Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2. 14 jan. 1933
- Hans Elliot †, av H. N. P.
- Notiser
- Vedeldning vid statens järnvägar avstyrkes
- Skydd mot radiostörningar från pådrags- och reglerapparater med intermittent drift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fylld av intressets eld, än genomglittrad av humor,
måttfull, rätt fåordig, alltid med en full och hel
känslas övertygelse.
Elliot hade såväl arkitekt- som väg- och
vattenbyggareutbildning, och för denna dubbla utbildning
fick han en ovanligt god användning. Efter att
under åren 1906–1911 hava tillhört Stockholms
stads byggnadskontor, var han under åren 1911–1918
anställd vid Trollhätte kanal- och vattenverk
i Trollhättan, där han med kunnighet och smak
förstod att hela de sår, som de stora byggena därstädes
då lämnat efter sig i naturen. Utpräglat
arkitektoniskt begåvad, tog han ett avgörande steg det
sistnämnda året, när han lämnade sin anställning i
Trollhättan för att övertaga ledningen av det av
honom skapade A.-b. Industribostäder i Stockholm.
Här utförde han det grundläggande arbetet i Sverige
för standardiseringen av husbyggnader av trä. och
resultatet tog form i systemet "Ibo". Framgången
betecknades bl. a. av de talrika efterföljare han fick,
allt under det att "Ibo"-systemet självt fick en
vidsträckt användning både i Sverige och utlandet.
Elliot gjorde här en märklig insats i svenskt
byggnadsväsen, i det man kan säga. att han därmed löste
ett av våra viktigaste byggnadstekniska problem
– det fabrikstillverkade bostadshuset av trä.
Under dessa arbeten hade Elliot gjort sig ett
allmänt erkänt namn för duglighet, insikter och säkert
omdöme, och det var därför icke förvånande, att
Djursholms stad år 1929 utsåg honom till sin förste
stadsdirektör. Det var på denna plats han verkade
vid sitt frånfälle den 27 november 1932.
Elliot ägde en mindre vanlig förmåga att kläda
sina tankar i ord, både det talade och det skrivna
ordet. Hans föredrag voro ofta mästerligt framförda
med säker blick för det väsentliga. Hans uppsatser
inom de olika fackorgan, i vilka han medarbetade,
utmärkte sig för en osedvanlig elegans, ett ädelt
språk och en säkerhet i val av uttrycksmedel, som
gjorde deras läsning till ett sant nöje. Också blevo
hans skriftliga insatser i facket av stor betydelse.
Han hörde till de få, vilkas uppsatser verkligen
lästes och vad mera var, även beaktades.
För vänkretsen var Elliot idealet av en god
kamrat, även om han var svåråtkomlig. Kamraterna
minnas honom med tillgivenhet och respekt. Hans
rätta miljö var familjen och hemmet, där strålade
han ut hela sitt rika hjärtas värme. Där kunde han
samla den trängre kamratkretsen till unika
högtidsstunder av humor och vett i dryftning av tidens
problem. Så vill man minnas honom längst,
famnande den krets han höll av – med sin klara blick
och ett inspirerande leende skänkande bifall åt ett
träffande och kvickt inlägg i samtalet eller
sammanfattande debatten med ett av sina karakteristiska,
klassiskt kortfattade och klara slutord, efter vilka
intet var att tillägga. H. N. P.
NOTISER
Vedeldning vid statens järnvägar avstyrkes. Med
anledning av hemställan från 1931 års skogssakkunniga
har järnvägsstyrelsen verkställt undersökning angående
möjligheterna att införa vedeldning å lokomotiv vid
vissa, norr om Östersund belägna statsbanelinjer.
Den årliga bränsleförbrukningen å dessa linjer
uppgår till 12 400 ton, dragande en kostnad av 260 000 kr.
efter nu gällande inköpspris av 15:50 kr./ton fritt
järnvägsvagn vid importhamn och med tillägg av kostnad
för kolens transport till upplagsplats samt ränta å
kolkostnaden under ett år, under vilken tid kolen beräknas
ligga i upplag. Motsvarande kostnad för vedbränsle
beräknas till 358 000 kr. efter det av skogssakkunniga
meddelade inköpspriset för prima björkved av 5 kr./m3
fritt levererad å bränslestation och med tillägg av ränta
å vedkostnaden under 1 1/2 år, under vilken tid veden
efter avverkningen bör ligga å bränslestationerna. Det
vid beräkningen använda bränslevärdet 1 ton
stenkol = 5,2 m3 ved anses nämligen icke kunna erhållas
förrän efter en torkningstid för veden av 1 1/2 år.
Vedeldningen skulle vidare medföra vissa engångskostnader,
beräknade till 150 000 kr., för omändring av lok,
anordnande av upplagsplatser m. m., vilka kostnader skola
amorteras under den tid vedeldningen pågår, vilken
enligt skogssakkunniga beräknas till 5 år. Dessutom
skulle vedeldningen förorsaka vissa i styrelsens
utredning närmare angivna årliga merkostnader till ganska
avsevärt belopp. Styrelsen kommer till det resultatet,
att vedeldning å de undersökta linjerna skulle draga en
årlig kostnad av 474 000 kr., eller över 200 000 kr. mera
än den nuvarande koleldningen.
Med hänsyn härtill och under framhållande av vissa
allmänna synpunkter, som tala emot vedeldningen,
såsom ökad brandrisk, försämrade tågtider m. m., avstyrker
järnvägsstyrelsen på det bestämdaste varje förslag
om införande av sådan eldning å lokomotiv å statsbanorna.
Skydd mot radiostörningar från pådrags- och
reglerapparater med intermittent drift.
Samarbetsdelegationen mot radiostörningar har i dagarna utsänt sitt
meddelande nr 4 under ovanstående rubrik. Häftet kan
erhållas till ett pris av 20 öre från telegrafstyrelsens
radiobyrä eller Svenska elektricitetsverksföreningen,
Stockholm.
De av nämnda apparater alstrade radiostörningarna
uppkomma på grund av gnistbildning mellan
kontakterna vid strömmens brytning eller slutning.
Störningarnas intensitet beror bl. a. av kontaktanordningens
konstruktion, beskaffenheten av kontaktmaterial,
kontaktytor och mekaniskt utförande i övrigt, av
fjäderspänningsanordningar, vilka påverka brytförloppet och
brythastigheten samt av strömstyrkan i brytnings- och
slutningsögonblicket. Av termiska regulatorer alstras
ofta störningar i form av långvariga, skrapande ljud,
vilka däremot sällan uppträda vid mekaniskt eller
elektromagnetiskt reglerade apparater. Undersökningar
ha visat, att störningarna äro svårast, då strömstyrkan
är så liten, att ingen ljusbåge uppkommer, utan endast
gnistbildning uppträder vid kontakterna. Uppträda
störningarna i form av knaster, finns i regel anledning att
antaga, att kontaktanordningen är bristfälligt justerad,
så att brytningsförloppet blir onormalt långsamt.
Störningen kan då vanligen reduceras tillräckligt genom
översyn och ev. justering av apparaten. I andra fall,
och särskilt då brytkontakterna äro svåråtkomliga,
erfordras inkoppling av särskilda störningsskydd,
bestående av kondensatorer, ohmska motstånd och
dämpspolar. För dimensionering av dessa skydd lämnas i
broschyren anvisningar, tillämpliga i olika fall.
Till nämnda grupp av störningskällor höra även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0022.html
