Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 17. 29 april 1933
- Arbetslöshetsfrågan ur ingenjörssynpunkt, av Erik Aug. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARBETSLÖSHETSFRÅGAN UR INGENJÖRSSYNPUNKT.
Av överingenjör Erik Aug. Forsberg.
Den oerhört långvariga och svårartade
ekonomiska kris, som för närvarande hemsöker världen,
ställer oss alla inför nya och svårlösta problem.
Inför själva huvudfrågan, den örn krisens orsaker
och egentliga natur, känner man som aldrig förr, att
okunnighet är vanmakt. Icke ens de mest erfarna
finansmän, nationalekonomer och statsmän ha
lyckats genomtränga detta problem, och det ser även
ut som om de åtgärder, som vidtagas, gjorde mera
skada än gagn.
Beträffande åtskilliga av de partialproblem, som
stå i mera eller mindre direkt samband med den
allmänna krisen, är förhållandena lika förvirrade; åsikt
brytes mot åsikt, åtgärd vidtages mot åtgärd.
Ett av de allvarligaste av dessa partialproblem är
arbetslösheten. I själva verket kanske det ej är
riktigt att anse denna som ett partialproblem; som en
följd av den allmänna krisen. Man kan tvärtom
fråga, vilket som är orsak och vilket verkan, krisen
eller arbetslösheten.
Förloppet – vad som nu än från början må ha
orsakat detsamma – synes mig påminna om vad som
sker vid uppmagnetiseringen av en dynamomaskin.
Ett litet spår av magnetism inducerar en obetydlig
elektrisk ström, som ökar magnetismen, som ökar
strömmen osv. till dess ett jämviktstillstånd nås.
På liknande sätt orsakar en – kanske i sig själv
obetydlig – försämring av de ekonomiska
konjunkturerna en viss, obetydlig arbetslöshet. Härigenom
minskas köpkraften hos allmänheten, och den
obetydliga konjunkturförsämringen ökas i någon mån
med resultat av ytterligare förstoring av arbetslösheten osv.
Jag vill naturligtvis icke ens antyda, att den
mekanism jag härmed skisserat, skulle innebära något
slags förklaring till krisens orsaker och
beskaffenhet, att dessa förhållanden äro långt svårare och
mera komplicerade är ju uppenbart.
Men jag har velat framhålla, att mellan den
ekonomiska krisen och arbetslösheten förefinnes en
stark växelverkan. Så stark i själva verket, att
man med ett visst berättigande kan fråga sig, om ej
dessa företeelser rent av ömsesidigt betinga varandra.
För undvikande av missförstånd kanske jag bör
framhålla, att jag med arbetslöshet i detta samband
menar den abnorma arbetslösheten, ej den normala,
som i viss grad förefinnes även under goda konjunkturer.
Jag tror knappast, att någon vill bestrida, att om
krisen försvunne, även arbetslösheten skulle
upphöra. Men jag tror, att det även ligger ett visst
berättigande i det motsvarande resonemanget, att om
man genom någon kraftåtgärd kunde få bort
arbetslösheten, skulle krisen upphöra.
Jag tänker emellertid ej fullfölja dessa resonemang
vidare. Det skulle endast leda till tomma
spekulationer, och jag är den första att medge, att jag
ej är kompetent att föra ett dylikt resonemang till
ett logiskt slut. Jag har berört ifrågavarande
omständigheter endast för att rikta uppmärksamheten
på, vilken central ställning arbetslöshetsfrågan i
själva verket intager, samt för att sedan från början
göra klart, att när åtgärder mot arbetslösheten
diskuteras, dess samband med den allmänna krisen
måste hållas i minne.
Men även om vi för ett ögonblick förbise
arbetslöshetens samband och växelverkan med den
allmänna världskrisen, måste man medge, att
arbetslösheten redan i och för sig som isolerad företeelse
betraktad är allvarlig nog för att förtjäna den
enskildes och det allmännas största uppmärksamhet.
Sådan uppmärksamhet har även i riklig mån
kommit arbetslöshetsfrågan till del.
Det första, som inför en sådan företeelse som
arbetslösheten måste göras, är givetvis att söka,
åtminstone för tillfället, undanrödja dess svåraste
följder. En symptomatisk behandling av en sjukdom
anses ju i allmänhet ej vara det rätta, utan
behandlingen bör bortskaffa orsaken till sjukdomen, men i
vissa fall, där själva symptomen kunna bliva av
ödesdiger natur, måste undantag göras. Det måste
så vitt möjligt förhindras, att en oförskyllt
arbetslös lider nöd.
Men lika säkert, som en dylik nödhjälpsverksamhet
är behövlig, lika visst vore det ett ödesdigert
missgrepp att inskränka sig till densamma. Man
måste tränga djupare och söka avhjälpa själva
orsaken till arbetslösheten och sålunda göra
nödhjälpsverksamheten överflödig.
Men härmed är man åter framme vid det oerhört
svåra problemet om arbetslöshetens egentliga
orsaker och möjligheterna att undanrödja dessa.
Varje ansvarskännande människa är tvungen att
söka bilda sig en uppfattning om dessa frågor, och i
alldeles särskilt hög grad är detta fallet med oss
ingenjörer.
Vår särskilda rättighet och skyldighet att taga
ställning till arbetslöshetsproblemet beror på två
omständigheter.
Först och främst är mycket ofta hela vår
verksamhet intimt förknippad med den industriella och
ekonomiska verksamheten. Vi ha i vår dagliga
verksamhet kontakt med många förhållanden, som
inverka på och åverkas av arbetslösheten, och vi ha
därför vissa förutsättningar att bättre än många
andra samhällsgrupper bilda oss en uppfattning av
nätet av orsaker och verkningar.
Vidare – och detta är kanske allra viktigast –
anses vi på många håll som "part i målet".
Den moderna teknik, som har oss ingenjörer till
upphovsmän, och som har möjliggjort en betydlig
ökning av det mänskliga arbetets produktionsförmåga,
betecknas ofta som en orsak, ja rent av
orsaken, till arbetslösheten. Det är av vikt att vi gå till
rätta med oss själva och göra klart för oss, i vilken
mån en dylik uppfattning kan vara berättigad, och
hur långt vårt ansvar sträcker sig.
Jag vill därför i det följande i all korthet framlägga,
hur jag i min egenskap av ingenjör ser på
arbetslöshetsproblemet.
Som jag redan inledningsvis har framhållit är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0160.html
