Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 14. 8 april 1933
- Tekniska förbundet i Borås — 25 år
- Bankerna och den industriella utvecklingen, av E. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 14 ÅRG. 63 8 APRIL 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Tekniska förbundet i Borås – 25 år. – Bankerna och den industriella utvecklingen. – Aug.
Decker † – Karl F. Johansson † – Ekonomisk översikt. – Notiser. – Litteratur. – Sammanträden.
TEKNISKA FÖRBUNDET I BORÅS – 25 ÅR.
Jubileerna dugga tätt. I dag firar Tekniska
förbundet i Borås 25 års-jubileum och kan begå dagen
med heder. Under de första två decennierna av sin
tillvaro förde förbundet visserligen en rätt så
blygsam tillvaro, medlemsantalet pendlade omkring 50 och
nådde ett par kortare perioder något över 60. För
fem å sex år sedan grep emellertid hemstadens
rastlösa utveckling förbundet som därefter mer än
fyrdubblat sitt medlemsantal, vilket numera vuxit till
omkring 250. Det är emellertid icke enbart
industristaden Borås som satt sin prägel på Tekniska
förbundet. Den rika industriella verksamhet som växt
upp och utvecklats omkring Borås särskilt inom det
för sin textilproduktion över hela Sverige
namnkunniga Marks härad har självfallet i all allmänhet
verkat befruktande på intresset för tekniska spörsmål i
huvudorten.
I yttre avseenden har Tekniska förbundets
verksamhet förlupit efter i stort sett samma linjer som
känneteckna vårt lands övriga tekniska
sammanslutningar – föredrag och diskussioner över aktuella
tekniska frågor, vid lämpliga tillfällen kompletterade
med utflykter till industriella verk och anläggningar.
Man skulle väntat att olika textiltekniska frågor
redan tidigt ventilerats inom Tekniska förbundet och att
förbundet från början skulle blivit ett naturligt
centrum för sådana frågors behandling. Detta har
emellertid icke varit fallet. Den "jalousie de
metier" som så ofta utan skäl utvecklar sig inom
ensartat präglade industridistrikt har väl härutinnan
spelat en viss roll. Först på de senaste åren har
förekommit föredrag med textiltekniskt innehåll under
det att tidigare ortens huvudnäring synes ha varit
bannlyst från föredragsrepertoaren. I stället har
man med liv och lust hängivit sig åt bl. a.
kommunaltekniska och närstående spörsmål, trafikfrågor av
olika slag, stadsplaner, byggnadskonst och mera
allmänna tekniska och vetenskapliga frågor, däribland
den tekniska undervisningen i anslutning till stadens
egen tekniska elementarskola. Därutöver har, som
överingenjör Engblom nyligen framhöll i denna
tidskrift (h. 12 1933), intima förbindelser knutits med
Tekniska samfundet i Göteborg, varjämte förbundet
under de tre sista åren anordnat mera enhetligt
präglade möten berörande resp. ångkraft-, textil- och
vattenkraftfrågor, vilka möten allmänt uppskattats.
Till sitt 25-års jubileum har Tekniska förbundet utgivit
en diger festskrift,[1] vari först förbundets
sekreterare ingenjör Olle Wikström lämnar en redogörelse
för verksamheten under de gångna åren.
överingenjör Alex. Engblom skildrar därefter Borås och
sjuhäradsbygdens industriella utveckling, varefter
ingenjör Oscar Ohlson redogör för bebyggelsen i
Borås förr och nu, civilingenjör Axel Nylander för
stadens kommunaltekniska utveckling, överingenjör
Ph. Spade för kraftförsörjningen, trafikchefen Hj.
von Porat för kommunikationerna samt rektor Ivar
Nordenskjöld för tekniska läroverket och den
textiltekniska utbildningen.
Boråsbygdens förnämliga textilindustriella
utveckling sådan den skildras från familjehushållningen
och hemslöjden via hemindustrien och
förlagssystemet fram till det moderna fabrikssystemets
genombrott och vidare utbyggnad ger en inblick i hela
den väldiga ekonomiska utvecklingen på detta
område. Tillsammans med de tillbakablickar och
nutidsmålningar som parallellt därmed skett inom
festskriftens andra ämnesområden ger verket ett levande
intryck av det betydande arv vår tids tekniker
mottagit från äldre generationer och hur detta förvaltat
och förkovrat går till eftervärlden – ett stycke
svensk kulturhistoria som på det tekniska och
industriella området upprepas över hela vårt land.
BANKERNA OCH DEN INDUSTRIELLA UTVECKLINGEN.
Den svenska kapitalistklassen är numera en talrik
klass, om ordet kapitalist fattas i vidsträckt
bemärkelse. Den del av denna klass, som direkt deltager
i finansiering av företagarverksamhet, är dock
mycket liten. Allmänheten spar, bl. a. förmedelst
försäkringar av olika slag, men allmänheten vill icke taga
risker. Enligt sakkunnigas utsago lära de svenska
spararna i högre grad än andra länders fordra
säkerhet, ja nästan absolut säkerhet, och de vilja icke
taga på sig den risk, som finansiering av industri
innebär. De vilja m. a. o. icke teckna eller köpa
aktier. Risker tagas och uthärdas naturligast av
innehavarna av stora inkomster och förmögenheter, men
antalet av sådana lyckligt lottade personer är i vårt
land ringa. Detta har gjort, att industrien, även
storindustrien, i vårt land nästan i regel förfogar över
[1] Borås 4/4 1933. Festskrift vid Tekniska förbundets i
Borås 25 års jubileum. Pris kr. 7:50. P. A. Norstedt och
söner, Stockholm 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0127.html
