillförlitlig kännedom om nederbördens mängd,
den tid under vilken den fallit samt
nederbördsintensitetens variation är, såsom t. e. ANDERS ÅNGSTRÖM
framhållit i sin uppsats om "Stora
nederbördsmängder i Stockholm" i Tekn. tidskrift 1929, häfte 52, för
en del såväl rent vetenskapliga som tekniska problem
av utomordentlig vikt. Stockholms stads
meteorologiska stationer, vilka förestås av docenten Ångström,
hava därför också sedan flera år disponerat 3 st.
registrerande regnmätare; i övrigt hava dylika, tyvärr,
varit utomordentligt sällsynta här i landet.
De för ett avloppsnäts dimensionering
betydelsefulla regnen kunna emellertid variera avsevärt såväl
till mängd som tid och intensitet på även ganska
närbelägna punkter. För ett område av Stör-Stockholms
omfattning förslå därför tre mätare icke långt, och
för byggnadskontorets räkning skulle därför
uppsättas ytterligare tre registrerande regnmätare, avsedda
för områdena åt Bromma-, Enskede- och Älvsjöhållen.
På grund av valutaförhållandena ställde sig emellertid
mätare av såväl förut använd typ som i handeln
förekommande mätare av annan användbar typ väl dyra.
Det ansågs därför lämpligt att tillverka dem inom
landet, i synnerhet som man då hade tillfälle att
försöka åstadkomma en önskvärd förbättring av
registreringarnas noggrannhet. Innan jag beskriver den
mätaretyp som därvid framkom, skall jag tillåta mig
att med några ord redogöra för de viktigaste typerna
av registrerande nederbördsmätare.
Dylika mätare finnas av två olika slag, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
