Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 183 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Smältverket vid Rönnskär, av Axel Lindblad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 13. Kolpulverbrännare.

Något tekniskt hinder att i stället för stenkolspulver
använda träkolspulver finnes naturligtvis icke,
men träkolen äro under normala förhållanden alldeles
för dyra. Skulle kolimporten däremot bli avstängd,
kan det ju tänkas, att träkolen få rycka in, och då
stenkol i stort sett är det enda råmaterial, som vi
behöva importera, så betyder detta, att smältverket
kan hållas i gång, även om landet avstänges från
varutillförsel utifrån.

Fig. 14 visar en bild av flamugnsbyggnaden.

Slaggen, som i vikt uppgår till ca 80 % av den
inmatade malmens vikt, alltså f. n. till icke mindre
än omkring 800 ton per dag, bortfraktas antingen i
smält eller granulerat tillstånd. Transporten av smält
slagg sker i slagg vagnar av gjutjärn, som dragas av
ett litet lokomotiv ut till tippen, där slaggen
uthälles i flytande form. Vid granulering, som sker på
vanligt sätt med hjälp av en vattenstråle,
transporteras den granulerade slaggen först medels en
elevator upp i en förrådsficka, från vilken den tappas i
järnvägsvagnar för att fraktas vidare till sin
bestämmelseort. All slagg har hittills använts för
utfyllnings- och planeringsändamål.

Den vid smältningen bildade, huvudsakligen av
kopparsulfid och järnsulfid bestående skärstenen,
tappas som nämnt från flamugnens ena långsida ned
i en med travers manövrerad skänk, varifrån den
tömmes på konvertrarna för att blåsas.

I allmänhet är skärstenen av ungefär följande sammansättning:

Fig. 14. Flamugnshus.

Fig. 15. Konverterhallen.

Gu . . .	17 %		Au . . .	165 g/ton
Fe . . .	47 %		Ag . . .	500 g/ton
S . . .	25 %

Rätt stora variationer förekomma dock, beroende på
kopparhalt i malmen och på graden avrostning.

Vi komma nu på vår vandring fram till konverterhallen,
av vilken en interiör visas å fig. 15.
Dimensionerna äro 105 m i längd, 14 m i bredd samt
12 m i höjd upp till kranbanan. Hallen bestrykes av
tvenne elektriska traverser med 15 resp. 25 tons
lyftkraft på huvudhissen och 3 tons lyftkraft på
hjälphissarna, av vilka varje travers har 2 st.

Konvertrarna, av vilka en schematisk bild visas i
fig. 16, äro till antalet fyra; en femte är under
byggnad. De äro av vår egen konstruktion med
yttermantel av 20 mm plåt, en diameter av 2,7 m och en
längd av 3,5 m. Infodringen utgöres av magnesittegel.
Manövreringen sker medels en med kuggväxel
utrustad likströmsmotor. För att undvika risken av

Fig. 16. Schematisk bild av konverter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>