Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 22 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 21 jan. 1933 - Notiser - Ordlista för hiss-, omlastnings- och transportanordningar - Elektrifieringen i Norge - Desulfurering av gjutjärn med soda - En ny svensk utombordsmotor - Originell torrläggningsmetod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

transportsystemen. Inom dessa grupper ha orden upptagits i
bokstavsordning.

Glädjande nog har kommittén tagit avstånd från
åtskilliga främmande benämningar, såsom caterpillarband,
escalator och monobarkätting, där adekvata och lättare
begripliga svenska uttryck finnas att tillgå.

Elektrifieringen i Norge. Norges Vassdrags- og
Elektrisitetsvesen har i dagarna utgivit den
teknisk-ekonomiska redogörelsen för Norges
elektricitetsförsörjning för borgerliga behov under driftåret 1930–1931,
resp. året 1931, ur vilken följande uppgifter återges.

Vid utgången av år 1931 hade i Norge ca 1 959 000
personer, dvs. ca 69 % av befolkningen, tillgång till
elektrisk energi. Motsvarande andel av landsbygdens
befolkning utgjorde ca 57 %. I kraftverk, inkl.
dammar, regleringsföretag, distributionsnät,
transformatorstationer etc., som tagits i drift vid utgången av år 1931,
var ett kapital av ca 1 041 mill. kr. investerat.
Anläggningarnas bokförda värde utgjorde ca 793 mill. kr.,
därav ca 406 mill. kr. på kraftverken och ca 387 mill. kr.
å distributionsanläggningarna. Sammanlagda
generatoreffekten uppgick till 532 000 kW;
transformatorkapaciteten hos distributionsanläggningarna utgjorde ca
784 000 kVA. Genomsnittliga anläggningskostnaden pr
generator-kW utgjorde ca 763 kr. Pr kVA
transformatorkapacitet är motsvarande kostnad för
distributionsanläggningarna ca 494 kr. Under året förhyrdes från
storindustriens kraftverk ca 21 000 kW, varför ett
effektbelopp av ca 553 000 kW stod till förfogande till
den borgerliga elektricitetsförsörjningen.

Vid utgången av juni 1931 var summan av
maximalbelastningarna hos de verk som levererade energi för
borgerliga behov 478 000 kW. Maximalbelastningen pr
invånare ökades under år 1931 beträffande städerna från
0,320 till 0,330 kW, landsbygden från 0,161 till 0,104 kW
och i genomsnitt för hela landet från 0,240 till 0,245
kW. Årsinkomsten av energiförsäljning utgjorde å
landsbygden 30,0 mill. kr. och i städerna 52,8 mill. kr.
’Sammanlagda inkomsterna utgjorde 83,5 mill. kr.,
medan utgifterna uppgingo till 88,25 mill. kr. Bristen
är att hänföra till underskott i landsbygdsföretagens
drift. Den genomsnittliga inkomsten pr levererad kWh
utgjorde 0,0327 kr., medan motsvarande utgift utgjorde
0,0346 kr.

Desulfurering av gjutjärn med soda. "Engineering"
(13 januari 1933) refererar ett föredrag, hållet vid möte
med Council of the British .Cast-Iron Research
Association och Londonavdelningen av Institute of British
Foundrymen, enligt vilket man funnit, att soda vid
gjutning utövar ett gott inflytande på järnet såväl i
form av desulfurerings- och tätgörningsmedel som ock
med avseende på godsets struktur. Sodan, i vattenfri
form, användes antingen i form av pulver, som hälles i
kokiller, skopor eller skänk före järnets itappning, eller
också i form av block om ca 1,8 kg vikt, vilka uppsättas
på kupolugnen samtidigt med kalken. Sodan bildar en
mycket lättflytande slagg, vilken man gör tjockare med
kalkstensmjöl, varefter den avdrages på vanligt sätt.
Reaktionen mellan svavlet och sodan är exotermisk,
varför järnet blir mera lättflutet vid behandlingen.
Följande analyser anföras som exempel på raffineringen:

Före	behandlingen	Efter	behandlingen
Svavel %	Mangan %	Svavel %	Mangan %
0,092	0,36	0,047	0,47
0,111	1,02	0,065	0,96
0,086	0,40	0,044	0,45
0,190	0,24	0,070	0,27
0,048	0,31	0,028	0,32

Mängden tillsatt soda utgjorde 0,5 à 1 % av järnmängden.

Det framhålles, att man med sodametoden kan erhålla
ett tätt gods även med användande av rätt stor
skrotmängd i chargen ända till 70 %, Sodan bildar ett
lättflytande slaggtäcke, som metallstrålen måste passera,
varunder en livlig gasutveckling och kraftig omrörning
i metallen äger rum. Det har även konstaterats, att
sodabehandlat gjutgods får ett finare brott och att
såväl grafitens som perlitens kristallstorlek minskas
genom behandlingen.

En ny svensk utombordsmotor. I dagarna har bildats
ett bolag, motoraktiebolaget Trim, för försäljning av en
utombordsmotor av ny konstruktion. Uppfinnare är
ingenjör C. A. Skärlund, och tillverkningen handhaves av
Bolinders fabriks-a.b. Enligt föreliggande meddelanden
skall motorn tillverkas i fyra typer, tre standardmodeller



om resp. 150, 250 och 500 cm³ samt en racermodell
om 500 cm³ cylindervolym. Effektbeloppen för de olika
storlekarna uppges vara resp. 3–4, 6–8 och 30 hkr.

Motorn är tvåcylindrig med undantag för den minsta
modellen, som är encylindrig. Cylindrarna ligga över
varandra och äro gjutna i ett block. Enligt uppgift skall
motorn ha en anmärkningsvärt låg bränsleåtgång och en
likaledes låg vikt. Mellanmodellen på 250 cm³ väger
30 kg. Den här meddelade bilden torde ge en
föreställning om motorns utseende.

Originell torrläggningsmetod. Enligt meddelande i
"Engineer" har man nyligen torrlagt en 4 km lång och 2
km bred sjö, Arsasjön, mellan Pola och Fiume genom
vattnets avtappning i en 4,8 km lång stoll, som
utmynnade i en 1,6 km lång öppen kanal till Quarnerobukten
i Adriatiska havet. Stollen, som drevs tvärs genom
Chersanoberget, blev färdig efter fyra års arbete. Genom
sjösänkningen vunnos 1 200 ha odlingsbar mark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>