Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 jan. 1933 - De stora internationella frågorna och den ekonomiska konjunkturen, av Filip Oberger - Hans Elliot †, av H. N. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företeelse. Efterverkningarna av densamma försvunno
först synnerligen långsamt. Kreugerkraschen och
med den likartade företeelser inom bl. a. amerikanskt
finansväsende – t, e. sammanbrottet av den
avsevärt mera omfattande Insull-koncernen – voro
givetvis allt annat än ägnade att påskynda förtroendets
återvändande, även om man icke får tillägga dem
större betydelse annat än mera lokalt. De av
valutaförhållandena mer eller mindre direkt framkallade
handelsavspärrningarna medverkade givetvis till den
under fjolårets förra hälft fortgående sänkningen av
priserna på världsmarknadens stora stapelartiklar,
som kommit till tydligt uttryck i de fallande
prisindexen i guldvalutaländerna. Under juli begynte
däremot en prisstegring inom de viktigare
vegetabiliska stapelartiklarna. De stora förhoppningar, som
Lausannekonferensens resultat utlöste, stimulerade
ytterligare denna prisrörelse, som snabbt
anticiperades av fondbörsen. De för läget på fondmarknaden
synnerligen känsliga metallmarknaderna påverkades
av kursstegringarna i industripapperen, vilka inom
parentes sagt voro av synnerligen avsevärda
dimensioner och genomsnittligt överstego 100 proc. på
New Yorkbörsen. Under eftersommaren och de första
höstmånaderna fortsatte prisstegringen, väsentligen
buren av det genom utvecklingen på fondinarknaden
återuppblomstrande spekulativa intresset på
varubörserna icke blott hos de professionella
börsspekulanterna utan ock, vilket säkerligen var av ännu
större betydelse, hos producenterna i allmänhet. Hos
dessa visade sig detta i att de upphörde med ’’sin
hand i mun"-politik vid inköp av råvaror och åter
vågade lägga dylika varor i något ökad
utsträckning på lager. Vissa industrier kunde ock uppvisa
en ökad sysselsättning, särskilt gällde detta
textilindustrien i allmänhet, Denna produktionsökning
har statistiskt fastslagits av det tyska
konjunkturforskningsinstitutet, som sedan några månader
tillbaka publicerar en produktionsindex avseende den
industriella världsproduktionen. Dennas siffra för
juli månad, den hittills lägsta siffran (1928 = 100),
var 66,6, medan den för september steg till 70,7 och
man även för oktober anser sig kunna konstatera en
ökning, ehuru denna sista siffra icke är slutgiltigt
fastställd, De återstående månaderna av året ha
visserligen medfört ett nytt prisfall, men detta har
i varje fall icke lett ned till den tidigare
bottenpunkten vid halvårsskiftet. Föreliggande
produktionsindices från olika länder tyda ock på att en
del av den tidigare förbättringen inom produktionen
alltjämt kvarstår. Det råder ej heller något tvivel
om att lagerhållningen f. n. är synnerligen knapp
och att alltså en av de mest väsentliga
förutsättningarna för en förbättring av läget är för handen,
när övriga faktorer och då i främsta rummet de
psykologiska komma att göra sig tillräckligt gällande.
Såsom ett uttryck för ett på ovan angivna
utveckling grundat förmånligt omdöme om den kommande
konjunkturen torde man kunna uppfatta, att
aktiekurserna i största utsträckning bibehållit den förut
nämnda stegringen.
Utvecklingen i de olika länderna har visserligen
till sina nyanser skiftat, men ovan angivna
huvuddrag ha gått igenom överallt. I ögonen fallande är
dock att Frankrike nu drabbats av lågkonjunkturen
förhållandevis starkt; sysselsättningen inom den
franska industrien visar lika stark nedgång som den
amerikanska, medan däremot Tyskland företer
ungefär sedan årets början oförändrade siffror och
England icke drabbats fullt så starkt som de båda
förstnämnda länderna. För vårt lands del ha vi fått en
betydligt starkare känning av lågkonjunkturens
verkningar under det gångna året än tidigare i
främsta rummet därigenom att även de på
hemmamarknaderna arbetande industrierna sett efterfrågan
på produkter starkt beskuren genom den minskade
köpkraften hos den stora massan av konsumenter.
Med största sannolikhet kunna vi räkna med att
under innevarande år få i ännu högre grad lida under
lågkonjunkturens tryck, då de nuvarande priserna å
våra största stapelartiklar överhuvud icke tillåta
vinstgivande produktion. Filip Oberger.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
