Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 147 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Några allmänna synpunkter på vägtrafikens problem, av G. Malm - Motorvagnstyper för järnvägsdrift, av Hj. von Porat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motorfordonstrafiken, och kungl. maj:t bör i
densamma kunna få ett gott stöd för reglering av
konkurrensen mellan bilar och järnvägar.

Det är endast att hoppas, att förslaget ej vid
genomförande i småsnålhetens tecken skall fuskas
bort. Vägväsendet omsätter årligen så oerhört stora
statsmedel, att en kunnig och omsorgsfull ledning
och kontroll inom området måste tillskapas, och jag
tror, att kommitténs förslag giver en god
utgångspunkt. Det ligger makt uppå, att styrelsen blir i
stånd att leda, att positivt förebygga fel, t. e.
beträffande planläggning av vägar m. m., och ej endast
genom efterkontroll konstatera felen.

Motorfordonstrafikens ekonomi.

Frågan om den moderna motorfordonstrafikens
ekonomi och dess betydelse såsom ekonomisk faktor
är ännu ganska litet studerad i vårt land, och detta
torde för övrigt gälla för hela världen. 1931 års
sakkunniga ha för avsikt att söka tränga in i denna
fråga, men tyvärr ha vi ej ännu hunnit särdeles långt.
Fältet är rätt svårarbetat, då det lider stor brist på
statistiska uppgifter.

Vi ha till en början sökt beräkna grundelementen i
motorfordonstrafikens totala självkostnader i vårt
land med utgångspunkt från bensinförbrukningen,
motorfordonsbeståndet, trafikräkningen och andra
åtkomliga faktorer. Den preliminära beräkningens
resultat återgives i nedanstående tablå.

Motortrafikens i Sverige årskostnad år 1931.

	Kostnad	Summa
	mill. kr.	mill. kr.
Fordonsbeståndet, avskrivning och räntor . . .	130	130
	––––
Försäkringar . . .	25
Garage . . .	26
Administration . . .	2
Reparationer och underhåll . . .	70	123
	––––
Bemanning . . .	150	150
	––––
Bränsle (exkl. skatt) . . .	52
Gummiringar (exkl. skatt) . . .	19	71
	––––
Fordonsskatt . . .	18
Bensinskatt . . .	31
Gummiskatt . . .	7	56
––––––––––––––––
	Summa mill.	kr. 530

Ca 2:50 kr. per fordonsmil.

Läggas därtill de årskostnader, som ligga utanför
vägarna och som år 1931 uppgingo till ca 50 mill.
kr., kommer man till en total årskostnad av ca 580
mill. kr. och en kostnad per fordonsmil av ca 2:75 kr.
Det måste erkännas, att många osäkerhetsmoment
vidlåda beräkningarna, men det är dock åtskilliga
slutsatser, som kunna dragas.

1) En blick på siffrorna visar, att det rör sig om
väldiga belopp, och man frågar sig omedelbart, om
ej avsevärda besparingar kunna ske. Det ligger i
öppen dag, att så måste vara fallet, dels genom
tekniska framsteg och övergång till mera ekonomiska
åkdon och dels samt framförallt genom
motorfordonstrafikens organisation.

Enligt min tro kommer också bilens konkurrens
med andra landstrafikmedel, framförallt järnvägarna,
alltjämt att fortgå och kanske nog så hårt, men man
får väl antaga, att den kommer att utkämpas med
jämnare vapen.

2) En annan observation är, att motorfordonstrafiken
starkt tär på vår handelsbalans. Det är väl
åtminstone ca 100 mill. kronor, som årligen gå till
utlandet. Till jämförelse må nämnas, att
järnvägstrafikens totala inköp från utlandet går till ca 15
mill. kronor årligen.

Ur nationell synpunkt måste man således livligt
önska och hoppas på en snabb tillväxt av den
svenska bilfabrikationen och likaledes på en produktion
av användbara, konkurrenskraftiga inländska. bränslen.

Det finnes ju en mångfald punkter i motortrafikens
ekonomi, som vi måste söka ytterligare belysa till
ledning för bedömandet, men vi ha ännu ej medhunnit
det. Viktigast är ju dock, att företagarna på
motorfordonstrafikens område själva av erfarenheten lära
sig räkna rätt. Att det ligger mycken felkalkylering
bakom nuvarande tillstånd, torde vara ganska visst.

Det är klart, att en orientering av detta slag inom
ett så oerhört vidsträckt ämne som vägtrafikproblemet
måste bliva synnerligen fragmentarisk. Det
är ännu så mycket, som är ostuderat, att man får
nöja sig med att så att säga lägga en linje genom
de kända, fasta punkterna och tillfälligt bygga över
de okända schakten mellan dem. Det finnes ett tills
vidare obegränsat arbetsfält för genomforskande av
dessa schakt.

Vad som är alldeles visst är, att vägtrafikmänneri
ha en stor uppgift för lång tid framåt. Läget
påminner mig om, när vi i min ungdom fingo kasta oss
på vattenkraften såsom ett nytt arbetsfält. Men.
en sak måste ihågkommas av alla trafikmän på land.
Det finnes både vägar och järnvägar, och det gäller
att rationellt fördela transportuppgifterna mellan dem.

MOTORVAGNSTYPER FÖR JÄRNVÄGSDRIFT.

Rubricerade föredrag hölls av
trafikchefen Hj. von Porat. De
motorvagnsfirmor, som ställt detaljuppgifter och
ritningar till föredragshållarens förfogande,
ha uttalat önskan om att dessa detaljuppgifter
och ritningar icke f. n. måtte publiceras.
Med hänsyn härtill har tidskriften
inskränkt sig till att i det följande referera
vissa delar av föredraget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>