Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 11. 18 mars 1933
- Notiser
- Chromador — ett nytt konstruktionsstål
- Aseas 50-årsjubileum
- Ingenjörsföreningen i Halmstad
- Litteratur
- Anmälan: Tekniska samfundet i Göteborg, av Torsten Althin
- Anmälan: Deutsche Normen für Portlandzement, Eisenportlandzement und Hochofenzement, av D. W.
- Tekniska föreningar
- Svenska teknologföreningen. Extra allmänt sammanträde, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brobyggnader. Mot en hållfasthetsförbättring av ca 50 %
svarar, enligt vad som. uppges, en prisförhöjning av
endast 15 à 25 % i förhållande till vanligt konstruktionsstål.
Aseas 50-årsjubileum. Till sitt i dagarna firade
50-årsjubileum har Asea utgivit en minnesskrift, som
skildrar bolagets och dess föregångares öden alltifrån
grundandet till nuvarande tidpunkt. Den behandlar i
huvudsak den ekonomiska och organisatoriska
utvecklingen och skiljer sig i detta avseende från tvenne
tidigare vid bolagets 25- och 40-års jubileer utgivna
minnesskrifter, vilka mera ägnades åt den tekniska
utvecklingen av bolagets elektriska tillverkning.
Skriften, som framträder i en mycket påkostad
typografisk utstyrsel, har planlagts och författats av dr
Johan Åkerman samt utgivits under redaktion av
civilingenjör Sven Norberg. Innehållet är grupperat efter
de olika perioder, som kunna urskiljas i bolagets
verksamhet, nämligen begynnelsetiden 1883–1891, då firman
ännu bar namnet Elektriska a.-b. i Stockholm, Aseas
första tid 1891–1903, rekonstruktions- och den nya
utvecklingsperioden 1903–1914, krigs- och fredskrisperioden
1914–1923 samt det sista årtiondet 1923–1933.
Inom varje sådan period har framställningen lagts
efter olika synpunkter, såsom organisation, finansiering,
nybyggnader, tillverkningar, personalfrågor, sociala
inrättningar och försäljning. Framställningen avslutas
med diagram över bolagets utveckling i olika avseenden
samt ett antal bilder från Aseas verksamhetsfält.
Ingenjörsföreningen i Halmstad har i dagarna
utsänt sin ledamotsförteckning för år 1933. Medlemmarnas
antal är 64, därav 2 hedersledamöter. Styrelsen
utgöres av disponent G. A. Arnell, ordf., disponent J. G.
Wendt, v. ordf., maskiningenjör E. Östlund, sekreterare
och klubbmästare, civilingenjör C. von Schéele,
skattmästare och v. klubbmästare, samt överingenjör R. Syk.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Tekniska samfundet i Göteborg, Minnesskrift 1882–1932.
(518 sid. + ett stort antal illustrationer, diagram och kartor).
Göteborgs specielle bokpappa professor Gösta Bodman
har återigen fullgjort ett krävande redaktörsarbete för
en jubileumsskrift och skiljt sig från uppgiften på
samma förtjänstfulla sätt som vid tidigare tillfällen. Denna
gång gäller det den livaktiga 50-åringen Tekniska
samfundet i Göteborg, som i en diger volym följes från
födelsen till halvsekelsåret. Jag skall inte här närmare
uppehålla mig vid samfundets historia och dess insats i
föreningslivet och på det tekniska området, utan vill
inskränka mig till att framhålla en utomordentligt
välkommen kronologisk förteckning över föredrag och
diskussionsinledningar, som månad efter månad i femtio
år hållits inom samfundet. Det är detta halvsekels
tekniska och industriella historia som passerar revy, och
föredragshållarnas och referenternas namn ha i många
fall blivit uppskattade och välkända i tekniska kretsar.
De flesta av föredragen kunna återfinnas tryckta i
samfundets handlingar. Till ovan nämnda förteckning är
knuten en redogörelse bl. a. för de utställningar, som
samfundet föranstaltat eller i vilka det deltagit och med
fullt fog kan man säga, att samfundet förstått att leva
med och varit besjälat av en verklig framåtanda. För
den, som på nära håll följt samfundets arbete, är det
lätt att betyga, att där alltid blåser friska vindar.
Redan året efter samfundets bildande stod J. G.
Richert i talarstolen och som sig bör inleder han
minnesskriftens förnämliga rad av specialuppsatser genom
att på sitt oförlikneliga sätt berätta om sina minnen
från de första femton åren.
De mera tekniskt betonade bidragen ha så gott som
uteslutande ägnats åt frågor och förhållanden, som ha
varit eller äro intimt knutna till Göteborgs industriella
och tekniska utveckling och dennas nuvarande höga
ståndpunkt. Man glömmer så lätt att Göteborg och dess
innevånare om inte alltid så dock vid en mängd
tillfällen varit föregångare och initiativtagare på olika
tekniska områden. Det påminnes man emellertid om i
minnesskriften, därest man vill erinra sig motsvarande data
för andra orter och delar av vårt land.
Fristående från nämnda uppsatser står professor J. A.
Hedvalls medryckande skildring av den moderna
kemisk-tekniska undervisningens och forskningens
nuvarande helt enkelt förbluffande omfattning på
kontinenten, där i så gott som alla länder intresset för och
uppskattningen av laboratoriearbetet på det
kemisk-tekniska området är lika stort som den offervillighet tack
vare vilka laboratorierna kunna förstklassigt utrustas
både med lärda forskare och geniala på höjden av
modernitet stående apparater. Tar jag fel, om jag
förmodar, att uppsatsen är avsedd som ett memento för
vårt land? Torsten Althin.
Deutsche Normen für Portlandzement, Eisenportlandzement
und Hochofenzement. Zementverlag G. m. b. H.
Charlottenburg 2. 46 sidor.
Såsom en följd av cementteknikens snabba utveckling
ha under de senaste årtiondena cementnormerna
vid skilda tillfällen ändrats därhän, att kraven på
materialets kvalitet stegvis ökats. Normbestämmelserna ha
därvid i huvudsak följt efter och anpassat sig till vad
som visat sig vara tekniskt väl uppnåeligt; de ha alltså
icke drivit fram kvalitetsstegringen, vilket ej heller är
normernas direkta uppgift.
Cementnormerna i Tyskland ha erhållit en ny
revidering under år 1932. Denna omarbetning har
emellertid varit mycket försiktig och huvudsakligen begränsats
till justeringar av vissa detaljer, såsom beträffande
malningsfinhet, glödgförlust, beräkning av hydraulisk
modul etc. Även med avseende på själva provningsförfarandet
samt detaljbestämmelser för normalsand och för
toleranser å vikter och dimensioner å provningsapparatur
ha preciseringar och ändringar införts.
De fastställda hållfasthetsfordringarna äro i
Tyskland lägre än de svenska fordringarna för A-cement,
och för högvärdigt portlandcement ha i de nya tyska
bestämmelserna siffrorna något sänkts. Av särskilt
intresse är, att vissa hållfasthetssiffror (nämligen för 28
dygns vattenlagring) framhållas såsom mera direkt
avsedda att ligga till grund för bedömningen av cement
för vattenbyggnadsändamål.
Det bör i detta sammanhang framhållas, att även de
schweiziska normerna nyligen omarbetats, men att detta
skett på ett vida mer genomgripande och rationellt sätt,
mer motsvarande teknikens nuvarande krav, än vad
som tydligen kan sägas vara fallet med den tyska
revideringen. D. W.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Extra allmänt sammanträde ägde rum den 9 mars å
tekniska högskolan, varvid den av föreningen
anordnade föreläsningskursen om metallernas egenskaper i
avseende på hållfasthet och vid bearbetning avslutades
med en föreläsning av överingenjör Oscar A. Wiberg:
"Materialprovningsmetoderna ur praktisk synpunkt." Tal.
uppehöll sig särskilt vid utmattningsproblemen och
redogjorde för vid Stals verkstäder i Finspong utförda
provserier för konstaterande av vissa materials
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0100.html
