Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 21. 27 maj 1933
- Litteratur
- Anmälan: Eldfast murverk, av B. A. A.
- Tekniska föreningar
- Östergötlands tekniska förening, av H. N.
- Svenska teknologföreningens avdelning för Industriell ekonomi och organisation, av O. K.
- Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalkugn visa tillämpningen av de synpunkter som förut
behandlats.
Tabeller ocli uppgifter omfatta temperaturfärgskala,
segerkägletabell, tryckhållfasthetssiffror och smälttemperatur
för tegel samt murtjocklekar, tegel- och murbruksåtgång vid murar.
Värmeutvidgning.
Värmeförlusterna och temperaturerna i ett murverk
med data över värmeövergångskoefficienter,
värmeledningsförmåga samt beräkningsformler.
Ofta förekommande benämningar och uttryck rörande
eldfast material är en utmärkt ordlista med korta
distinkta förklaringar över använda uttryck.
Boken avslutas med avsnitt om Höganäsbolagets
tillverkning av eldfast tegel, tegelkvaliteter, tabell över
användningsområden samt tegeldimensioner.
Anmälaren har förut påpekat, att prisfrågan
behandlats knapphändigt – men det kan givetvis ha sina skäl,
enär boken eljest finge mer karaktär av katalog än
läro- och handbok, vilket senare är avsikten.
Endast ett tryckfel har kunnat upptäckas. Måttenheten
för inre värmeledningskoefficienten är angiven till
kcal/m2 h °C i stället för kcal/m h °C. Sedan anmälaren
nu fått tillfälle göra sin plikt som anmärkare, återstår
nu endast att på det ivrigaste uppmana alla köpare av
tegel att skaffa boken, som utom sitt gedigna innehåll
är en glädje för ögat med sitt eleganta papper, utmärkta
illustrationer och goda tryck. B. A. A.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Östergötlands tekniska förening
höll den 1 april ordinarie årssammanträde å
Frimurarehotellet i Linköping.
Styrelse- och revisionsberättelser för år 1932
föredrogos och godkändes. Därav framgick bl. a. att
föreningen hade en kassabehållning av 2,367:12 kronor
vid årets slut.
Vid sammanträdet höll Linköpings stadsarkitekt,
Sten Westholm, ett med talrika ljusbilder belyst
föredrag om Linköpings nya stadsplan, vilket mottogs med
stort intresse av det ovanligt talrika auditoriet.
Till föredraget hade representanter för länsstyrelsen
och stadens myndigheter inbjudits.
Efter föredraget följde gemensam supé med samkväm.
H. N.
Svenska teknologföreningens avdelning för Industriell
ekonomi och organisation
höll sitt ordinarie vårsammanträde i Borås den 7 och
8 april och hade ordnat detta i anslutning till Tekniska
förbundets i Borås 25-årsjubileum.
Förhandlingarna leddes av avdelningens ordförande,
undervisningsrådet N. Fredriksson, som i sitt
hälsningsanförande bl. a. framhöll, att det kan låta paradoxalt,
men dock i viss mån torde vara sant, att oredan i
världen har uppkommit genom organisation. I den mån
organisationen lett till kollektiva åtgärder, har
naturligtvis följden av ett missgrepp blivit större, än om
individerna hade haft att vidtaga sina åtgärder var för
sig. Å andra sidan är det ju klart, att organisationen
i stort sett varit den enskilde och även det allmänna
till gagn. Många enskilda skulle ha gått under, och vi
skulle ej ha kommit långt i våra strävanden att förbättra
våra livsvillkor, om vi ej hade samlat oss till samarbete
och ordnat samarbete genom organisation. Men det
gäller att organisera rätt, dvs. till icke blott det enskilda
intressets eller till vissa intressegruppers utan så vitt
möjligt till det helas gagn.
Två föredrag höllos, det ena av direktör Gustaf
Settergren i Sveriges industriförbund om "Teknokrati,
ett amerikanskt slagord, dess innebörd och syfte", det
andra av överingenjör Ragnar Liljeblad, Asea,
Västerås, över ämnet "Några principfrågor rörande industriella
kostnadsberäkningar". Direktör Settergrens f
öredrag kommer att publiceras i Teknisk tidskrift.
Överingenjör Liljeblad fäste i sitt föredrag
uppmärksamheten på en del otidsenliga metoder för industriella
kostnadsberäkningar och yrkade på en mer rationell
och samtidigt mindre kostbar kalkyleringsmetod.
Föredragshållaren formulerade sju grundläggande
huvudprinciper, vilka i korthet kunna sammanfattas sålunda:
1. Självkostnaden resp. tillverkningskostnaden bör
beräknas på grundval av normal omsättning. 2. Material
bör ingå med ett standardpris så nära som möjligt
motsvarande dagspriset, för större specialorder
kompletterat med specialofferter. 3. Omkostnaderna böra
fördelas på rättvist sätt mellan material och arbete. 4.
Omkostnaderna böra fördelas i fasta och rörliga kostnader.
5. I kalkylen skall som direkt material- eller
arbetskostnad endast upptagas sådana kostnader, som pricipiellt
äro möjliga att förutsäga. 6. Tillverkningens kostnader
för fastigheter och maskiner böra vara i form av
fastighets- och maskinhyra, fastställda på grundval av
nuvärdet å fastigheterna resp. maskinerna med hänsyn tagen
till ålder och beskaffenhet. 7. Ränta å såväl fasta som
rörliga tillgångar bör ingå såsom en tillverkningsomkostnad
i kalkylen.
I diskussionen underströk överingenjör Alex
Engblom värdet av ordentliga självkostnadskalkyler icke
minst för att möjliggöra noggrann kontroll över driftens
olika detaljer samt för beräknandet av räntabiliteten hos
de rationaliseringsåtgärder, som vidtagas. Talaren
underströk önskvärdheten av, att skyndsammast möjligt
enhetliga normer utarbetas för självkostnadsberäkning
inom olika industrigrupper. Vidare deltogo i
diskussionen yrkesinspektör G. Forsberg, Göteborg, överingenjör
Tarras Sällfors, Stockholm, samt ingenjörerna Hans
Thorelli, Stockholm, och H. Schultz, Västerås, m. fl.
Senare på kvällen samlades man till gemensam
middag på Stadshotellet. Årsmötet fortsatte lördagen den
8 april med fabriksbesök vid a.-b. Sveriges förenade
trikäfabriker, Borås wäfveri a.-b: s ångcentral samt a.-b.
Borås klädningstygsfabrik. På eftermiddagen besökte
ett stort antal av mötesdeltagarna Tekniska förbundets
högtidssammanträde. O. K.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Svenska arkitektföreningen, avdelning av Svenska
teknologföreningen, sammanträder måndagen den 29 maj 1933
kl. 8 e. m. precis å Svenska teknologföreningens lokal,
Brunkebergstorg 20. Göteborgsafton (med damer.)
Ärenden: Rapport från Arbetslöshetskommittén. Föredrag
(med skioptikonbilder). Nyare Göteborgsarkitektur av
Gunnar Hoving. Konserthuset av Nils Einar
Eriksson. Det kommunala badet på Heden av
Björner Hedlund. Utställning av ritningar och
fotografier till nyare byggnader i Göteborg med omnejd.
Supé med nachspiel. Pris för supé med vin, betjäning och
kaffe kr. 4:50. Vid kaffet visa Ahrbom och Zimdahl
bilder från Tjeckoslovakiet resp. Italien, därefter
förfriskningar och dans. Klädsel: herrar kavaj.
Chalmersska ingenjörsföreningens Stockholmsavdelning
kallas härmed till ordinarie vårsammanträde onsdagen
den 31 maj 1933 å restaurant Continental (Vasagatan) i
Stockholm kl. 7 e. m. (precis). Ärenden: 1)
Föredragning av 1932 års styrelse- och revisionsberättelser. –
2) Beslut om ansvarsfrihet åt 1932 års styrelse. –
3) "Chalmersfrågan" med meddelanden från styrelsen och
diskussion. – 4) Föredrag med ljusbilder av ingenjör
Gösta Bergh om "Svagströmsanläggningar i den
moderna industriens tjänst". – Efter sammanträdet (omkring
kl. 9 e. m.) gemensam supé (stort smörgåsbord med
småvarmt, pilsner, kaffe, till ett pris av kr. 3:75 (exkl. servis).
Rasp, sång och musik. Tillfälle har beretts medlemmarna
att deltaga i en demonstration av telegrafverkets södra
automatstation, Björns Trädgårdsgränd 1 (buss 54 eller 59),
med samling vid ingången kl. 4 e. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0234.html
