Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. 18 febr. 1933
- Ett österrikiskt forskningsinstitut för teknikens historia och dess publikation, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 7 ÅRG. 63 18 FEBR. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Ett österrikiskt forskningsinstitut för teknikens historia och dess publikation. – Ett dödligt
olycksfall vid en kran. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
ETT ÖSTERRIKISKT FORSKNINGSINSTITUT FÖR
TEKNIKENS HISTORIA OCH DESS PUBLIKATION.
[1]
Efter några års förberedelser grundades vid den
stora ingenjörskongressen i Wien 1930 Österreichisches
Forschungsinstitut für Geschichte der Technik.
Tillkomsten av detta till det tekniska museet i Wien
anslutna institut hälsades med tillfredsställelse i alla
kretsar och ej minst från högskolehåll, där man
åtminstone utomlands allt mer börjar inse bristen i att
ingenjörskonstens och industriens historia ännu icke
blivit föremål för sådan historisk-vetenskaplig
behandling, som sedan länge kommit andra yttringar
av mänsklig verksamhet till del. Undervisning i
vetenskapernas, teknikens, industriens och
trafikmedlens historia bedrives endast vid ett fåtal
högskolor i hela Europa, och någon allmän historisk
översikt i tryck på nämnda områden finnes
märkvärdigt nog ännu icke. Tillskapandet av det
österrikiska forskningsinstitutet, vars organisation
jag här icke kan gå närmare in på, är sålunda ett av de
få mera positiva steg, som tagits för att inrangera
dessa discipliner i det redan befintliga systemet. Så
stort är intresset för denna sak, att österrikiska
staten utfäst sig att lämna ett årligt anslag, vilket
dock givetvis under nu rådande förhållanden är
relativt blygsamt. Emellertid har man från privat
håll lyckats uppdriva penningmedel, så att det
första utåt synliga beviset för institutets verksamhet
nu föreligger i form av det första häftet av "Blätter
fur Geschichte der Technik". Den egentlige
initiativtagaren till institutet och den, som även i bistra
tider hållit tanken vid liv, har varit den
uppslagsrike teknikern och forskaren Wilhelm Exner (f. 1840,
d. 1931). Institutets nuvarande ledare L. Erhard,
som även nedlagt utomordentliga förtjänster på
tillkomsten och utformningen av tekniska museet i
Wien, är redaktör för institutets skriftserie.
Som allmänt program för denna har man tills
vidare endast antagit att genom koncentrerade
historiskt betonade uppsatser samla och offentliggöra det
primärmaterial och de forskningsresultat, som äro
nödvändiga förutsättningar för att en ur historiskvetenskaplig
synpunkt oantastlig "allmän historia" på här berörda
områden skall kunna framdeles presteras.
För Österrikes vidkommande är sålunda ett nytt
och viktigt steg taget. I viss mån är den här
åsyftade publikationsserien att betrakta som en
parallell till den av Verein Deutscher Ingeniure
sedan mer än 20 år tillbaka årligen återkommande
skriftserien "Beiträge zur Geschichte der Technik
und Industrie". I Frankrike och England utgivas
även likartade publikationer, och se vi på vårt eget
land, ha vi här Sancte Örjens gilles handlingar,
Jernkontorets bergshistoriska skriftserie, Tekniska
museets årsbok "Daedalus" m. fl., vilka alla syfta
åt samma håll, ehuru hos oss – för övrigt av helt
naturliga skäl – bergshanteringens historia hittills
fått brorslotten av trycksidorna och tydligtvis
förmått att mest fånga forskarnas intresse.
I den nu föreliggande boken från Wien är
emellertid innehållet i bästa mening blandat och dess
uppläggning innebär en programförklaring för
kommande skrifter. Österrike är ju ett land, som man
kanske inte i allmänhet är van att tänka på i
samband med ingenjörskonst och bragder på teknikens
fält, men dess av skarpa kontraster så rika natur
har ofta framtvingat både stora och ur teknisk
synpunkt märkliga och i många fall enastående
prestationer på ingenjörsområdet. Därtill kommer, att
många uppfinningar, som vi gärna sammankoppla
med andra länder och andra personer, ursprungligen
haft sin upprinnelse eller sina föregångare i
Österrike. Så är förhållandet med symaskinen,
automobiler!, skrivmaskinen för att taga några exempel.
Det förefaller, som om det lätta lynne och rörliga
ingenium, vilket man gärna tillägger österrikarna,
gjort dem särskilt skickade att tänka nya tankar och
komma fram med nya idéer, och särskilt blir detta
påtagligt, om man tar med i beräkningen hela den
gamla Donaumonarkien. Det vore frestande att här
göra en jämförelse med de livliga fransmännen, som
också på många områden varit förelöpare, men som
i likhet med österrikarna icke alltid varit de, som
fört idéerna vidare, omsatt dem i praktiken och
slutligen skördat guld och ära. Detta har varit
andra länder och folk förunnat att göra, antingen
genom att följa de vägar, som anvisats, eller genom
egna uppfinningar och rön, som varit samtidiga eller
något senare, när tiden varit bättre mogen att
mottaga och nyttiggöra nyheterna.
En recension borde ju omfatta åtminstone en
innehållsförteckning och några ord om varje kapitel. Jag
avstår emellertid från detta, då det skulle bli alltför
vidlyftigt och inskränker mig till att varmt
rekommendera "Blätter für Geschichte der Technik", i den
[1] Blätter für Geschichte der Technik, utgiven av
Österreichisches Forschungsinstitut für Geschichte der Technik.
1 häftet, 1932. 214 sid. 136 avbildn. Pris S 12:--, Mk
7:50. Verlag Jullius Springer, Wien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0063.html
