Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 13. 1 april 1933
- Årsmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 13 ÅRG. 63 1 APRIL 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Årsmötet. – I halv skala. – Den nya textiltekniska institutionsbyggnaden i Borås. –
Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. – Notiser. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
ÅRSMÖTET.
Teknologföreningens årsmöte torsdagen den 23
och fredagen den 24 mars ägde rum under
former, som i några avseenden förmånligt avveko från
äldre tradition. Dels hade man förlagt årsmötets
förhandlingar till en av Stockholms bästa
föreläsningssalar, .Borgarskolans stora sal, dels hade
årsmötesbestyrelsen lyckats högst betydligt nedbringa
kostnaderna för de middagar och samkväm som
ingingo i mötet. Folk tycker om att sitta någorlunda
bekvämt under föredrag och diskussioner och sätter
numera också värde på att icke proppas med mat
och dryck för dyra pengar.
Vad årsmötesbestyrelsen däremot icke ännu
riktigt lyckats med var att i lika hög grad intressera
de yngre som de äldre föreningsmedlemmarna för
årsmötet. En allt för liten procent ungdomliga
ansikten lyste upp församlingen under förhandlingarna.
De äldre årgångarna ingenjörer voro däremot väl
och representativt företrädda.
Förhandlingarna togo sin början strax efter kl.
1/2 11 på torsdagen i närvaro av kronprinsenregenten,
kommunikationsministern, representanter
för statsdepartement, centrala ämbetsverk, tekniska
högskolan, ingen j or s vetenskapsakademien, Dansk
Ingeniörforening, ett antal svenska tekniska föreningar
samt ca ett 150-tal föreningsledamöter.
Årsmötet öppnades av föreningens ordförande
direktör Kristoffer Huldt som framförde en
välkomsthälsning och därefter anknöt till aktuella
förhållanden på det ekonomiska området. Vi torde i vårt
land varken sakna förmåga eller vilja att göra en
insats för återgång till s. k. normala tider, yttrade
direktör Huldt. Förtroende saknas dock till vad
som kan och skall göras, till utvecklingen politiskt
och ekonomiskt och till själva framtiden. Men utan
att detta förtroende återvänder är någon förbättring
otänkbar.
Man tvistar fortfarande offentligt och enskilt om
orsakerna till världskrisen. Vi, teknikens utövare,
konstatera, att världens ekonomiska ödeläggelse icke
skapats av ett mekaniskt sammanbrott föranlett av
den tekniska utvecklingen. Den har i visst avseende
haft sin grund i bristande förståelse för och hänsyn
till de ekonomiska lagar, som trots allt gälla. Må
vara att det låter teknokratiskt, men det torde vara
samhället, som på andra områden icke följt den
tekniska utvecklingen och ordnat sig därefter i bästa
harmoni. Industriens och finansens män ha att
tillse, att produktionen sker i proportion till
konsumtion, teknikens män att produktionen äger rum under
de för den mänskliga kraften mest gynnsamma och
människovärdiga betingelser: lättare fysisk
arbetsbörda och förkortad arbetstid, varvid man samtidigt
bör ge möjlighet till ökad materiell försörjning. Man
får icke sätta likhetstecken mellan stegrad
produktion och utveckling. Ett framsteg i en riktning är
icke alltid detsamma som framåtskridande. Kurvan
på den i världen ständigt stegrade maskinella
kraftförbrukningen är icke direkt ett mått på mänsklig
kulturutveckling, om man icke samtidigt kan visa
att människan är i stånd att nyttiggöra stegringen.
Generaldirektör Malm gav därefter en exposé över
de många problem som äro förknippade med
vägtrafikens fortsatta utveckling och statsmakternas
åtgärder härutinnan. Såsom andra punkt på
dagordningen belyste trafikchefen C. Hj. von Porat den för
alla ännu icke elektrifierade järnvägar ytterst
betydelsefulla frågan om lämpliga motorvagnstyper.
Efter lunchrast vidtog diskussion om arbetslöshetsfrågan
ur ingenjörssynpunkt med överingenjör Erik
Aug. Forsberg som inledare – en både till form
och innehåll fängslande framställning. I
fortsättningen spårade diskussionen ur en god stund och
gled in på ränteproblemet samt inflation som
konjunkturbefrämjande faktor.
Teknologföreningens ordinarie stämma, som hade
förlagts till föreningslokalen, ägde rum på
fredagskvällen under ordförandeskap av direktör S.
Nauckhoff. Berättelserna över föreningens verksamhet och
ekonomi godkändes och styrelsen beviljades
ansvarsfrihet. Förslag om årsavgiftens nedsättning för
stockholmsmedlemmar under 27 år till 25 kr. och
över 27 men under 30 år till 35 kr. samt för samma
åldersklasser landsortsmedlemmar till 15 resp. 20
kr. bordlades. Nyutexaminerade chalmersingenjörer
likställdes med kollegerna från tekniska
högskolan ifråga om inträde i föreningen. Till
styrelseledamöter valdes – avsägelser förelågo från
nuvarande ordföranden och andre vice ordföranden
– myntdirektör Alf Grabe, ordf., direktör Uno
Forsberg, 1:ste v. ordf., direktör Sten Westerberg, 2:dre
v. ordf., direktör Ragnar Wahrgren, civilingenjör
Edy Velander och byggnadsrådet Ragnar Hjort.
Till styrelsesuppleanter utsagos stadsingenjör John
Petterson, 1:ste byråingenjör Siffer Lemoine,
civilingenjör Gösta Richert, bergsingenjör Evert
Wijkander och gatudirektör N. K. Sundblad.
Till revisorer valdes 1:ste byrådirektör Axel
Gustrin, civilingenjör Harald Almqvist och kapten
Herman G. Jansson med bergsingenjör Emil Gustafson
och civilingenjör Fredrik Waern som suppleanter.
Sammanträdet följdes av middag, som förflöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0119.html
