Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 DEC. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
145
Fig. 7. Askuttag.
Fig. 8. Exteriör av förbränningsanläggningen i Gjentofte.
set för ett vidgat standardiseringsarbete på sina håll
var mycket starkt.
Talaren slutade med att påpeka, att
standardiseringsarbetet vore ett mycket stort arbetsfält för de
intresserade och initiativrika samtidigt som det hade
den inneboende lyckliga egenskapen att icke behöva
(och icke heller kunna) lösas till fullo på en enda
gång. Om standardiseringsarbetet skulle vidgas,
vore det emellertid enligt talarens mening
nödvändigt med ett ständigt utskott, som oavlåtligen ägnade
sig åt saken och även etablerade samarbete under
lämplig form med av staten understödda
standardiseringsorganisationer. Även ett samarbete mellan
de olika nordiska länderna borde kunna med
ömsesidig fördel etableras och framgångsrikt bedrivas.
Efter föredraget uppstod en stunds diskussion,
varvid bl. a. representanter för alla de fyra nordiska
länderna uttalade sig för ett nordiskt samarbete
även i denna fråga.
Armerad betong för kajbyggnader.
Nästa föredrag hölls av havneingeni0r POUL
MYGIND, Aalborg, Danmark: "Anvendelse av
jern-betong i dansk havnebygning".
De alltjämt stegrade fordringarna på
kajdjup hade successivt föranlett
övergång till nytt material. Träet hade man
mer och mer måst övergiva på grund av
dess ringa hållbarhet, svårigheten att
erhålla betryggande säkerhet och för liten
styvhet. Murkonstruktioner till botten
vore pålitligt och hållbart men dyrt och
besvärligt att utföra. Man hade på grund
härav i allt större utsträckning övergått
till järnbetongkonstruktioner, vilken
utveckling för Danmarks vidkommande
tagit sin början för jämnt 25 år sedan.
Talaren förevisade därefter en rad
intressanta bilder av äldre såväl som
moderna betongkonstruktioner. Man fick
sålunda bl. a. se Danmarks första bålverk
med spåntvägg av järnbetong
(Norden-Pier) och det första bålverket i världen
av ren järnbetongkonstruktion. Av
moderna konstruktioner visades bl. a.
anläggningar i Aarhus (1925) och i Aalborg
(1932). Den senare var byggd för 8,5 m
vattendjup och hade utförts med 11 m långa "spåntplank" 28 X 50 cm. Stora fordringar hade ställts
på betongens täthet, varför blandningen hade valts
1:2: 21/2. Framsidan hade gjutits mot hyvlade förskalkningsbräder. Kostnaden hade uppgått till 930
kr. pr 1m kaj. Fig. 9 och 10 äro tagna från de
pågående arbetena i Aalborg.
Beträffande de teoretiska beräkningarna framhölls,
att de gamla träbålverken huvudsakligen
dimensionerades efter erfarenhetsregler. Om man tillämpade
vanliga beräkningsmetoder, så visade sig
konstruktionerna otillräckliga, varför man resolut beslöt sig
för att icke vidare anställa dylika beräkningar!
Felet med de teoretiska beräkningarna var, att de
gåvo för stora spänningar i spanten och för små
påkänningar i förankringarna. Det var också dessa
senare, som hade givit anledning till tråkigheter vid
äldre bålverk.
Man hade därför tillsatt en kommission av
framstående ingenjörer inom järnbetongfacket, vilka
utarbetat av föredragshållaren rekommenderade "Regler
for Beregning og Udf0relse av
Jernbetonkonstruktio-ner i Vandbygning".
Sedan talaren demonstrerat de nya beräknings-
Fig. 9. Spåntpålarna gjutas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
