Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1933 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Väg- och vattenbyggnadsbyrån - Tekniska högskolan och den nya läroverksstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
0,001 av maximalvärdet. (Elektrotechnische
Zeitschrift, 1933, h. 9, s. 213.)
Vid fall, där en glödlampas plötsliga slocknande
kan medföra obehag eller fara, användes med fördel
en ny konstruktion med två parallellkopplade
glödtrådar, då man kan förutsätta, att båda trådarna ej
samtidigt gå sönder, varför man får halv belysning
vid avbrott. För stora lampor använder man
trefasig koppling inuti lampan med fyra parallella
glödtrådar för varje fas. (Elektrotechnische Zeitschrift,
1933, h. 9, s. 213.)
Radiostörningar kunna uppstå på grund av små
urladdningar från ledning och na j tråd till
isolatorhuvudet på stödisolatorer. Genom att använda en
ledande färg på den närmast liggande delen av
iso-latorhuvudet undvikes detta. (O-B Hi-tension News,
1933, h. 2, s. 1)
New Orleans Public Service Inc. har en svetsad
huvudgasledning för högtryck med 40 cm diameter
och flera kilometers längd, som medelst en
likriktareanläggning skyddas mot vagabonderande strömmar,
enär den på tvenne ställen är nedsänkt i vatten. I
en stolpe har placerats en helvågslikriktare för 12 A
och 90 V, vars negativa pol kopplas till gasröret och
den positiva polen till närmaste spårvägsspår.
Systemet lämpar sig särskilt för långa huvudledningar, men
ej för distributionsnät. (Electrical World, h. 7, s. 217, 1933.)
Svetsning av kopparlegeringar sker med en ny
metod kallad bronssvetsning. Legeringarna äro
koppar-tenn, koppar-zink och koppar-tenn-zink. Med
elektrolytkoppar kan man ej få högre draghållfasthet
än 10,5 à 12,5 kg/mm2. Om luften ej får tillträde
vid svetsningen, kan man komma upp till 16 à 19
kg/mm2. Everdure, som håller 96 % Cu, 3 % Si och
1 % Mn, är den bäst svetsbara legeringen. Behållare
upp till 75 m3 utföras av detta material. De flesta
utföras nu svetsade. Svetsen har i allmänhet 85 % av
arbetsstyckets hållfasthet. Den bör utföras så hastigt
som möjligt. (G. Piersol, Journ. Am. Weld. Soc.,
1933, h. 2, s. 22.)
Två metoder för svetsning av aluminium användes,
nämligen gassvetsning med acetylensyrgas och
med knallgas. Den förra användes för godstjocklek
över 3 mm. Den senare är äldre men ger låg
temperatur, över 1 000° lägre än den förra.
Vätgasöverskottet måste vara rikligt. Den förra är
billigare och lättare att använda. Kostnaderna äro 47 %
lägre. Man bör sålunda föredraga den förra. (D.
Roberts, Journ. Am. Weld. Soc., 1933, h. 2, s. 18.)
Vid tre- och fyrkantiga svetstrådar smälta
kanterna vid svetsning först av då tråden blir spetsig,
vilket är gynnsamt för svetsningen vid fogens rot. Man
väljer bäst kantig tråd med en kantlängd = 0,7 av
plåttjockleken. Per 1 acetylen svetsas 28 resp. 25 %
mer tråd vid tre- och fyrkantig tråd än vid rund
sektion och per minut resp. 25 och 18 % mer
tillsatsmaterial. För en given svetslängd åtgår resp.
25 och 14 % mindre gas och tid. I medeltal är
treresp. fyrkantig tråd resp. 25 och 20 %
gynnsammare än rund. (C. Keel, Zeitschrift flir
Schweiss-technik, 1933, h. 2, s. 38.)
En svetsgenerator skall 1) vid tändning då
dropparna börja falla ej ge strömstötar, 2) ge snabb
återhämtning av spänningen vid droppfallet för att
få en elastisk ljusbåge, 3) hava en brant spänningskarakteristika
för att ge jämn strömstyrka vid olika
avstånd till elektroden och olika slag av elektroder.
Förf. påstår, att en kompoundgenerator håller
spänningen kontinuerligt över 40 V. Redan efter 0,0052 s
nås 25 V. En tvärfältmaskin tar upp spänningen till
16 V först efter 0,0135 s. (L. Roebel, Z. V. D. L,
1933, h. 6, s. 153.)
Godstjockleken hos större elektriska generatorer
kan minskas med 30 à 40 % gentemot gjutjärn vid
svetsad konstruktion. Plåtarna kunna tillskäras med
gasbrännare med en tolerans av ± 1 mm, varför
bearbetningsmånen blir mindre än vid gjutjärn.
Svetsad konstruktion utföres lika fort som modellen
till en gjuten. För en 48 500 kVA generator hade
statorvikten blivit 65 % större i gjutet utförande.
Vid 14 m diameter i svarven visade sig 55 mm
bearbetning fullt tillräcklig. (E. Jaeger, Bulletin
Oerlikon, 1933, h. 140, s. 759.)
Över floden Aller har byggts en 89 m lång svetsad
landsvägsbro i tre spann med 40 m största spännvidd.
Bärbalkarna ha en största höjd av 3 m vid uppläggningen.
Kälsvetsar med under 6 mm katet förekommo
ej. Påkänningarna på svetsen få endast uppgå till 0,5
av materialet. Svetsarna provades upprepade gånger
även ute på montageplatsen med kälsvetsar. För
vertikala svetsar av St. 37 användes bar elektrod
och för de horisontala belagda. För St. 52 användes
företrädesvis belagd elektrod. Även underuppsvets
användes på platsen. (Rütjerodt, Die Bautechnik,
1933, h. 4, s. 53.)
Längre spännvidd låter sig användas vid kraftledningar
med svetsade stolpar. De göras i helsvetsad
fyrkant-konstruktion och tillslutas upptill och nedtill
med påsvetsade plåtar, varigenom inre röstning helt
och hållet förhindras. Messrs Ashmore, Benson,
Pease & Co., Stockton-on-Tees tillverkar en modell
"Fista", som är 1/3 lättare med hänsyn till
motsvarande hållfasthet än trästolpar och 2/3 lättare än
betongstolpar. (The Times Trade & Eng. Suppl.,
1933, h. 762, s. 464.) Frithiof Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
