Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 169 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Sveriges ädelmalmsfyndigheter, av Axel Gavelin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 6. Skelleftefältets malmförekomster.

Mängderna av koppar per m avsänkning i dagen
äro nästan lika för Skelleftefältet och för Bergslagen,
ca 3 000 ton för det förra, ca 3 500 ton för det
senare, medan desamma för Sydsverige utgjort knappt
1/10 av detta belopp. Zinkinnehållet har i Bergslagen
varit omkring dubbelt så högt som inom Skelleftefältet,
som dock enligt beräkningarna skulle ha lika
mycket som Sydsverige. Härvid bör emellertid
påpekas, att zinken i Sydsverige huvudsakligen är
koncentrerad i Åmmebergs rika zinkmalmer, medan den
inom Skelleftefältet till största delen ingår i
zink-haltiga svavelkisanrikningsmalmer. I avseende på
blyinnehåll kommer Skelleftefältet lågt i förhållande
till Bergslagen, endast ca 7 1/2 %, och är bara något
mer än hälften av Sydsverige. Silverinnehållet skulle
vara något, men ej mycket lägre än i Bergslagen.
Däremot blir Skelleftefältets guldinnehåll 4 à 5
gånger så stort som Bergslagens och Sydsveriges
tillsammans. – Beträffande halterna av kissvavel
ligger också Skelleftefältet starkt över de andra
distrikten. Det är tydligt, att vi här ha landets största
reserver av svavelmalmer.

Fig. 4 åskådliggör grafiskt tabellens värden på de
tre huvuddistriktens malmareor och metaliinnehåll
och fig. 5 fördelningen av koppar, bly och zink inom
landets sulfidförekomster.

Till vad i tabellen är anfört rörande metall- och
svavelinnehåll i Skelleftefältsmalmerna bör kanske
några ord tilläggas rörande beskaffenheten av
svavelkistillgångarna inom detta distrikt.

Frånsett de svavelkvantiteter som ingå i de
zinkrika malmerna och i de kopparrikare typerna har
man den uppgivna i svavelkis bundna svavelmängden
ingående i, per 1 meters avsänkning, ca 170 000
à 180 000 ton svavelkis med mindre än 2 %
koppar och låga zinkhalter. Av denna kvantitet synes
omkring 1/4, alltså ca 45 000 ton, vara svavelkis med
mellan 38–47 % svavel, dvs. styckekis. Den övriga
svavelkismängden, omkring 130 000 ton per meter,
utgöres av anrikningskis med under 38 % svavel,
i de mest lågprocentiga malmtyperna sjunkande
ända ned till ca 20 %, alltså mellan 20–38 % svavel.

Så rikligt företrädd som arsenik visat sig vara
inom Skelleftefältet, är det att vänta, att även
svavelkisen därstädes skall vara avsevärt arsenikhaltig.
Så är förhållandet i flertalet av fyndigheterna,
såsom Rakkejaure, Boliden, delar av Mensträskfältet
m. fl. I svavelkismalmerna inom dessa fält är det
vanligt med en arsenikhalt av. i medeltal för en
fyndighet, från några tiondedels procent till nära 1 %;
lokalt kunna arsenikhalterna bli ännu högre. Inom
Malånäsfältet och en del av Mensträskfältet m. fl. är
arsenikhalten åter så låg som några hundradels till
en tiondedels eller högst ett par tiondedels procent.

Selen är någon gång frånvarande men synes i
allmänhet förekomma från ett par tusendels till 0,01 à

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>