Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1933 - Tekniska föreningar - Ingenjörsklubben i Falun, av T. Q. - Örebro ingenjörsklubb hösten 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmän hygien eller livsmedel och övriga
förbrukningsartiklar. Numera har samhället betydande
gemensamma uppgifter, jord- och skogsbruk, kommunikationsväsen,
monopoliserad handel med vissa varor osv.
Principiellt vill man i Västerlandet arbeta med ett
så fritt näringsliv som möjligt så att varje individ får
utveckla sin inneboende kraft, men till korrigering av
den fria verksamheten har samhället måst övertaga en
viss verksamhet i olika hög grad i olika länder.
Vad kan nu menas med en planhushållning, då
såsom framhållits varje art av hushållning måste
förutsätta en viss plan? Härom har man knappast någon
klar uppfattning. I Ryssland har man försökt
genomföra en av staten ledd tvångshushållning, där såväl
produktion som konsumtion helt ledes av staten.
Under kriget tvingades man även i Tyskland till en
dylik hushållning av betydande omfattning, av vilken
ännu en hel del återstår, även för synnerligen viktiga
näringsgrenar. I Italien upprätthåller man alltjämt
formellt den fria privata företagsamheten, men det
ekonomiska livet ledes av staten genom den fascistiska
diktaturen. Avser man med planhushållning att staten
övertager eller dirigerar produktionen, så följer
ovillkorligen därav, att den enskilde blir löntagare hos
staten och att även konsumtionen av staten dirigeras
samt att all handel monopoliseras. Det lider intet
tvivel därom, att ett sådant system ovillkorligen måste
leda till en sänkt levnadsstandard.
Varför ropar man då på en "planhushållning". Utan
att fatta innehållet tror man att genom statens ingrepp
i eller övertagande av produktionen konjunkturernas
ojämnheter och skiftningar skola kunna undvikas. När
kriser komma såsom den nuvarande och
produktionsapparaten genom sjunkande priser men ej i samma
mån sjunkande produktionskostnader rubbas och
resulterar i alltjämt stegrad arbetslöshet, kräver man
statens ingripande för svårigheternas övervinnande.
Nu förefinnes redan i Västerlandet en blandning av
fritt ekonomiskt liv och statlig verksamhet. Och
staten måste ju söka ingripa reglerande. Därom råder
knappast någon meningsskillnad. Det är snarare på
lönefrågan som meningarna gå isär, och det är här som
de största svårigheterna möta, liksom det är denna
fråga som är avgörande för huruvida ett sådant
ingripande skall lyckas. Avser man däremot med
planhushållning i vårt land statens totala övertagande av
samhällets ekonomiska uppgifter, bli vi i detta land
sannolikt eniga därom huru vi skola ställa oss till denna
uppfattning.
Redaktör Thorsten Odhe förklarade sig i stort sett
vara enig med inledaren i hans uppfattning om
begreppet planhushållning och framhöll den s. k.
planhushållningens olyckliga följder, då den får form av ett långt
drivet statsförmyndarskap såsom i Italien eller i ännu
högre grad i Ryssland. Å andra sidan vore Adam Smitts
teori om det fria näringslivets självreglerande och
självläkande kraft om ock ej helt dödsdömd, dock
synnerligen svag. Även under det fria näringslivets form
hade uppväxt en ekonomisk verksamhet, som utsträckts
över stora områden, en hel flora av olika slags
massasammanslutningar, som avsiktligt begränsade
produktionen och hölle uppe priserna, vilket lett till grova
missbruk av kartellernas maktställning. Mot dessa
ville talaren framhålla konsument-kooperationens högst
samhällsnyttiga verksamhet för återställande av
konkurrensen, för ökad effektivitet, för rationaliserad drift
och därav härledande sänkta pris och en höjd levnadsstandard.
Talaren åberopade exempel från margarintillverkningen
och skofabrikationen. En sådan "planhushållning"
ansåg han vara av största värde, men emot en
"planhushållning", som avsåge varje form av statliga
tvångsåtgärder, ville han som kooperatör ställa sig ej
blott tveksam utan också fientlig.
Den enskilda företagsformen kompletterad av
kommunal, halvstatlig eller statlig kooperation har redan
nått stor omfattning. Den tyska hushållningen av
allmän karaktär, ej vinstkaraktär, omfattade 30 till 40 %
av hela omsättningen. Då den gamla hushållningen är
föråldrad, kommer ett nytt system, frihet till
organisation, till kooperativ planhushållning.
Redaktör Lars Akselsson invände häremot att
kooperationen endast är en annan form för vanlig
ekonomisk sammanslutning, som lyder i stort samma lag,
att den ej heller lär kunna "växa upp till himmelen".
Skulle den bli alltför kraftig, kommer den givetvis att
snart begränsas genom det ekonomiska livets spel.
Vi borde ej högljutt klaga över bristande välstånd.
Trots den nuvarande ekonomiska rubbningen vore vårt
välstånd nu avsevärt högre än det varit i äldre tid, det
har dock "den gamla, dåliga hushållningen"
åstadkommit. Statlig drift saknar möjlighet till samma smidiga
anpassning som enskild; på den enskilda driften vilade
det ofrånkomliga kravet av räntabilitet, så ej å
statsdrift, åtminstone ej på långt när lika effektivt. Till en
planhushållning i detalj är det mänskliga intellektet för
begränsat, men ändock finns alltjämt folk, som blint
tro på en planhushållning. Det är därför av vikt att
begreppet dryftas och klarlägges.
Sedan ordföranden avtackat inledare och övriga
deltagare i diskussionen, avslutades sammanträdet, och
man samlades till gemensam middag med angenämt
samkväm i Grand Hotels vackra festvåning. T. Q.
Örebro ingenjörsklubb hösten 1932.
Ingenjörsklubben hade liksom tidigare utbytt sitt
septembersammanträde mot en höstutflykt. Denna ägde
rum den 10 sept. med Hellefors som mål. Vid
framkomsten till bruket mottogos de till ett 50-tal uppgående
klubbmedlemmarna av överingenjör Erik W. Forsberg,
som i ett kort anförande redogjorde för Hellefors bruks
a.-b. inklusive dotterföretags nuvarande omfattning.
Jordarealen uppgår till omkring 115 000 har med 1 100
torpställen. Vattenkraftstationerna lämna 13 000 kW
och ångkraftstationen närmare 3 000 kW. Under 1931
voro 4 525 arbetare, 143 förmän och 160 tjänstemän eller
sammanlagt över 4 800 personer anställda hos
koncernen och till dem utbetalades i löner 7,75 mill. kr.
Under ledning av överingenjör Forsberg jämte
medhjälpare besågs det moderna järnverket, sågverket,
lådfabriken och träsliperiet. Efter rundturen, som även
omfattade kontorsbyggnaderna och samhället, intogs
lunch under brukets värdskap.
Den 15 okt. höll klubben ordinarie sammanträde
under ordförandeskap av rektor W. Hallström.
Bankdirektör G. Thermænius höll därvid ett kåserande
föredrag under rubrik "Några minnen från m/s Gripsholms
kryssning till Västindien våren 1932". Inledningsvis
beskrev talaren båten och dess utrustning. I detta
avseende hänvisas till Teknisk tidskrift avd.
Skeppsbyggnadskonst h. 3, 1925. Efter intagandet av
traditionsenlig supé kompletterade herr T. föredraget med ett
stort antal skioptikonbilder från livet ombord och
besök på de olika platserna, varefter ordföranden
framförde auditoriets tack till föredragshållaren.
Klubbens årsmöte hölls lördagen den 12 nov. under
ordförandeskap av rektor W. Hallström. Först
behandlades en del föreningsangelägenheter, varvid även val
för 1933 förrättades. Därvid utsagos såsom styrelseledamöter
rektor W. Hallström, ordf., disponent Fr. A.
Cassel, v. ordf. för landsorten, civilingenjör Oskar Stage,
sekr. (kapten John M. Cederblad v. ordf. för Örebro
och maskininspektör R. Malm, kassaförv., kvarstå ännu
ett år); såsom klubbm. och v. klubbm. ingenjörerna E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
