Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1933 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övrigt ger fartygstypen större rymd och längd,
större dödvikt och bättre gång i ballast. (The Times
Trade & Eng. Supplement, 1933, h. 762. s. 464.)
Melcher anordnar kring propellrarna längsgående
vattenledrännor, vilka minska sugningsmotståndet och
öka propulsionsverkningsgraden. De äro utformade
med såväl för som akter om propellern tilltagande
krökningsradier och minimum ligger där
propellervattenströmmen har sitt kontraktionsställe.
(Norden,1933, h. 8, s. 57.)
Luft-Hansa har anskaffat ett fartyg som stödjepunkt
för flyglinjen till Sydamerika. Från Tyskland
till Rio kommer man på fyra dagar. Fartyget
förlägges mellan Gambien i Afrika och sydamerikanska
kusten. Ångaren har ett deplacement om 5100 t
och en fart av 11,5 knop. Landningen sker med
landningssegel, som sträckes då ångaren sätter fart,
varefter flygbåten tages ombord med kran och
placeras på katapult, 42 m lång och med en vikt av
58 t. En flygvikt av 14 t kan medelst tryckluft av
160 ät, accelereras till 150 km/h på 1,52 s. (E.
Gossow, VDI-Nachrichten, 1933, h. 8, s. 3.)
Metropolitan Vickers har levererat lokomotiven till
en 190 km lång, nyligen elektrifierad järnvägssträcka
i Ungern enligt v. Kando’s system. 50 p enfasström
för 110 kV uttages direkt från statens kraftnät
och nedtransformeras för järnvägen utan att
omformas till 16 000 V. Två understationer finnas för
2 à 3 X 4 000 kVA. Loken ha en effekt av 2 300 hk
och 36 st. skola användas. I loken fasomformas
från 50 p enfasström 16 kV till trefas växelström
1 000 V. (World Power, 1933, h. 110, s. 87.)
På nuvarande ånglok stryker röken längs pannan
och hindrar sikten för föraren. Med modeller i
vindtunnel har man fått fram en förbättrad form på lokets
utsida, varigenom röken lyftes upp över förarhytten
och ett lager av ren luft införes mellan röken och
loket. Luftmotståndet hos loket har även minskats
med ca 35 %. (J. Green, Canadian Journal of
Research, 1933, h. 1, s. 37.)
Professor Kühne, München, har gjort prov med
träkolsgasdrift av lastbilar. En 52 hk bensinmotor
förlorar 38,2 % av sin effekt vid drift med träkolsgas.
Höjer man kompressionen med 80 %, är effekten
fortfarande 20 % mindre. Träkolsförbrukningen sjunker
samtidigt från 1,2 till 0,8 kg/hkh. Provturer ha
utförts med en 3 t lastbil med totalvikt 5,1 t.
Bränsleåtgången var 0,36 l/km bensin och 0,87 kg/km trä.
Generatoranläggningen kostar inbyggd 2250
guldkronor. Driftkostnaderna blir 1,37 guldkronor/100
tkm med träkolsgas och 4,1 gkr/100 tkm med bensin.
(Verkehrstechnik, h. 4, s. 91, 1933.)
Staten Sachsen har i trafik 6-hjuliga Büssingbussar
med två bredvid varandra uppställda 6-cylindriga
160 hk motorer. Motorerna ha ett normalt varvtal
av 2 000 v/m. Bussens längd är 12,5 m och bredd
2,35 m. Tryckluftbroms användes. Maximalhastighet
100 km/h. Bränslebehållaren rymmer 350 l.
Bussen rymmer 50 passagerare. (1933, Riedel,
Verkehrstechnik, h. 4, s. 86.)
Tack vare tyska billagen, som gynnar trehjuliga
fordon under 350 kg gentemot fyrhjuliga, så ha de
förra fått en vidsträckt användning i Tyskland. Man
synes föredra att låta det styrda hjulparet gå främst.
Fordonet lämpar sig endast för hastigheter under 40
km/h, om hjulparet monteras baktill, men upp till
175 km/h, om det styres och går främst. Motorn
driver det ensamma hjulet. (E. Wesnigk, Z. V. D. L,
1933, h. 4, s. 96.)
Nuvarande startning av likriktare sker med en
kontaktstång, som doppas ned i kvicksilvret och efter
tillbakadragning tänder ljusbågen. Slepian använder
en volframtråd neddoppad 1 mm i kvicksilverkatoden,
som gives en lämplig strömstyrka för att få en
ljusbågskatod i beröringsytan utan att behöva lyfta
upp tråden. Detta kan med lätthet ske varje sekund.
Man kan även utbyta volframtråden mot en smal
stav av stort motstånd, varvid strömstyrkan
lämpligen bör ge en spänningsgradient av 100 V/mm. Man
förväntar att likriktarens dimensioner med denna
anordning skola kunna minskas. (Electrical Times,
1933, h. 2155, s. 177.)
Vid stora svängbroar med Leonardutrustning kan
kontrolleras många steg minskas, om man i
fältströmkretsen på generatorn kopplar in en s. k.
dämpningsmaskin, som vid sin acceleration och
tillsammans med en lämpligt avvägd svängmassa stegrar
spänningen successivt. Fältet och dämpningsmaskinen
äro parallellkopplade. Den senare har en max.
hastighet av 1 500 v/m. (C. Schiebler, Die
Bautechnik, 1933, h. 1/2, s 35.)
Fyra standardmodeller av General Electric’s
tryckoljebrytare tillverkas. Typen för 15 kV med en
brytningsförmåga av 500 MVA har två avbrott per
fas och alla tre faserna i en oljebehållare.
Brytavståndet är vid en vanlig strömbrytare av modern
konstruktion 203 mm, enär ljusbågen vid små
strömstyrkor kan få en längd av 178 mm. Vid större ström
verkar släckningskammaren starkare. Vid tryckoljebrytaren
däremot håller sig ljusbågslängden under 50
mm oavsett strömstyrkan. Brytavståndet har
därför minskats till 76 mm. Den äldre typen var 145
cm hög och innehöll 215 l olja. Den nya är 94 cm
hög och innehåller blott 1/3 så mycket olja. (Sträng,
General Electric Review, 1933, h. 2, s. 94.)
Concordia-säkerhetsmetallen består av en kort
säkerhetsmetall, som håller en fjäder spänd. Vid
avsmältning drar fjädern isär kontakten ungefär som i
en strömbrytare. Den är placerad i en
ljusbågskammare och vid brytningen införes en särskild
brytvätska. Apparaten har utförts upp till 220 kV och
för strömstyrkor från 1/4 till 500 A. (A. Hofman,
Z. V. D. L, 1933, h. 4, s. 99).
I London har nedlagts en 4 km lång kabel under
gastryck för 66 kV bestående av tre 95 mm2
enfaskablar isolerade för 33 kV och av triangelformad
sektion för att blymanteln lättare skall sammantryckas
av det yttre gastrycket än om rund sektion
användes. Kabeln är förlagd i stålrör i längder om
4,5 à 12 m, vilka sammansvetsas på förläggningsplatsen.
Rörsträngen är fylld med kvävgas av 12 at
tryck, som bibehålles med automatiskt reglerade
anslutna stålflaskor. Kostnaden blir 25 % lägre än för
vanlig kabel och tillåtna belastningen 30 % högre.
(Electrical Times, h. 2 159, s. 311, 1933.)
Aron-fabriken tillverkar en trefasmätare med
printometer, som på en pappersremsa trycker
medelbelastningen under en kvart eller en halvtimme.
Mätaren har ett kWh räkneverk samt maximalvisare,
som överensstämmer med printometerns högsta värde.
Även klockslaget tryckes på remsan. Printometern
trycker tre siffror och avläsningsnoggrannheten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
