Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 4 mars 1933 - Om källskriftorganisationer, av Thore Rundqvist - Det stora konjunkturexperimentet, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
princip.) Detta innebär en rationalisering av
korrespondensen. Varje bidrag till källskriften kan
bearbetas mycket omsorgsfullare än en löpande
korrespondens. Man kan giva sig tid att ansa språket
med särskild hänsyn till att få detta väl avslipat
och lättläst och väva in en lustbetfordrande tendens,
en metod som mycket påminner om vanlig
reklamteknik, ehuru det här icke är den slutliga kunden
utan mellanledet, representanten, man vill åt för
sina syften att psykologiskt bygga upp till en
entusiastisk, lojal och av tillförsikt och
självförtroende stålsatt handlingsmänniska. Tendensen
behöver icke vara på något sätt pekpinneaktig och
av den anledningen motverka vad den avser. En
sak kan framställas på många sätt och med litet
intresse och förståelse för representantmentaliteten
kan man snart träffa den rätta tonen. Den bör
enligt min erfarenhet icke vara för högtidlig och
opersonlig, snarare intim och fri, ined en underton
av hjälpsam vänlighet.
I detta uppslagsverk kan givas rum för mycket,
som i vanliga fall icke brukar delgivas
representanten. Erfarenhet från andra marknader,
efterföljansvärda metoder och påhittiga tillvägagångssätt vid
försäljningsarbetet, som tillämpats på en marknad,
kunna meddelas hela agentorganisationen, varvid
rönen omedelbart kanske finna tillämpning på andra
marknader eller i varje fall stimulera till nya uppslag.
Verket kan ställas upp så, att även erfarenhetsrönen
vunna på den främmande marknaden på ett
enkelt sätt kunna meddelas hemmaorganisationen.
Ett särskilt kapitel om rapportskrivandets teknik
och betydelse med underlättande formulär för
rapporternas uppställning är väl på sin plats. Om t. e.
detta kapitel endast beaktas av 1/3 av alla
representanter är dock mycket vunnet. I den breda
marginalen eller på särskilt infäst anteckningsblad har
representanten tillfälle att göra sina egna
randanmärkningar allt efter de faktiska erfarenheterna
han gör under hand. Dessa randanmärkningar böra
en gång om året eller tid efter annan skrivas av och
insändas till huvudkontoret. Dessa anteckningars
plats i källskriften fastlägges genom att nämna
codeordet för uppsatsen och raderna i denna, vilka
inspirerat randanteckningen.
Källskriften blir även på detta sätt ett
uppsamlingsorgan för den egna under hand samlade
erfarenheten med fixerade anknytningspunkter till ett
åtminstone approximativt på förhand upplagt arbetsprogram.
Källskriftorganisationens fördelar skulle alltså i
huvudsak kunna sammanfattas i följande punkter.
1) Källskriften ökar branschkännedomen hos
representanten och möjliggör, att denne kan hållas
"up to date" hos varje enskild representant i en
exportorganisation.
2) Den sparar avsevärt med tid för representanten,
och improduktivt, internt arbete kan utbytas
mot aktivt försäljningsarbete.
3) Vunna erfarenheter på en utlandsmarknad
kunna lättare uppsamlas och systematiseras med
stöd av en redan upplagd källskriftorganisation;
erfarenheternas befordrande till hemmaorganisationer
underlättas även avsevärt.
4) Exportorganisationens utveckling och expansion
på en främmande marknad underlättas därigenom,
att det med stöd av en källskrift är oändligt
mycket lättare att i andra hand instruera lokala
krafter för att utbildas till försäljare, montörer eller
"service"-män i allmänhet, då man har tillgång till
en källskrift, än då ingen sådan finnes att följa.
5) En utlandsorganisations anpassningsbarhet och
möjligheter att tillvarataga de varierande
marknadsmöjligheterna underlättas därigenom, att en artikels
eller varas nödvändiga underlag av
branschkännedom kan tillägnas på ett bekvämt sätt.
6) Vid de tid efter annan återkommande utbildningar
av nya firmarepresentanter vid företagarens
verk eller fabrik är källskriften ett mycket lämpligt
kompendium och bör bidraga till att göra sådana
kurser till en verklig förankring i företagets fond
av erfarenheter.
7) Det är lättare att skaffa en god agent eller
representant på en ny marknad, om man kan visa på,
att så mycket förarbete som en källskriftorganisation
innebär, redan undanstökats.
8) Representanten kommer alltid att känna sig
trygg och säker på sin sak i vad som angår den
representerade firmans produkter. En tillfällig
minnesförlust av en detalj kan lätt repareras genom
att rådfråga "källskriften". Självtillit, grundad på
vissheten att alltid kunna klara av en situation, ökar
representantens initiativkraft, vilken automatiskt
inriktar sig på de branscher och artiklar han är bäst
insatt i.
Den föreslagna principen har i praktiken visat sig
tillämpningsbar icke endast för vanliga standardiserade
industriprodukter, såsom manufakturer av järn
och stål, fotogénkök, verktygsmaskiner, motorer,
traktorer, Pneumatiska verktyg etc., utan även för
idéer och konsultativ verksamhet.
Ingenting hindrar att tillämpa "källskriftidén" på
sådana fall, där affärerna gälla mycket sällan sålda
enheter, såsom fartyg, rullande materiel för
järnvägar, entreprenadarbeten etc., där representanten
kan få arbeta flera år på en enda affärs
genomdrivande. Att i dylika fall kunna sätta mannen
med de goda förbindelserna i stånd att sköta
propaganden och upplysningsverksamheten på rätt
sätt, tills affären slutligen mognar, är av mycket
stor vikt. Förslaget är naturligtvis även tillämpbart
på hemmamarknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
