Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 13. 1 april 1933
- Den nya textiltekniska institutionsbyggnaden i Borås, av Stig Kjellstrand
- Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenjörer, vilken redan i likhet med avdelningarna för
verkmästare och yrkesarbetare delvis existerar,
kommer att omfatta en 4-årig lärokurs, varav 3 år vid
tekniska elementarskolans textiltekniska linje och 1
år vid en rent fackligt inriktad fortsättningskurs vid
den nya institutionen. Denna fortsättningskurs
kommer även att stå öppen för elever med
avgångsexamen från tekniska högskolor eller elementarskolor,
vilka önska förskaffa sig en textilteknisk
fackutbildning. Dessutom är avsikten att avhålla kortare
specialkurser för personer av skilda kategorier, vilka av
en eller annan anledning äro i behov av textil
tekniska kunskaper, såsom försäljare, konfektionärer,
konstnärer osv. Den vid vävskolan i Borås sedan
många år existerande avdelningen för handvävning
och textil hemslöjd, kommer även att inrangeras
under den nya institutionen och ytterligare utbyggas.
Ritningarna till den nya byggnaden äro utförda
av stadsarkitekten i Borås, Harald Ericson, vilken på
ett mycket lyckligt sätt löst de föreliggande
byggnadstekniska och arkitektoniska problemen.
Maskinsalarna, där mycket starka vibrationer ej torde kunna
undvikas, äro förlagda till en särskild shedbyggnad
med en underliggande sousterrainvåning. Denna
senare blir sidobelyst och kommer att inrymma större
delen av spinnerimaskinerna samt trikåmaskinerna.
I övervåningen komma finspinnmaskinerna och
vävstolarna att placeras, och belysningen blir här
synnerligen effektiv genom shedtaket. De bärande
konstruktionerna, bjälklag etc. i maskinbyggnaden
utföras i armerad betong och väggarna i gasbetong.
Maskinsalarna stå genom en utställningshall i
förbindelse med administrationsbyggnaden, vilken
utföres i två våningar och källarvåning. Hit hava
förlagts lärosalar samt rum för samlingar och
provnings- och undersökningslaboratorier. Speciellt de senare
måste naturligtvis vara absolut vibrationsfria, och
detta är huvudanledningen till att byggnaden delats
upp i två skilda avdelningar. Stig Kjellstrand.
TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.
DECEMBER 1932.
(Copyright.)
Standard Oil har byggt en fabrik, vari ur tung
olja framställes: motorolja för cylindersmörjning i
högtrycksmotorer, lösningsmedel för läcker,
fernissor, för tvål- och textilindustriden samt
explosionssäkert bränsle för flygmotorer. Anläggningen kan
även omläggas på tillverkning av ammoniak och
ammunition. Smörjoljorna framställas i flytande
fasen vid 430°C och motorbränslet i ångfasen vid
540°. Vätet blandas med ånga och upphettas med
katalysator till 1 000° vid ett tryck av 1,05 atö. (A.
Hayes, World Power, h. 58, s. 391.) J.
Woodhuysen framställer ur växtprodukter en smörjolja,
som bibehåller sig oförändrad upp till 150 à 200°.
är fullt neutral och innehåller varken paraffin eller
syra, varför den ej angriper kautschuk. Brandfara
och självantädning förekomma ej. I Martens
frictometer erhölls ’en friktionskoefficient vid 32° av
0,0026 mot 0,0081 för ricinolja vid 72° och
mineralolja med viskositet 17,2 0,0074 vid 69°. (J.
Woodhuysen, Petroleum, h. 49, s. 2.)
En försöksanläggning med panna typ Velox har
byggts för 10 t/h ånga vid 32 atö och 400° eldad
med olja eller masut. Ångbildningen har nått
siffran 500 kg/h och m2 eldyta. Inkl. överhettare och
förvärmare är siffran 100 kg. Värmeöverföringen i
brännkammaren är 7,5 . 106 kal/h och m3
brännkammar volym. Verkningsgraden vid 80° matarvatten är
90 à 92 %. Starttiden är blott 5 à 6 m.
Utrymmesbehovet är ca 30 % i volym gentemot
motsvarande dieselanläggning. Försök göras nu med
kolpulvereldning. En panna om 15 000 kW kan
levereras hopsatt på vanlig järnvägsvagn. (W. G. Noack,
Elektrizitätswirtschaft, h. 24, s. 540.) En
effektstegring kan uppnås hos en panna genom att införa
strålnings-eldytor med artificiell cirkulation samt luftförvärnming
enligt Lamonts system. För en 500 m2
panna bli anläggningskostnaderna för La
Mont-systemet 45 000 guldkronor med Ljungströms förvärmare
och driftkostnaderna 77 guldkronor/h mot 88 gkr/h
med pannan utan denna anläggning. La Mont-förfarandet
tillämpas med framgång på fall då man har
hög eldrumstemperatur eller svårigheter med flytande
slagg. (W. Gumz, Feuerungstechnik, h. 12, s. 179.)
Stearns, Cleveland, har byggt en 16-cylindrig tvåtakts
dieselmotor med kolvar parvis löpande mot varandra
med kilformigt gemensamt förbränningsrum samt två
axlar. Vinkeln mellan kolvbanorna är 133°.
Kolvarna äro av Lo-Ex-aluminium. Spolluft av 1,2 at
lämnas av en Roots fläkt. Cylinderdiameter 82,6 mm
och slaglängd 127 mm. Effekt vid 1 500 v/m 150
hk. Vikt 5,4 kg/hk. (F. Trömel, Automobiltechnische
Zeitschrift, h. 23, s. 574.) Coventry Victor
dieselmotor har två mot varandra liggande cylindrar med
75 mm diameter .och 78 mm slaglängd för 6 hk vici
1 000 v/m och 10 hk vid 2 000 v/m.
Bränsleförbrukning 209 g/ahkh. Medeltrycket i cylindern är 5,25 ät
vid 1 500 v/m och 6,6 at vid 2 000 v/m. Total vikt
72,5 kg, motsvarande 7,25 kg/hk. (Gas & Oil Power,
h. 327, s. 269.)
Atlantångaren Normandies längd är 314 m,
deplacement 75 000 t., maskineffekt 160 000 ahk och
den rymmer 2 100 passagerare samt 1 320 mans
besättning. Turboelektrisk drift med fyra
turbogeneratorer om vardera. 34 200 kW vid 2 430 v/m. Fart
30 knop. Backen är helt fri från alla överbyggnader
och slutar före kommandobryggan med en
vågbrytare. Skrovformen har ut experimenter ats efter 60
modellförsök. 56 räddningsbåtar (Schiffbau, h. 23,
s. 388.) Genom ombyggnad av akter och roder samt
genom ny propeller har hastigheten hos en Black
Diamond ångare ökats från 10,5 till 14,7 knop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0123.html
