Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 177 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Bolidenföretaget, av Oscar Falkman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

400 000 ton. Sedan har den långt
överflyglats av andra gruvor.

Sveriges silverimport var ca 48 ton
under 1931 och ca 30 ton under 1932.
Bolidens blivande silverproduktion
motsvarar alltså nära 40 % av 1931
års import. Någon silverproduktion
av betydelse har ej förekommit i
landet, sedan Sala silvergruva slutade
sina dagar på 1890-talet. Sala var en
gång en för dåtida förhållanden stor
silvergruva. Därifrån erhölls under
gruvans glansperiod på Gustaf Vasas
tid 3 till 4 1/2 ton metalliskt silver pr
år. Det var alltså i alla fall ej mer
än omkring 1/5 av vad Boliden kommer
att lämna, men likafullt ansågs Sala
då som en rikets skattkammare. Men
silverpriserna voro, relativt sett,
också helt annorlunda än nu, då de som
bekant äro jämmerliga. För Boliden
spelar därför också silverutvinningen
en underordnad roll. Sala gruva
skulle tydligen i dag varit skäligen
betydelselös, om den på sin tid sparats
åt kommande generationer.

Vad guldet beträffar, har världens guldproduktion
varit starkt stigande under de senaste åren. Under
1931 var den ca 680 ton och under 1932 omkring
730 ton (största årsproduktion hittills). Bolidens
guldtillverkning kommer såsom synes att motsvara
knappt 1 % av världsproduktionen. Sydafrika är
största producenten och levererar f. n. ca 51 %.
Sedan komma i tur och ordning Canada med 13 %,
U. S. A. med 10 %, Ryssland, Mexico och Australien.

De afrikanska guldgruvorna ligga som bekant till
största delen i Transvaal. Det i de sydafrikanska
gruvorna kända malmförrådet skulle att döma av
tillgängliga rapporter icke räcka mer än kanske
något över 10 år vid den brytning, som nu bedrives.
Då det – så länge penningväsendet är bundet vid
guld – är av stor betydelse för konjunkturutvecklingen
i världen, att guldproduktionen kan
upprätthållas, får man emellertid hoppas, att
malmtillgångarna i dessa liksom i så många andra gruvor komma
att växa, medan man bryter. Genomsnittsguldhalten
i de sydafrikanska guldgruvorna är endast något
över 10 gr guld pr ton, vilket bestyrker vad jag
redan i inledningen av mitt anförande antydde,
nämligen att de i stort tillgodogjorda malmerna äro
genomgående mycket guldfattiga. Därför behöva
guldgruvor heller icke vara så glänsande affärer,
som namnet skulle giva anledning antaga. Endast
några få av världens större guldgruvor bryta malm
med över 30 gr guld pr ton, medan det bland dem
finns gruvor, där malmen i genomsnitt ej håller
mer än 8 gr/t. Bolidens guldhalt är, som jag förut
nämnde, ca 19 gr/t, men Boliden kan på grund av
malmens f. ö. helt olika beskaffenhet icke direkt
jämföras med de andra guldgruvorna.

Att döma av de förteckningar, som man ser över
världens ledande guldgruvor, skulle Boliden-gruvan,
räknat efter produktionskvantitet guld pr år, komma
ungefär nr 25 i ordningen. I Europa står den främst
Det förtjänar nämnas, att den ibland på Boliden
använda benämningen "Klondyke i miniatyr" är

Fig. 11. Karta över bolagets bostadsområde Örjansberget vid Kallholmen.

– bortsett från att Boliden verkligen bra litet
liknar Klondyke –, oegentlig även på den grund, att
Klondyke totaliter icke givit mycket mera guld, än
man har anledning räkna med att erhålla från Boliden.

I Sverige har guld tidigare erhållits från Falun
och Ädelfors. Guldhalten i Faluns kopparmalm
tycks ha varit några få gr per ton och därifrån
erhölls under ett 30-tal år från omkring 1885 50 à 100
kg guld per år. Faluns guldproduktion under hela
den tid, som guld utvunnits, har uppgått till inalles
2 1/4 ton – alltså en tredjedel av vår årsproduktion.
Vid Ädelfors bröts på sin tid en malm med ca 6 à 8
gr/t guld. Den sammanlagda guldproduktionen
därifrån har uppgått till ca 140 kg.

Enär, såsom förut påpekats, guldet spelar den
största rollen för Boliden-företaget, är det givetvis
av intresse att söka bilda sig en uppfattning om
guldets framtid. Storleken av världens
guldproduktion har jag redan nämnt, den är f. n. ca 700 ton
per år. Den större delen därav går till monetära
ändamål. Det nuvarande världsförrådet av
monetärt guld är ca 18 000 ton, vilket ju inte låter så
mycket. Ännu mindre imponerande verkar
kvantiteten, när man tänker på, att den motsvarar en
guldkub med endast 9,8 meters sida. Men värdet
är aktningsvärt, approximativt 12 milliarder dollars.
Av detta guldförråd låg vid detta års början ca
61 % i Amerika och Frankrike.

Guldet har länge varit underlag för penningväsendet
praktiskt taget överallt. Det har härför
också urgamla traditioner. Det användes såsom
värdemätare redan av egyptier, babylonier och
fenicier. I det moderna Europa var emellertid silver
tidigare den egentliga myntmetallen. Guldmyntfot
infördes successivt i de olika länderna först under
1800-talet. I dessa yttersta tider har guldets
dominerande ställning inom penningväsendet börjat något
vackla. En del länder ha frångått guldmyntfoten
och man känner en viss osäkerhet hur det skall gå
hos de övriga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>