- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Väg- och vattenbyggnadskonst /
146

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

TEKNISK TIDSKRIFT

24 DEC. 1932

Fig. 10. Armeringen i spåntpålarna.

grundernas tillämpning samt visat en del bilder
från pågående eller nyss avslutade arbeten,
visades slutligen en bild av det 25 år gamla bålverket
vid Norden, vilket föreföll att ha stått sig bra men
vilket, såsom föredragshållaren påpekade, skulle ha
sett än bättre ut, om det hade utförts efter vår tids
principer.

Automobilskattemedel.

Efter det med stort intresse åhörda föredraget
upptogs till diskussion frågan om fördelning och
användning, av automobilskattemedlen med
inledningsanföranden av stadsingenjör JUELL, Stavanger, och
ingenjör LIDVALL, Stockholm.

Den förstnämnde redogjorde för förhållandena i
Norge, vilka i många avseenden liknade dem i
Sverige.

Ingenjör Lidvall lämnade först en översikt över de
nu gällande grunderna för bilskattemedlens
fördelning och användning i Sverige och framställde
därefter en del önskemål för framtiden. Man kan icke,
sade talaren, frigöra sig från det intrycket, att det
ursprungliga syftet med införande av bilskatt -
nämligen att utgöra motortrafikens ersättning för
den kostnad, som denna trafik förorsakar gatu- och
vägväsendet - är i viss mån åsidosatt. Först och
främst syntes det föredragshållaren vara angeläget
att städernas andel av de influtna medlen blir i högre
grad än som nu är fallet oberoende av storleken av
de allmänna utgifter, vilka av riksdagen varje år
anvisas att utgå av automobilskattemedel. Det enda
sättet att åstadkomma en ändring i detta avseende
torde vara att fastställa en gräns för de allmänna
utgifternas storlek. Därigenom skulle det bliva
möjligt för såväl städerna som landsbygden att något så
när kunna uppskatta storleken av sina resp.
andelar, samtidigt som statsmyndigheterna få möjlighet
att bedöma vilket belopp, som under alla
omständigheter står till förfogande för allmänna ändamål.
Föredragshållaren hävdade vidare, att procentsatsen
för städernas andel borde ha förblivit densamma som
under budgetåren 1927/28-1931/32 eller minst 17 %.

I den efterföljande diskussionen, som
huvudsakligen berörde frågan om städernas andel, deltogo bl. a.
vejdirektor Baalsrud, stadsingeni0r Thésen och di-

rektör Li, Norge, samt ingenjörerna Westergaard,
Danmark, och Starck, Finland. Den senare framhöll,
att i Finland bilskattemedlen ingå i den allmänna
budgeten och att städerna där endast få relativt små
bidrag till infartsvägarna. Någon utsikt till bättring
förefunnes enligt talarens mening icke under de nu
rådande ekonomiska förhållandena.

Andra mötesdagens eftermiddag upptogs av den
svenska föreningens årsmötesförhandlingar, till vilka
samtliga deltagare i det nordiska mötet hade
inbjudits.

Sedan mötet av föreningens ordförande,
stadsplanedirektör ALB. LILIENBERG, Stockholm,
förklarats öppnat och val m. m. förrättats, hölls ett med
stort intresse åhört föredrag av stadsarkitekt G.
LECHE, Uppsala, angående svenska
byggnadsordningar enligt den nya stadsplanelagen. Efter
föredraget följde en stunds diskussion.

På aftonen hade Norske Kommunale
Ingenior-veseners Förening inbjudit samtliga mötesdeltagare
med damer till en festlig supé i Frimurerlogen.

Under den sista mötesdagen, söndagen, företogs
utfärd med ångbåt i Oslo hamn, varvid lunch
serverades ombord. Efter besök vid de intressanta hamn-
och badanläggningarna avslutades turen på Bygd0
med studium av "Teknisk Museum" och
"Vikinge-skiberne", vilka, både det välordnade museet och de
verkligt imponerande gamla skeppen, tilldrog sig de
besökandes livliga intresse. Efter besök även på
"Norsk Folkemuseum" upplöstes det första nordiska
kommunalteknikermötet. Detta möte har helt säkert
hos alla deltagarna kvarlämnat värdefulla och
bestående intryck av norsk energi och framåtanda även
på det kommunaltekniska området och en klarare
uppfattning om betydelsen och värdet av nordiskt
samarbete i många viktiga kommunala frågor.

NOTISER

"Svärden skola omsmidas till plogbillar. . .". För

kanoner har man fått en ny användning i fredligt värv.
Southern Sierras Power Co har enligt Electrical World
vid framdragning av kraftledning i oländig terräng
använt en kustvaktkanon för att skjuta ledningar tvärs
över canyons och starkt skogbeväxta partier. På grund
av höga träd och tät underskog skulle det vanliga sättet
att framdraga linjen kräva oproportionerligt höga
kostnader.

Kanonen var av den vanliga standardtyp som användes
för att skjuta ut linor till strandade fartyg. Projektilen
tillverkades i bolagets verkstad och bestod av en 15"
lång och 2 3/8" tjock stålcylinder, som i ena änden hade
ett gängat hål, i vilket var inskruvad en öglebult, till
vilken var fästad några få fot stålwire. Totala vikten
av projektilen var 7 kg. I wirens ände var fästat ett
450 m långt, tunt manilarep. Detta var upplindat
på en spole, som placerades intill kanonen. Denna
inriktades så att projektilen vid nedslaget hade i det
närmaste vertikal fallriktning. Efter någon övning kunde
skytten skjuta absolut rätt på avstånd av över 300 m.
Med hjälp av det utskjutna manilarepet kunde först ett
tjockare rep och därefter ledningskablarna halas över
bråddjupen och trädtopparna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932v/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free