Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 102 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 25 mars 1933 - Elektriskt drivna fartyg, av G. O. Watson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bör innebära någon förändring i de manövrar, som
utföras av maskinisten. Med B. T. H.-systemet
förloras ingen tid med att växla över. Med undantag
av att mannen vid spakarna får använda större kraft,
arbetar han på precis samma sätt. Mekaniska
låsanordningar garantera, att backslagskontaktorerna
icke kunna slutas, förrän framkontakterna äro öppna.

Där det finns två eller flera genererande enheter,
använder man sig likaledes av samma mekaniska
spärr för att hindra, att generatorerna genom misstag
kopplas parallellt. Dörrarna till högspänningsskåpet
måste vara förreglade på ett sådant sätt, att
tillträde förhindras, så länge skåpet står under
spänning. Vid alla system av mekanisk spärrning är det
önskvärt att ha förreglingsanordningarna åtkomliga
och fullt synliga. Till sjöss är det synnerligen
viktigt, att kraftavbrott ej åstadkommes av
isolationsfel till jord. En metod att ernå detta är att jorda
generatorns nolla genom ett motstånd, så att för den
händelse ett jordfel skulle inträffa, ett signalrelä
träder i verksamhet, som samtidigt öppnar
jordningsmotståndet i nollan. Då det sålunda
fortfarande endast finns en jordad punkt i systemet,
inverkar ej felet på den normala driften.

Dieselelektriska utrustningar.

Under det att växelström användes nästan
universellt för turbinelektriska utrustningar, har systemet
endast använts i två speciella fall för dieselelektrisk
drift. Det finns inget tekniskt skäl för att det
senare icke skulle kunna användas med antingen
växel- eller likströmsmotorer, hur stort kraftbehovet
än är. De existerande utrustningarna av detta slag
äro emellertid nästan utan undantag utförda för
likström. Fördelarna med den diesel-elektriska driften
får man bäst klart för sig, om man betraktar en
utrustning med många maskiner, där generatorerna
äro kopplade i serie. Följande tabell visar de
hastigheter, som kunna erhållas genom försvagande av
motorfältet under bibehållande av full generatorspänning
och strömstyrka i en utrustning med fyra dieselmotorer.

Antal arbetande	Propellerhastighet
maskiner	Procent
4	100
3	91
2	79,5
l	63

Alla utrustningar ha till dato varit reglerade
enligt Ward-Leonard-principen, dvs. hastigheten
regleras genom generatorspänningen, under det att
dieselmotorerna köra med konstant hastighet. En del
anläggningar äro utförda för konstant ström, vilket
erhålles med en reläanordning. På en isbrytare kan
t. e. propellern fastna, och det är då nödvändigt att
arrangera en möjlighet att ändra strömmen så att
kraftparet ökas. Om propellern blir helt och hållet
fastlåst, måste strömmen därjämte begränsas till
tillåtna värden. Ett annat system, som inom kort skall
installeras använder sig av konstantströmprincipen,
men varierar storleken av strömmen efter de olika
hastigheterna.

I diesel-elektriska utrustningar är det vanligt med
bryggkontroll, så att all start, stoppning och
omkastande av propellern göres från däck. Detta kan
göras på olika sätt med olika system för att ernå
lämpligaste acceleration. Det är vanligt att man har
en alternativ maskinrumskontroll, därest en
olyckshändelse skulle sätta bryggkontrollen ur funktion.
Det lämpligaste sättet för manövrering av
fältmotståndet varierar givetvis för olika skepp, men på
"Brunswick", "Winkler" och "Permian" anpassades
hastigheterna för att ge följande: från full fart i
vardera riktningen till stopp på 10 sek., från stopp
till halv fart på 7 sek., från halv fart till full fart på
28 sek. Hastigheten på motorn, som driver
fältmotståndet varieras kontinuerligt från full hastighet
under startning till långsam ökning av matningen
vid gång med full hastighet; återgång till stoppläget
sker med största möjliga hastighet. Ändamålet med
detta är att öka lasten på motorerna likformigt.

Jordskyddet är arrangerat på ett sätt som liknar
det som användes för växelströmsanläggningar, dvs.
systemet är jordat genom en brytare med ett
begränsande motstånd. I händelse av jordfel, gives en
varningssignal, men driften kan fortgå utan avbrott.
På utrustningar med låg spänning, t. e. 400 volt,
torde ingen j ordning vara nödvändig.

Dessa dieselelektriska utrustningar äro särskilt
lämpliga för tankångare, mudderverk, flodsprutor
och fartyg med kylrum. På dylika förekommer ett
omfattande hjälpmaskinen, pumpar, kompressorer
osv , vilket vanligen måste arbeta när fartyget är i
hamn, och det framdrivande maskineriet är i vila.

Generatorfrånskiljarna äro då tvåvägs, så att stora
hjälpmotorer kunna drivas från huvudgeneratorerna.
För strömleverans till de mindre hjälpmotorerna och
för matning av propellermotorerna och generatorerna
äro hjälpgeneratorer ordnade i tandem med
huvudgeneratorerna. Vanliga instrument kunna
användas för de dieselelektriska utrustningarna, men
de måste vara kraftiga och lämpade att tåla de
vibrationer, som förekomma i maskinrum av detta slag.

Efter föredraget följde en stunds diskussion, i
vilken bl. a, deltogo Mr. R, T. Clarke, från P. & O.
linjen, ägare av fartygen "Yiceroy of India" och
"Strathnaver". Mr. Clarke sade, att han icke trodde
sig kunna bidraga med något bättre bevis för vilka
goda ekonomiska driftresultat, som de nämnda
fartygen hitintills uppvisat, än att hänvisa till sitt
bolags senaste berättelse, varav valda stycken
upplästes. Dr Dorey från Lloyds lät åhörarna veta, att
den stora institution, han representerar, med största
intresse följt utvecklingen på det område, varom
dagens föredrag rört sig. Bl. a. pekade dr Dorey hän
på det intressanta experiment, som den nya svenska
statsisbrytaren i detta hänseende utgör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>