- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
23

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 21 jan. 1933 - Notiser - Kvicksilverlampa utan tändinrättning - Standardbestämmelser för motorfordon i Amerika - Hantverksinstitutet - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av O. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kvicksilverlampa utan tändinrättning. En
amerikanare, H. S. Spänner, har uppfunnit en kvicksilverlampa
med bariumoxidelektroder, vilken efter seriekoppling
med en glödlampa för 55 V kan omedelbart inkopplas
på ett 110 V nät. Vid inkopplingen tändas glödlampan
och kvicksilverlampan samtidigt, ehuru glödlampan får
en betydande överspänning under de 3 à 4 första
minuterna. Efter urkoppling kan lampan tändas, först sedan
urladdningsröret svalnat, vilket tar ungefär 4 minuter.
Tillsammans med glödlampan ger kvicksilverlampan ett
dagsljusliknande sken. En kvicksilverlampa i
kombination med en glödlampa för 500 W gav vid 700 W
effektförbrukning samma ljusström som en 1 000 W
glödlampa. Urladdningsrörets livslängd anges (Electrical
World, 29 oktober 1932) till ca 2 000 timmar.

Standardbestämmelser för motorfordon i Amerika.
En kommitté av amerikanska vägtjänstemän har nyligen
utarbetat förslag till standardbestämmelser för
motorfordon, avsedda att utjämna de skillnader som existera
mellan de för de enskilda staterna gällande bestämmelserna.
Som maximidimensioner anger förslaget 2,438
m bredd, 3,058 m höjd och 10,668 m längd, varvid största
längden å ett tågsätt med motorvagn och släpvagnar
får uppgå till 19,812 m.

Som högsta fart för lastbilar eller bussar föreslås 72
km/tim. Ett överskridande av denna fart med
personvagnar anses som bevis för hänsynslös körning.
Axeltrycket får ej överstiga 7,8 ton vid högtrycksringar och
8,2 ton vid lågtrycksringar. Vid beräkning av
axeltrycket räknas endast sådana axlar som befinna sig på
minst 1 016 mm avstånd från varandra. Tillåtna
maximalvikten för fordon jämte last bestämmes enligt
formeln Q = a (L + 12,102), där L är avståndet mellan
första och sista axeln, uttryckt i m, och a en konstant =
1,189. Fordonsvikten erhålles uttryckt i ton.

Hantverksinstitutet. Å hantverksinstitutet i
Stockholm komma inom den närmaste framtiden följande
kurser att hållas.

En mästarekurs för bleck- och plåtslagare avhålles i
samarbete med ’Sveriges bleck- och plåtslagareniästareförbund
under tiden 1–11 februari 1933. Kursen
omfattar ca 60 timmars orientering i aktuell yrkesteknik,
såsom användning av rostbeständig tunnplåt för
fasadbeklädnads- och inredningsarbeten av olika slag,
taktäckning med kopparplåt, utförande av ventilations- och
spåntransportanläggningar, galvaniska metallöverdrag
och metallfärgning, bilkylarearbeten och lödningsarbeten
i allmänhet, yrkesritning etc. Härtill kommer
orientering i yrkesekonomiska frågor samt studiebesök
med demonstrationer av utförda arbeten av mera aktuell
art.

Kursen är avsedd för självständiga koppar-,
bleck- och plåtslageriidkare eller – på dessas begäran och
rekommendation samt i mån av utrymme – hos dem
anställda verkmästare, förmän eller väl meriterade
arbetare. Kursavgiften är 75 kr., för medlem i
hantverksförening 60 kr. Närmare upplysningar erhållas från
Hantverksinstitutet, Nytorgsgatan 17, Stockholm.

En specialkurs för rörledningsentreprenörer och, i
inan av utrymme, deras verkmästare och förmän
anordnas av hantverksinstitutet i samarbete med Svenska
värme- och sanitetstekniska föreningen samt Sveriges
rörledningsfirmors förening under tiden 13–23 mars.
Kursen omfattar ca 75 timmars undervisning i
beräkning, planläggning och yrkestekniskt utförande av
rörledningsanläggningar för vatten, värme, gas och avlopp
under ledning av tillkallade experter från Stockholms
vattenledningsverk och gasverk, ingenjörsbyråer och
större rörledningsfirmor. Närmare uppgifter rörande
arbetsprogram, kursavgift samt villkor för tillträde till
kursen tillhandahållas av hantverksinstitutet.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Tekniska förbundet i Borås
hade lördagen den 26 nov. i samarbete med Svenska
vattenkraftföreningen anordnat en vattenkraftteknisk
föreläsningsserie i Borås.

Liksom vid tidigare anordnade "dagar" kunde
arrangörerna även denna gång glädja sig åt en livlig
tillslutning, i det att närmare ett 100-tal personer bevistade
föreläsningarna.

Föreläsningarna inleddes med ett hälsningsanförande
av Tekniska förbundets ordförande överingenjör Alex.
Engblom, som bl. a. framhöll de betydelsefulla
spörsmål som föreläsningarna komme att belysa. Icke minst
voro dessa av intresse för Borås och Boråsorten, som
redan tidigt gjort kraftiga ansträngningar att få sin
kraftförsörjning ordnad på ett rationellt sätt.

Härefter höll civilingenjör A. Frey Samsioe ett med
skioptikonbilder illustrerat föredrag om "Utvecklingstendenser
vid utbyggandet av medelstora och mindre
kraftverk". Talaren framhöll, att de tendenser som det
här vore fråga om, bottna utom i den allmänna
tekniska utvecklingen dels i en bättre kännedom om
egenskaperna hos det viktigaste hithörande
byggnadsmaterialet, nämligen betongen, dels i
turbinbyggnadsteknikens utveckling, dels slutligen i kraftverkens
samköming i större nät. Konsekvenserna av denna
utveckling har blivit, att man i allt större utsträckning
gått över till enaggregatsanläggningar, varvid man dock
haft vissa rent psykologiska svårigheter att övervinna.
Vederbörande har nämligen i viss mån ansett det
obehagligt att lita på ett enda maskinsystem, varvid man
dock glömt att många driftstörningar äro av den
natur, att de beröra hela kraftanläggningen, och att
flertalet andra driftstörningar hava sitt upphov just i de
elektriska sammankopplingsanordningarna mellan
maskinsystemen. De förra kunna inte undvikas och de
senare bortfalla, om man utrustar kraftverket med
endast ett enda maskinsystem.

Talaren övergick härefter att närmare redogöra för
vissa detaljer, som äro av vikt för att säkerställa en
obehindrad drift. Hit hör exempelvis anordningar för
uppvärmning av kraftverkets grindar vid inträffande
issörja samt avstängningsluckornas lämpliga
konstruktion och manövrering.

Slutligen lämnade talaren en del uppgifter om hur
den utbyggda vattenkraften i vårt land fördelar sig på
olika storleksgrupper, ävensom en jämförelse mellan
dessa gruppers anläggningskostnad, driftkostnad och
utnyttningstid.

Om man till små anläggningar räknar sådana med
mindre än 1 000 kW, till medelstora 1 000–10 000 kW
och till stora 10 000–50 000 kW, framgick av de
lämnade uppgifterna att medan 1922 över hälften av vårt
lands, vattenkraftbestånd föll inom de båda mindre
storleksgrupperna har nu fördelningen ändrats därhän,
att den större storleksgruppen dominerar.

Såväl anläggningskostnad som driftkostnad sjunker
vid ökad storlek, i början snabbt, sedan allt
långsammare. Sålunda kan nämnas, att genomsnittligt sett
anläggningskostnaden per kW och driftkostnaden exkl.
kapitalkostnader per kW och år uppgå för ett
kraftverk om 100 kW till 600 kr. resp. 38 kr., vid ett
kraftverk om 1 000 kW äro motsvarande siffror 485 kr. och
19 kr., vid 5 000 kW 405 kr. och 11 kr., vid 10 000 kW
370 kr. och 10 kr. samt vid kraftverk av större omfattning
310 kr. resp. 10 kr.

Talaren hade även sammanställt vissa uppgifter
angående naturkraftens inköpspris per kW. Detta angavs
för kraftverk om 100 kW till 200 kr., 1 000 kW 150 kr.,
5 000 kW 115 kr., 10 000 kW 100 kr. och över 10 000 kW

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free