Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 57 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 18 febr. 1933 - Notiser - Energiproduktionen i Sverige under år 1932 - Belysningsanordningar vid flygplatser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

totalvärdet få alltså helt tillskrivas fluktuationerna i
industriens energibehov. De sista månaderna medförde
en återhämtning, så att slutvärdet låg i nivå med det
högsta hittills rapporterade årsvärdet.
Produktionsvärdena för november och december överstego för första
gången 100 mill. kWh pr månad för de rapporterade B-verken.

Svackan i produktionskurvan har under året varit
mera framträdande vid de återdistribuerade verken
än vid de självproducerande. Man kan även iakttaga en
viss avrundning hos produktionsstopparna vid de
återdistribuerande verken, möjligen beroende på en
tendens hos dessa verk att använda taxor med restriktiv
inverkan på belastningstopparna för att verkets egen
maximibelastning skall hållas nere. Ofta stimulera
taxorna samtidigt sommarförbrukningen.

Belysningsanordningar vid flygplatser. Till
kommerskollegium har civilingenjör Tord Ångström nyligen
ingivit redogörelse för en resa i Tyskland, Frankrike,
Schweiz och Holland (d.-nr 1920/1932), företagen i
ändamål att studera belysningsanordningar för
flygplatser och luftfartsleder. Berättelsen innehåller bl. a.
följande uppgifter om ett antal viktigare flygplatser.

Hamburgs flygplats, med dimensionerna 900 X 900 m,
har, i likhet med de flesta tyska flygplatser, som äro
utrustade med belysningsanordningar för nattflygning,
endast flygplatsfyr och hindermarkeringsljus. Den
förstnämnda är anordnad vid spetsen av en skorsten
om 20 m höjd och består av ett system strålkastare
samt därjämte neonrör. Fyrens räckvidd uppgives till
30 à 40 km. Till ledning vid landningen har man
upprättat ett provisoriskt och mycket enkelt system av
lampor, anordnade i en 500 m lång linje i
vindriktningen. Först passeras två gröna lampor, därefter
följa sex vita och som avslutning två röda.

Berlins flygplatsfyr vid Tempelhof, som i fråga om
belägenhet, utsträckning och vissa anläggningar torde få
anses som en av de förnämsta i Europa, har
dimensionerna 1300 X 1300 m och ingår i själva
stadsplanen. Anordningarna där torde framgå av fig.
Gränsmarkeringen sker med horisontella neonrör på ca 60 m
avstånd från varandra. Man är synnerligen nöjd med
systemet, ehuru man numera kommit i konflikt med
tendensen att reservera det röda ljuset för hindermarkering.
Flygplatsen har en fullständig hindermarkeringsbelysning
samt vindriktningsvisare, bestående av blåa
ljusrör, anordnade på diametralt motsatta sidor av fältet.
Som flygplatsfyr tjänstgör en kraftigare, riktbar
strålkastare, uppställd på en av hangarerna.

Enligt vad dr-ing. Ernst Dierbach, som svarar för
markorganisationen inom det tyska lufttrafikbolaget,
meddelat, kommer man sannolikt att utrusta de
viktigare flygplatserna även med flodljus, ehuru detta
hittills måst anstå av ekonomiska skäl.

Plan av flygplatsen Berlin-Tempelhof. Skala ca 1:12 000. 1. Förvaltningsbyggnad. 2. Vakttorn. 3. Hallar. 4. Verkstäder.

I Schweiz förfogar den officiella luftfartsbyrån i
Bern över ett årligt anslag av 30 000 fr. för
flygplatsernas utrustning. Flygplatserna hava tillkommit genom
statens, kantonernas eller kommunernas försorg,
vartill komma de av flygvapnet och särskilda bolag
anordnade. Det finnes tre tullflygplatser av första klass,
nämligen Zürich, Genève och Basel, vilka hava ständig
tulitjänst, samt dessutom tre tullflygplatser av andra
klass, Lausanne, Altenrhein och Bern.

Flygplatsen vid Altenrhein vid St. Gallen är en av
de bäst utrustade i fråga om nattlandningsbelysning.
Flygplatsen har dimensionerna 17 00 X 500 m. I
allmänhet disponerar man endast en inre kärna av detta
fält med viss begränsad nyttjandet för den övriga
delen. För fältets belysning användas två grupper
strålkastare med spegelreflektorer, varje grupp
bestående av tre strålkastare om vardera 3 kW. Fältet
begränsas av träd, vilka hinderbelysas med röda
lampor om 40 W, placerade 60 m från varandra.
Hangarerna fasadbelysas med strålkastare om 75 W.
Vindriktningsvisarna äro av amerikansk typ med
innerbelysning om 500 W. Flygplatsfyren är anordnad med
fyra neonrör om vardera 500 W. Den har emellertid
icke visat sig särskilt effektiv. På 15 km avstånd ha
hinderljusen synts lika bra. Landningssignalen består
av röda och gröna blinkljus. Molnhöjdmätare är ännu
icke installerad. Hela anläggningen har dragit en
kostnad av 130 000 fr. Den kan inkopplas för hand eller
med tidur.

Basels flygplats är försedd med hinderbelysning samt
flodljus om 10 kW, stationärt uppställt på lämpligaste
plats. Flodljuset är tillräckligt för att ange fältets
begränsning. Som flygplatsfyr tjänstgör neonljus om 3
kW. Rören äro sammansatta i form av en kub med
1 m sida. Landningssignalen består av röda och gröna
blinkljus.

Flygplatsen i Zürich, med dimensionerna 1 000 X 1 300 m,
användes såväl för civilt som militärt bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>