Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 18 febr. 1933 - Notiser - Belysningsanordningar vid flygplatser - Nytt system för dieselelektrisk drift på förortsbanor - Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor - Brittiska industrimässan - Svensk industrikalender - Litteratur - Anmälan: Primitiva skepp, av T. K—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särskild luftpolis ordnar start- och landningsförhållandena.
Fältet skall kompletteras för en kostnad av 1 1/2
mill. francs, vilket belopp försträckes av ett bolag, som
uppbär ränta och amortering. Ett transportabelt
flodljus om 3 kW finnes, varjämte tre fasta skola inrättas.
Dessutom skola gula gränsljus anskaffas.
Flygplatsen i Genève-Cointrin har dimensionerna
550 X l 000 m. I NO och SV finnas gränsmarkeringsljus
om 300 W med organgefärgat sken. För
flygplatsens belysning användes ett ambulerande flodljus
om 6 kW, som matas med egen generator. Hela
aggregatet är uppställt på två vagnar. Flygplatsfyren
utgöres av ett neonrör i spiralform på en av
radiomasterna. Vindriktningsvisaren inställes vid
vindstyrkor under 3 m/sek, automatiskt i bästa
landningsriktning. Vindstyrkan angives genom tandning av
lampor. Inkopplingen sker i regel automatiskt med
tidur. Vid Lausanne finnes endast hindermarkeringsljus.
Vid Bern, vars flygplats skall utvidgas till 700 X 700 m,
förfogar man över ett flodljus om 6 kW, men f. ö. är
flygplatsen utrustad endast med hindermarkeringsljus.
Paris flygplats vid Le Bourget är icke försedd med
gränsmarkering annat än utefter en sida och vid denna
medelst röda och vita lampor. Utefter de övriga
sidorna utgör hinderbelysningen medelst röda lampor
tillräcklig gränsmarkering. Kabeln till gränsljusen
ligger över jorden. Flygplatsen är vidare försedd med
två stationära flodljus och tre ambulerande, samtliga
om 10 kW. Lamporna äro försedda med dubbla
glödtrådar på sådant sätt, att om den ena brinner av, den
andra tillkopplas automatiskt. De ambulerande
flodljusen anslutas medelst kontakt till jordkabel.
Vindriktningsvisaren har vit belysning med röd och grön
lampa på sidorna. Om vindstyrkan underskrider 3
m/sek., inställes visaren automatiskt i fältets
längdriktning. Flygplatsfyren utgöres av neonrör,
sammanställda till ett N och matade med 3 000 V ström.
Amsterdams flygplats har dimensionerna 800 X 800
m och har synnerligen fria omgivningar. Den torde
vara den första flygplats som utrustats med modern
fältbelysning. Flodljusanläggningen, som var färdig att
tagas i bruk i april 1927, består av 8 stationära
flodljus om vardera 5 kW och med eri horisontell
spridningsvinkel av 90°. Av dessa flodljus inkopplas i varje
särskilt fall 3 à 4 st. på den sida av fältet, över vilken
inflygningen kommer att försiggå. Flodljusen äro 2,5 m
höga, målade svart-vita samt överst försedda med
hindermarkeringslampa, givande rött sken. Hallar och
övriga byggnader äro försedda med hindermarkeringsljus.
I nordöstra hörnet av fältet är en 3 m hög
vindriktningsvisare med röda lampor i sedvanlig T-form
uppställd. Vid vindstilla inställes visaren i den
fördelaktigaste landningsriktningen. Någon gränsmarkering
är ej anordnad, vilket kan försvaras genom fältets
regelbunda form och det jämförelsevis stora antalet
flodljus.
Nytt system för dieselelektrisk drift på förortsbanor.
VDI-Zeitschrift (11 februari 1933) beskriver ett av den
argentinske ingenjören Saggaccio utarbetat nytt system
för dieselelektrisk drift å Buenos Aires’ sydbana.
Driften ombesörjes av 8 elektriska motorvagnar, som
erhålla ström från ett rullande kraftverk. Detta består
av två 4-axlade fordon om sammanlagt 130 ton, vilka
vart och ett har en åttacylindrig dieselmotor jämte
likströmsgenerator och kylare. Motorerna utveckla 850
hkr vid 550 v/min. Dessa dieselmotorvagnar drivas
liksom de elektriska motorvagnarna av vardera två
elektriska motorer och äro alltså strängt taget
lokomotiv, ehuru de avge 80 % av kraften till
motorvagnarna. På grund av sin stora vikt kunna
dieselmotorvagnarna omställas för drift av vanliga tåg,
varvid man genom särskilda kopplingsanordningar erhåller
sex drivaxlar i st. f. två. Med de 8 motorvagnarna
kunna 1 000 passagerare befordras.
Huvudvinsten vid detta system skulle vara, att man
med samma vagnmateriel kan trafikera de elektrifierade
förortslinjernas fortsättningssträckor, där trafiken
är så gles, att fasta anläggningar för elektrifieringen
ej skulle löna sig.
Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor.
Den av kommissionen den 2–4 februari anordnade
kursen i svetsningsteknik förlöpte efter det uppgjorda
och i Teknisk tidskrift tidigare tillkännagivna
programmet. Den besöktes av ca 150 personer från hela
landet. Som extranummer visades en instruktiv film
rörande gassvetsning. Föredragen komma att utgivas
i en eller annan form och meddelas deltagarna i kursen.
Eventuellt komma de även att mot ersättning göras
tillgängliga för andra intresserade.
Brittiska industrimässan, Storbritanniens och
Brittiska imperiets årliga nationella varumassa, äger i år
rum i London 20 februari–4 mars och i Birmingham
20 februari–3 mars, varvid Birmingham som vanligt
fått de tunga industrierna på sin lott. Vidare
upplysningar om mässan kunna erhållas från brittiska
legationen eller konsulaten, direkt från Department of
Overseas Trade, 35, Old Queen Street, London S. W. 1, eller
ock från Birmingham Chamber of Commerce, 95, New
Street, Birmingham.
Svensk industrikalender har i dagarna utkommit i
sin femtonde årgång (1933), vilken i fråga om
uppställningen icke skiljer sig från sin närmaste föregångare.
Ändringarna och tilläggen äro dock åtskilliga, och även
de i kalendern behandlade företagens antal har ökats.
Den systematiskt uppställda tillverkningsavdelningen
upptager ca 5 000 varuslag, firmaavdelningen 1 850
industriföretag och det särdeles användbara
personregistret ca 5 800 industrimän med uppgifter bl. a. om
deras ålder, adresser och de företag, i vilka de äro
verksamma som styrelsemedlemmar eller befattningshavare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
