Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 22 april 1933 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användas, vilket är av fördel vid fartygsdrift.
Aluminium-bromur kostar ca 1/6 av kvicksilver.
(H. Barjot, Génie Civil, h. 1, s. 13.)
För Mount Everest-flygningen användes tvenne
aeroplan typ Westland P V 3 med Bristol Pegasus
motorer typ S 3. De skola flyga en väglängd av 260 km
och till en höjd av 10 400 m. En speciell propeller
för flygning över 4 000 m användes, varför
hastigheten på låg höjd ej blir mer än 125 km/h. På 3 700
m höjd är hastigheten 275 km/h. Hela flygningen
tager 82 minuter. Pegasusmotorn har en effekt av
580 hk vid 2 300 v/m och är försedd med kuggväxel
1:2. Aeroplanets totalvikt är 2 250 kg, varav 320
kg bränsle. 2 250 l syrgas medtages. (Times Trade
& Engineering Suppl., h. 760, s. 412.)
Över en del av östra staterna i U. S. A. har en
autogiro bogserat en vimpel 45 à 60 m lång med 3 m
höga bokstäver och på 120 m avstånd från autogiron.
Låg hastighet samt den korta landnings vägen
möjliggör denna reklammetod. (Aviation, h. 12, s. 493.)
För att få en god verkningsgrad vid stora bogsersläp
fordras en stor vattenmassa. Uppfinnaren Kort
har gått ifrån det gamla systemet med en eller flera
propellrar i aktern, låter drivvattnet passera genom
själva fartyget i tvenne tuber med intag kranbalksvis
på bägge sidorna, vilka förenas i en minsta
sektion i fartygets mitt, där drivhjulet är placerat.
Avloppet sker genom ett koniskt rör med ökande
area akterut. En dylik 120 hk bogserare har byggts
för Hannover, som motsvarar 160 hk på en vanlig
bogserare. Verkningsgrad för bogserlinan är i förra
fallet 0,373 och i senare 0,247. (Horn, Schiffbau,
h. 1, s. 1.)
Ett ångfartyg utan skorsten projekteras. Sedan
rökgaserna passerat en Howden-Ljungströms
förvärmare, där de nedkylas från 260° till 115° ledas de till
en särskild kammare, där tvättning och avkylning
sker med vattendusch. Tvättvattnet tages från ett
uttag på huvudkondensorns kylvattenledning.
Tvättvattnets värme tillvaratages i förvärmare, där
matarvattnets temperatur höjes från 25 till 60°.
Ångpannans verkningsgrad stegras härigenom till 88 à 95 %.
(The Shipbuilder, h. 273, s. 37, Verkstäderna, h. 1. s. 15.)
Den finska kanonbåten "Wäinämöinen" är av
Brown Boveri utrustad med dieselelektriskt
maskineri för att få stor manöverförmåga bland de finska
skären och en stor aktionsradie. Dieselmotorerna äro
försedda med Büchi-uppladdning. Maskinrummets
förläggning spelar vid denna anordning mindre roll
och kan underordnas militära önskemål. Syskonfartyget
Ilmarinen går inom kort ut på provtur. (The
Motor Ship, h. 155, s. 378.)
London-Brighton har elektrifierat en ny sträcka
med 660 V likström för en kostnad av ca 54 . 106
guldkronor. Passagerarantalet steg redan 3 månader
efter öppnandet med 25 % och inkomsterna med
16 1/2 %. Kraften tages från "Grid"-systemet med
33 000 V trefasström och omformas med likriktare om
2 500 kW i 18 understationer utan betjäning,
manövrerade från central manöverstation vid Three
Bridges. (H. Walker, The Times Trade & Eng. Suppl,
h. 758, s. 375.)
Belfast’s omnibusbolag har börjat använda ett
motorbränsle bestående av 90 % lätt (uttvättad) tjärolja
från gasverket och 10 % vattenklar 90/190° Solventnafta.
Specifik vikt 0,951. Tjärsyror 15 %,
kolrester 0,34 % samt aska 0,04 %. Flampunkt i slutet
rum 54°. Med ren bensin var bränsleförbrukningen i
bussarna 0,3,5 l/km. Med tjäroljeblandningen erhölls
0,235 l/km. (M. Stuart, Petroleum, h. 1, s. 3.)
Soc. Anonyme des Pneumatique Dunlop har
provkört hos Paris Lyon Mediteranée på en bibana en
6-cyl. Hotchissbil, som försetts med 8 st. små ledhjul
i två boggieliknande anordningar, som påsättas,
varvid bilen lyftes på spåret med en liten lyft- och
vändningsanordning i spåret. Hastigheter upp till 90 km
har nåtts. Drivhjulen äro de vanliga men styrinrättningen
låses. (De Ingenieur Verkeerswezen, h. 3, s. V 29.)
Maffei-Schwarzkopf manövrerar huvudströmbrytare
samt fram- och backströmbrytare för sina banmotorer
från samma axel som kontrollera, varigenom de vid
starka spänningsvariationer särskilt stora
inkopplingsmagneterna eller tryckluftmanöverapparaterna
för dessa kunna inbesparas. Sammankopplingen sker
med en planetväxel. (K. Hille, ETZ, h. 1, s. 9.)
I Gröditz togs en anläggning med 100 kV
expansionsströmbrytare i drift i april 1932.
Strömbrytarna äro placerade utomhus och äro försedda med
synlig avskiljarekontakt. De manövreras med
tryckluft för 6,5 atö. Kompressormotorerna in- och
urkopplas automatiskt för hållande av konstant tryck i
luftbehållarna. Anläggningen belyses nattetid med
strålkastare. (H. Lütjens, ETZ, h. 2. s. 31.)
Minsta gasförbrukningen hos en tryckgasströmbrytare
ernås vid låga spänningar genom kortaste
möjliga varaktighet hos kontaktblåsningen och vid höga
spänningar genom att hålla det skadliga rummet litet
mellan urkopplingsventil och munstyckskontakten.
Strömbrytarna utföras nu vertikala med utväxlingsbara
manöverventiler och utlösningsmagneter i ett
block. Vid 100 kV gör man två avbrott per fas.
(W. Uebermuth, ZVDI, h. 2, s. 40.)
I ett homogent elektriskt fält nedsätter fuktigheten
oljans genomslagshållfasthet betydligt mera än i ett
inhomogent fält beroende på rörelserna hos de
fibrer, som sväva i oljan, vilka attraheras och
bortstötas från elektroderna och i ett homogent elektriskt
fält drivas in mot mitten, där de slutligen bilda en
överslagsbrygga mellan elektrodernas mittpunkter.
Då fibrerna nämligen uppsuga fuktighet, så blir
denna utslagsgivande för överslaget. Vid
inhomogena fält däremot uppstår en virvelrörelse hos oljan,
som förhindrar bildningen av fiberbryggan. (Rebhalm,
ETZ, h. 1, s. 4.)
I runt tal är en tredjedel av driftspänningen
lämplig för kortslutning och smältning av rimfrost vid de
vanliga areor hos kraftledningar, som i medeltal
förekomma vid spänningar från 15 upp till 110 kV.
Ledningslängderna antagas då i medeltal ha varit i
meter lika med spänningen i kilovolt. Den
erforderliga effekten är i kW i runt tal 0,1 av spänningen
räknad i volt. Man kan ofta använda spänningen
från ett annat nät, lämpligen ca 1/3 av driftspänningen.
För små areor värmer man 0,5, h och stora
upp till 1 h. (K. Halbach, ETZ, h. 2, s. 33.)
Vibrationer kunna vid kraftledningar vålla
utmattningsbrott av ledningstrådar vid linans fästpunkter.
Påkänningarna minskas genom elastisk förstärkning
av linklämmorna, och vibrationerna förhindras med
dämpare anbragta vid svängningsbukar och avstämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
